Sökresultat:
772 Uppsatser om Töindex - Sida 52 av 52
Strukturegenskaper hos cerealier och dess betydelse för stÀrkelsens nedbrytningshastighet : metodutveckling av stÀrkelsehydrolys in vitro och bestÀmning av hydrolysindex (HI)
Snabba kolhydraterna har i kostdebatten ibland utpekats som en av orsakerna till metabola syndromet (insulinresistens och höga blodfetter). StÀrkelsen i sin renaste form bidrar till att blodsockernivÄn höjs dramatiskt efter mÄltid precis som en ren glukoslösning. Att vi skall undvika att Àta ren glukos för att minska risken för metabola syndromet kÀnns naturligt, men att undvika stÀrkelserika livsmedel Àr svÄrare att förstÄ. Det krÀver ett nytt tÀnkande att dela in livsmedel i snabba och lÄngsamma, beroende pÄ hur de pÄverkar blodsockerhöjningen efter en mÄltid. MÄnga livsmedel har fÄtt ett glykemiskt index (GI) som ett mÄtt pÄ kolhydraternas kvalité.
Plantetablering och tillvÀxt för sÄdd och planterad tall 2-5 Är efter markberedning med harv eller Huminmix-teknik inom Holmen Skog distrikt Norsjö :
The objective of this work was to compare the environmentally gentle soil scarification technique Huminmix (with possibilities to do track-grinding/HMMspÄr, long-scraping/HMMlÄngflÀck and mounding/HMMhög) with conventional disc trencher, concerning seedling establishment and growth of direct seeded and planted Scots pine seedlings. Inventories were made during June and July 2005, in 34 seeded and 6 planted stands from 2000 ? 2004 (1- 5 years old) of lichen- and myrtillus/vaccinum-type in Holmen Skog ABŽs district Norsjö in VÀsterbotten. The Huminmix-technique had been used for HMMspÄr in the seeded stands and for HMMhög in the planted stands (HMMlÄngflÀck has been used from the year 2006 for direct seeding). The studied stands had been seeded with the same amount of seeds according to stand data.
Inflytande av sommarvÀder pÄ kornas val att vara pÄ bete eller inne dagtid i en besÀttning, samt studier av andningsfrekvens och yttemperatur hos fokaldjur :
SAMMANFATTNING
NÀr man i tidigare undersökningar studerat betesgÄng för mjölkkor har klimatet pÄ betet inte
beaktats. En höglakterande ko producerar mycket vÀrme som hon mÄste avge till sin
omgivning för att kunna bibehÄlla sin kroppstemperatur. De sÀtt som djuret kan avge vÀrme
pÄ Àr begrÀnsade och pÄverkas av flera klimatfaktorer samt djurets genetiska och biologiska
förutsÀttningar.
Antalet dagar som registreringar gjordes under denna studie blev av flera olika anledningar fÄ,
18 dagar. Klimatet utomhus under studien registrerat som globtemperatur varierade frÄn 22,4
till 34,7ÂșC.
DÄ djurskyddslagen skall frÀmja djurens hÀlsa och djurets naturliga beteende fick en grupp
126 höglakterande kor möjlighet att vÀlja uppehÄllsplats under tiden 26 juli till 11 augusti.
2004. Korna fördes ut pÄ betet vid niotiden pÄ förmiddagen och var dÀrefter fria att gÄ in och
ur stallet efter egen vilja tills de togs in för kvÀllsmjölkning omkring klockan tre
pÄeftermiddagen.
Den professionella handlÀggaren : En studie av personliga handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan
De personliga handlÀggarna pÄ FörsÀkringskassan har en grundlÀggande betydelse för hur sjukförsÀkringen fungerar eftersom de Àr ansvariga för att implementera sjukförsÀkringens lagar och regler i praktiken. Det finns omfattande regelverk som styr hur sjukförsÀkringen ska handlÀggas men för den enskilda handlÀggaren finns det alltid ett handlingsutrymme i specifika fall och för sjukförsÀkringens legitimitet Àr det viktigt att handlÀggaren kan hantera detta handlingsutrymme. HandlÀggaren mÄste kunna sÀkerstÀlla en rÀttssÀker, likvÀrdig och effektiv process inom ett omrÄde dÀr generella regelverk ska appliceras för att bedöma individers förutsÀttningar, arbetsförmÄga och behov av samordning. Under 2000-talets första decennium blev handlÀggningsproceduren föremÄl för ett omfattande förÀndringsarbete. Huvudambitionen var att öka handlÀggningens likformighet och undanröja regionala bedömningskulturer som etablerats i den tidigare organisationen. För att uppnÄ detta har det genererats en ambition om att skapa en organisation som Àr mer professionell.
Hur bygger fastighetsbolagen relationer med sina hyresgÀster?
We describe in this work - how the commercial real-estate companies build relationships with their tenants. We describe also how the tenants experience these relationships with the real-estate companies. This work acts about relationships and its build-upp and conserving. The literature about the working ways with relationships in the commercial real estate sector is not so extensive, despite an increased popularity of relationship-marketing since beginning of 1990s. We choosed to examine how the relationships functions nowadays with help of interviews targeted to contacts in five of us selected real-estate companies.
AnvÀndning av globala satellitdata för uppskattning av spannmÄlsproduktion i vÀstafrikanska Sahel
PopulĂ€rvetenskaplig sammanfattning: Det var torkan under Ă„ren 1968 - 1973 som fokuserade vĂ€rldens uppmĂ€rksamhet till Sahelregionen, som Ă€r ett smalt bĂ€lte mellan Saharaöknen i norra Afrika och grĂ€sslĂ€tterna söder dĂ€rom. De ovanligt torra Ă„ren hade lett till matbrist i form av förstörda skördar och annan vegetation, samt boskapsdöd. Ă
ret 1973 nÄdde torkan sitt klimax i SahelomrÄdet, vilket fick till följd att 50% av boskapen dog och hungersnöden tog mer Àn 100 000 mÀnniskoliv (MacDonald 1986). Bilder och historier om undernÀrda barn och död boskap stimulerade en enorm katastrofhjÀlp. Denna kortsiktiga hjÀlp har följts av mer lÄngsiktig hjÀlp för utveckling av SahellÀnderna.Under de senaste 20 Ären har torrperioderna blivit alltfler och man tvistar om huruvida det rör sig om klimatförÀndringar eller klimatvariationer.
Entreprenörskapets kvinnor : Om konstruktionen av identitet hos den framgÄngsrika företagerskan
Föreliggande studies syfte Àr att utifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka hur företagande kvinnor, som sjÀlva beskriver sig som framgÄngsrika, konstruerar identitet. Detta sker med en kombination av analytiska verktyg frÄn narrativ metod, kategoriseringsanalys och diskursiv psykologi vilka appliceras pÄ data i form av företagande kvinnors blogginlÀgg. Resultatet visar att respondenterna tenderar att berÀtta om sig sjÀlva genom tre generella berÀttelser: berÀttelsen om företagsamheten, berÀttelsen om familjen och sjÀlvbekÀnnelseberÀttelsen och dÀr gör de framför allt tre kategorier relevanta för den egna identiteten: den framgÄngsrika företagerskan, den goda modern och den moderna kvinnan. BerÀttelser och kategorier kan mötas och understödja varandra men framför allt kan de ocksÄ konkurrera med varandra. Den spÀnning som skapas nÀr berÀttelserna krockar och nÀr de diskursiva stereotyper som styr kategorierna inte samstÀmmer krÀver en retorisk finkÀnslighet och ett skickligt balanserande.