Tänk att du träffar din livspartner, ni flyttar in hos dina föräldrar och bor i en liten kammare. Ni får barn och börjar bygga ett hus på en bit mark ni bryter ut från din fars mark. Arbetet pågår i över två år och ni flyttar in i det nybyggda huset med tillhörande växthus och en ladugård med era tre små barn. Mannen i huset försörjer er genom att dra upp plantor och göra begravningsbuketter och kransar. Ni har en ko, några höns, grisar och odlar det mesta av maten själva.

Växtföljder fick mindre betydelse för den sanerande effekten på ogräs när de kemiska bekämpningsmedlen introducerades på 1940-50-talen. Fram till sommaren 2010 hade herbicidresistens upptäckts i 194 arter i över 340 000 olika fält världen över och det är ett problem som kommer att öka i världen. Herbicider kan verka på olika sätt i växten. De flesta fall av herbicidresistens beror på en förändring på verkningsplatsen för herbiciden, men kan också bero på en ökad metabolism i plantan, dvs. herbiciden bryts ner innan den hinner göra verkan.

Den biologiska mångfalden är viktig inom lantbruket. Jordbrukslandskapets mångfald är vacker för människan att se på och spännande och rogivande att vistas i. Mångfalden innehåller även en genbank som kan bli mycket etydelsefull i framtiden. Dessutom innebär oftast en rik mångfald bland ogräsen även en rik mångfald bland insekter och andra djur, däribland skadeinsekternas predatorer, vilket bidrar till produktiva åkrar. Ogräsens mångfald på åkern beror till stor del på geografiskt läge, klimat och berggrund.

Syftet var att undersöka ljuskvaliténs inverkan på tillväxt och smak hos Ocimum basilicum (vanlig basilika) och Ocimum basilicum var. citriodorum (citronbasilika). Ljuskvaliténs inverkan jämfördes även mellan sorterna. Arbetet bestod av ett försök och en kompletterande litteraturstudie för bakgrundsfakta om LED-belysning och basilika. Basilikan växte under åtta veckor i en klimatkammare med fem stycken avdelningar.

Syftet med föreliggande arbete är att utreda några markbehandlingsmetoders för och nackdelar, samt när och var de bör användas. De markbehandlingsmetoder som behandlas är plöjning, högläggning, harvning, fläckmarkberedning, inversmarkberedning, ångbehandling, mikropreparering, nedmyllning av frön samt grönrisplantering. Även mineralisering som en följd av markberedning berörs, liksom markberedning för sådd och naturlig föryngring. Uppsatsen behandlar huvudsakligen markbehandling på boreal skogsmark. Resultaten sammanställs i praktiska rekommendationer. Arbetet har genomförts som en litteraturstudie med analytiska inslag.

Under hösten 2006 och våren 2007 följdes 20 st höstrapsfält. Bestånden studerades och graderades för att ge ett underlag till en inbördes jämförelse. Odlingsinsatserna har också analyserats och ett flertal intressanta resultat kan påvisas. Övervintringen har en fundamental betydelse i svensk höstrapsodling, dagens sortmaterial är dock mycket vinterhärdigt och i kombination med att höstarna blivit allt längre och varmare på senare tid ökar flexibiliteten vid val av tidpunkt för jordbearbetning och etablering. Daggradsberäkningar är en värdefull informationskälla som tas fram ur klimatdata.

Examensarbetet är ett jordförsök som har gjorts på två olika gårdar. Försöken omfattas av två olika jordbearbetningsmetoder, plog och djupluckrare. Anledningen till valet av de två olika gårdarna beror på att de har jordbearbetats på olika sätt under de senaste tio åren och då kanske försöken visar skillnader på hur marken påverkas av de olika bearbetningsmetoderna. I hälften av försöket är det insått oljerättika för att se vilken av bearbetningarna som ger säkrast etablering, och för att eventuellt lättare se hur lucker marken är beroende på rotutveckling. I försöken har en penetrometer använts för att mäta jordmotståndet i jorden efter plogen och djupluckraren. Jordmotståndet mättes ner till 40 centimeters djup i alla försöksrutorna. Från dessa resultat gjordes diagram för att lättare utläsa resultaten.

Stressrelaterade sjukdomar och utbrändhet blir allt vanligare i takt med att pressen på arbetsplatsen ökar. Detta är ett samhällsproblem som inte bara drabbar individerna oerhört negativt, det skapar även stora problem för företagen med ökat antal sjukskrivningar och kostar samtidigt samhället stora summor pengar varje år. Samtidigt finns forskning som tyder på att grönska och natur har mycket positiva effekter på mänskliga stressnivåer. Denna kandidatuppsats ämnar att genom en litteraturstudie behandla och diskutera huruvida en grönare arbetsplats kan minska den stress som idag drabbar allt fler. Den ämnar också undersöka hur en grön stressdämpande miljö bör se ut och vad den innehåller.

De tropiska regnskogarna är några av de mest komplexa och artrikaste ekosystemen i Världen. Stora delar av de naturliga Dipterocarpa regnskogarna har under de senaste decennierna försvunnit helt p.g.a. ändrad markanvändning (oftast jordbruk), eller degraderats till sekundära regnskogar p.g.a. torka, bränder och selektiva avverkningar. Det finns därför behov av rehabilitering för att få tillbaka artrikedomen i skogarna. Syftet med det här kandidatarbetet är att titta på hur överlevnaden hos plantor i ett rehabiliteringsprojekt i en sekundär regnskog påverkas av olika ståndortsfaktorer.

Det finns en rådande problematik kring att ogräsplantor etablerar sig i trädgårdens rabatter. En oönskad planta som innebär konkurrens för kulturväxten, den odlade växten. Ogräsplantan konkurrerar om ljus, utrymme, växtnäring och vatten samtidigt som den drar ner planteringens prydnadsvärde. Denna uppsats fokuserar på hur de marktäckande växterna kan begränsa ogräsets etableringsförmåga i rabatten genom att täcka eller beskugga marken. Syftet med uppsatsen är att identifiera olika växtkombinationer, passande för olika typer av rabatter, som förhindrar etableringsmöjligheten för ogräs.

En minskad herbicidanvändning är önskvärt ur flera aspekter. Bäst effekt på plantan ska fås från appliceringen om denna är i aktiv tillväxt. För att herbicider ska kunna användas framgångsrikt så är en avstannad tillväxt en förutsättning för en lyckad bekämpning. I arbetet har en frågeställning varit om det går att avgöra om växter avstannat i tillväxt, genom att utvärdera en växtfysiologisk metod. I experimentet har mätning av växtens fotosynteskapacitet, som kan mätas med klorofyllfluorescens valts som metod.

Denna uppsats handlar om jordtrötthet som är ett aktuellt och komplext begrepp. Det finns ett utbrett problem med jordtrötthet bl a hos släktet Rosa. Allt eftersom odlingen av rosor ökar både i hemträdgårdar och offentliga trädgårdar är detta ett problem värt att uppmärksamma. Detta fenomen tros till en stor del bero på nematodförekomst i jorden. Syftet med uppsatsen är att göra en översiktlig sammanställning av tillgängliga forskningsresultat och kunskaper om jordtrötthet samt dess koppling till nematoder. Uppsatsen är avgränsad till att i första hand titta på jordtrötthet hos rosor samt effekterna av rotsårsnematoder, framför allt av arten Pratylenchus penetrans. De första effekterna av ett nematodangrepp ses oftast som en allmän försämring av planttillväxt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som är inspirerande och motiverande då en uppgift i ämnet bild introduceras. Även se bildlärares tillvägagångssätt, då de försöker att frambringa och förmedla inspiration och motivation till eleverna i bildundervisning, och se om kreativitet framkommer. Forskningsfrågorna som jag ställde var: Vilka inspirerande förhållningssätt gör funktionell inverkan på elevers kreativitet i deras arbetsprocesser enligt bildlärare? Vilka motiverande förhållningssätt gör funktionell inverkan på elevers kreativitet i deras arbetsprocesser enligt bildlärare? Jag redogör för tidigare forskning utifrån begreppen inspiration, inspirerat lärande, motivation och kreativitet. Även utifrån Aaron Antonovskys begrepp KASAM ? känsla av sammanhang.

Kravet på användning av förnyelsebara energikällor ökar, år 2020 ska de stå för 50 % av all energianvändning. För att öka utbudet av skogsbränsle och utveckla bränslekedjan i hållbar riktning måste ny kunskap och teknik utvecklas för intensivodling av snabbväxande trädslag på skogsmark. Mot denna bakgrund har ett trädslagsförsök anlagts i södra Sverige, med syftet att på sikt besvara frågorna kring intensivodling av skog. Avgången hos plantor är som störst under de första åren efter plantering för att därefter plana ut vid cirka 10 års ålder. Överlevnaden under föryngringsfasen beror i hög grad på vilken utsträckning snytbaggar förekommer samt vilka åtgärder man vidtagit för att få så bra etablering av plantorna som möjligt. Syftet med studien var att undersöka överlevnaden, skador och höjdutvecklingen för de ingående trädslagen tall, gran, björk, hybridasp och poppel, 1 till 2 år efter plantering. Resultatet visade en lägre överlevnad andra året jämfört med första året. Detta berodde delvis på en okänd skada hos poppeln, som troligtvis också hade inverkan på höjdutvecklingen.

Med hjälp av en enkät fick förvaltningar runt om i landet svara på frågor gällande växtsortimentet som används för sommarplantering på gravrabatterna. En svarsfrekvens på 90 % gav ett intressant resultat. Genom intervjuer med både kyrkogårdsförvaltningar och producenter av blomsterfrön och plantor, gavs en bredare förståelse för sortimentet. En fråga som ställdes i både enkät och intervjuer var om det fanns något intresse att förnya det utbud som erbjuds idag. En annan fråga handlade om viktiga egenskaper som växten bör ha för att passa på kyrkogården. En tillbakablick till 1940-talet visade att de växter som användes under denna tid återfinns i dagens sortiment. Begonior, silverek och pelargon var vanliga då men är så också i dagens utbud och användning. Större delen av förvaltningarna är intresserade av förnyelse men tycker det är svårt att hitta bra växter som kan jämföras med dagens sortiment.