Skanska 21 is a student program for university students. The program runs for a year and a half parallel to university studies. It is aimed at those studying a few specific master engineering programs at Lund University, Royal Institute of Technology (KTH), Chalmers University of Technology or Luleå University of Technology. The program consists of a number of program meetings such as company presentations, a boarding school week, rhetoric training and project visits. The aim of the project is to evaluate the Skanska 21 student program.

Antalet sjukskrivna har sedan slutet av 1990-talet ökat dramatiskt. Framför allt är det sjukskrivna p g a psykisk ohälsa som har ökat. Arbetsförhållandena tillskrivs ofta stor betydelse. Det känns därför angeläget att arbeta förebyggande på arbetsplatserna för att reducera stressfaktorer och i förlängningen minska sjukskrivningstalet.Syftet med den här studien är att utvärdera ett stresshanteringsprogram för en grupp bestående av 14 produktionstekniker anställda på Volvo Lastvagnar AB, Umeå. Alla i fullt arbete.

Denna rapport behandlar ett examensarbete utfört av två studenter, Honia Barhoon och Mnar Siawesh. Arbetet är uppdelat i två, den första delen på Volvo IT i Umeå, den andra på Smartsign i Borlänge Volvo IT är ett globalt företag som arbetar med att serva Volvokoncernen samt externa kunder med bland annat systemutveckling, drift och underhåll av system, infrastruktur och support. Av Volvo Lastvagnar efterfrågades en lösning för att digitalt sprida information på strategiska ställen. Förslaget till lösning av programvara som Volvo IT önskade kom från företaget Smartsign.Smartsign är ett företag som har funnits i olika tappningar sedan 1998. Idag är det ett företag som utvecklar ett program som underlättar informationsspridning i olika syften, för olika användare.

Syfte: Studien syftade till att kartlägga programbyten på en gymnasieskola och dess orsaker för att öka kunskapen om hur gymnasieskolan kan arbeta för att öka elevers måluppfyllelse i samband med programbyten. Elever som byter program är överrepresenterade i den elevgrupp som är i behov av särskilt stöd. Då gymnasieskolans stöd anses mer reaktivt än proaktivt behöver förebyggande insatser utvecklas.Teori: Resultaten diskuteras genom det specialpedagogiska dilemmaperspektivet, i vilket lösningen till det uppkomna dilemmat skapas i förhållandet mellan elevers individuella behov, skolans organisation och utbildningspolitikens styrdokument.Metod: Studien är en explorativ fallstudie i en kommunal gymnasieskola med 12 nationella program. Fallstudien är uppbyggd av tre delar; en kvantitativ datainsamling av skolans elevdatabaser, en undersökande enkät bland tio elever som bytt program och en fokusgruppintervju bland elva av skolans programledare. Resultat: Skolan har flest byten från de högskoleförberedande programmen och avhoppen sker oftare från de yrkesförberedande programmen.

Syftet med denna uppsats är att göra en undersökning om vilka faktorer som påverkar användares närvarokänsla första gången de använder sig av en inneslutande virtuell miljö. De inneslutande VR tekniker vi har valt att fokusera på är Computer Automatic Virtual Environment (Cave) och Head Mounted Display (HMD).Forskaren Carrie Heeter beskriver tre typer av närvaro och forskarna Wallace Sadowski och Kay Stanney räknar upp faktorer som de påstår påverkar användarens närvarokänsla.Vår frågeställning är vilka likheter eller skillnader det finns mellan våra testpersoners svar och Sadowski och Stanneys faktorer. Vi intervjuade och genomförde ett test med tre testpersoner i en Computer Automatic Virtual Environment baserat på två program. Vi valde även att intervjua två experter om vilka faktorer de ansåg påverkade deras närvarokänsla första gången de använde sig av en HMD.Första programmet som testpersonerna fick pröva på var Cuevadefuego som bestod av tredimensionella bilder till skillnad från det andra programmet, Crayoland, som bestod av tvådimensionella bilder. Intervjufrågorna till testpersonerna och experterna baserades på frågor som handlade om experternas och testpersonernas reaktioner och intryck relaterat till deras närvarokänsla och vad de trodde det var som påverkade deras närvarokänsla.Resultatet av intervjuerna och testet är att det finns likheter mellan de faktorer som testpersonerna anser påverkar deras närvarokänsla och med Sadowski och Stanneys faktorer men inga direkta skillnader..

Nivå/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av Mål 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån revisionsutlåtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas Mål 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulärförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger på 43 projektbeslut framtagna utifrån Mål 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrån en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingående revisionsbyråerna, har genomförts för att fördjupa vår analys.Resultat/slutsatser: Våra slutsatser är att EU-revisionen i vårt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om.

Många skogsföretag är dåliga på att marknadsföra sig som arbetsgivare. Detta har lett till att de skogsjobb som finns är okända för många ungdomar, vilket leder till ett dåligt intresse och svårigheter att rekrytera till skogliga utbildningar. Huvudsyftet med detta arbete är att belysa hur gymnasieungdomar ser på svenskt skogsbruk som en framtida arbetsgivare. Syftet är även att beskriva gemensamma nämnare för de ungdomar som kan tänka sig en skoglig bana. Detta i sin tur syftar till att ge underlag för effektivare informationsinsatser om det svenska skogsbruket i syfte att öka ungdomars vilja att söka sig till denna bransch. Vi har gjort en fallstudie med en enkätundersökning i både Gävleborgs och Västerbottens län där en totalundersökning i en klass på fordonsprogrammet, naturvetenskapliga programmet, samhällsvetenskapliga programmet för respektive län gjorts. Teknikprogrammet samt naturbruksgymnasiet är enbart representerade i Gävleborgs län.

Syftet med denna rapport är att noggrant redogöra för och analysera de fråge-ställningar som satts upp och samtidigt beskriva utvecklingsarbetet av ett datoriserat system för att hantera bokningar och för SMS-notifiering.De frågeställningar som, i denna rapport, besvaras är:1. Går det att skapa ett datoriserat bokningssystem som bidrar till att Bärarelagets arbetsprocess effektiviseras men som samtidigt är lätt att lära för användare med liten eller ingen datorvana?2. Går det att vidareutveckla det som redan gjorts för att besvara frågeställning 1?Bärarelaget är ett företag som specialiserat sig på kompetensuthyrning där mobilkranar, kranbilar och truckar behövs.

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping och är ett led i den treåriga byggingenjörsutbildningen. Rapporten gjordes i samarbete med Stadsbyggnadskontoret i Jönköping. Syftet var att öka möjligheterna för personer att kunna bo kvar i sin bostad, s.k. kvarboende, genom ett förändrat basutformningsprogram.Ett basutformningsprogram är utökade krav på tillgänglighet och används vid om- och nybyggnation. Tillgängliga bostäder blir allt viktigare i och med att antalet äldre i Sverige blir fler och fler.

Gestamp Hardtech AB utvecklar, konstruerar och producerar sina presshärdningsverktyg som sedan används i produktion i Luleå, Haynrode Tyskland, Mason USA och Kunshan Kina. Resultatet av detta examensarbete är ett program som automatiserar konstruktionsarbetet av dessa presshärdningsverktyg med avseende på kylkanalsdragning. Programmet är uppbyggt i UGS I-DEAS 12. Med en relativt liten mängd indata från konstruktören modifieras automatiskt den parameteriserade solidmodellen. Effektiviseringsgraden varierar beroende på komplexiteten på verktyget..

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningarna hos karaktärsämneslärarna på gymnasiet med inriktning mot El-programmet, elektronik/datorteknik vad gäller de arbetsuppgifter som de utför inom karaktärsämnet, hur förberedda de menar sig vara för dessa uppgifter, samt i vad mån de anser sig behöva utveckla sin kompetens. Vidare var syftet att ta reda på vilken kompetensutveckling som erbjuds för dessa arbetsuppgifter. Studien bygger, utifrån frågeställningen i syftet, på en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex karaktärsämneslärare inom avsedda program fördelat på fyra gymnasieskolor i fyra olika orter.Resultatet visar att samtliga intervjuade känner sig kompetenta i sitt verksamma karaktärsområde i och med att de har både relevant utbildning och arbetslivserfarenhet. Men de flesta utför helst inte frivilligt det administrativa arbetet utan de vill ägna sin tid åt den tekniska delen som intresserar dem mest.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och få kunskap om elevers upplevelse av sin situation på en skola som bedriver ART- programmet och arbetar för integrering av ART i övrig undervisning och verksamhet.(ART - Aggression Replacement Training) Vi har även forskat i hur lärarna på den specifika skolan upplever situationen för eleverna i såväl skolgång som socialt samt hur lärarna arbetar med ART. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där intervjuer med sammanlagt sju informanter ligger som grund för vårt forskningsresultat. Till vår kvalitativa undersökning kopplar vi bland annat teorin om fenomenologi, vilken utgår från en strävan att åsidosätta vår tidigare empiri och genom det få möjlighet att gripa tag i den subjektiva erfarenheten hos informanten. Vi vill också lyfta fram begreppet kontextualism, det vill säga att vi har en vilja att undersöka individer i det sammanhang de befinner sig i. Resultatet av intervjuerna med informanterna visar att lärarna anser att de ser en stor förändring hos elever som placeras på den specifika skola vi undersökt samt vilka genomgått eller genomgår ART: s program. De menar att efter genomgånget program visar eleverna prov på mognad och utveckling vilket resulterar i en positiv förändring i både skolarbetet samt i den sociala situationen. De ser en fördel med att ha ART integrerad i övrig verksamhet förutom de lektioner som är avsedda för programmet. Eleverna upplevde även de en förändring i sin livssituation sedan de börjat på den specifika skolan och deltagit i ART-programmet.

I detta examensarbete har vi gjort en undersökning av attityder och förväntningar kring lärande i fysik och matematik hos en grupp gymnasieelever på NV-programmet. Vi har sökt sammanlänka dessa attityder och förväntningar med elevernas motivation så som vi tolkar den utifrån en specifik teori som benämns ?self determination theory?. Detta är en teori inom psykologin som beskriver olika typer av motivation och hur dessa är knutna till välbefinnande och kreativitet hos individer. Vi har samlat in data i form av intervjuer och enkätsvar. Dessa data har vi analyserat på tre olika sätt.

Vi har genom en kvalitativ studie undersökt relationen mellan JMM-utbildningen och journalistyrket, samt huruvida JMM-programmet är en professionsutbildning som förbereder studenten för journalistyrket. Detta har skett genom intervjuer med nio före detta JMM-studenter. Vår teoretiska utgångspunkt har varit professionsteorier samt utbildningens betydelse i professionaliseringen av journalistyrket. Resultatet visar att intervjupersonerna är nöjda med JMM-utbildningen, även om de känner att de inte blev helt förberedda på den journalistiska yrkesroll de mött ute i arbetslivet.Våra slutsatser är att utbildningen till viss del förbereder för journalistyrket, men att den aldrig kommer att kunna motsvara journalistyrkets verklighet gällande de redaktionella villkoren. Det är också påtagligt att JMM-utbildningen förmedlar tydliga normer och värderingar som ger en god grund att stå på.

Nivå/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av Mål 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån revisionsutlåtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas Mål 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulärförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger på 43 projektbeslut framtagna utifrån Mål 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrån en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingående revisionsbyråerna, har genomförts för att fördjupa vår analys.Resultat/slutsatser: Våra slutsatser är att EU-revisionen i vårt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om.