I följande uppsats studeras hur talutrymmet i tid är fördelat mellan kvinnor och män i SVT:s Debatt. Programmet är ett forum för åsiktsyttringar från både makthavare och vanligt folk och har upp till 700 000 tittare. Sveriges Television är ett public service-bolag som har ett avtal med staten om att göra demokratisk tv vilket gör frågan om hur de lyckas med könsfördelningen intressant. Vi utgår i huvudsak från feministiska teorier, men även från teorier om offentlighet och mediernas makt. Vår tes är att den fysiska representationen av kvinnor och män är ungefär jämnt fördelad i Debatt, men att kvinnor får mindre talutrymme och blir avbrutna i större utsträckning än män.

Xylem är ett världsledande företag inom vattenteknologi. Xylem hade år 2011 mer än 12000 medarbetare i över 150 länder. Xylem Water Solut-ions är den största enheten och har huvudkontoret i Stock-holm/Sundbyberg där vi har fått möjligheten att göra vårt examensar-bete.För att läsa och presentera prestanda på pumpar och motorer används ett program som heter PECU som körs i UNIX. För att använda PECU på PC används en klient som heter Jmenu. Jmenu utvecklades för många år sedan och är idag krångligt att installera, uppdatera och distribuera.

Många av dagens ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden som en följd av att de saknar tidigare arbetslivserfarenhet eller eftergymnasial utbildning. Detta kan vara en förklaring till att allt fler väljer att studera vidare på universitet eller högskola. På programmet med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor vid Uppsala universitet har man låtit avsätta 30 procent av platserna för sökande med minst fyra års tidigare arbetslivserfarenhet. Detta innebär att en del av studenterna på programmet har arbetat i minst fyra år före studierna, medan andra påbörjat studierna direkt efter, eller i nära anslutning till gymnasiestudierna.Det huvudsakliga syftet med denna föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse arbetslivserfarenhet har för universitetsstudenters lärande. Vidare avsåg den studera eventuella samband mellan studenternas arbetslivserfarenhet och deras syn på sitt eget lärande, samt mellan deras arbetslivserfarenhet och val av inlärningsstrategi, det vill säga ett yt- eller djupinriktat lärande.

Nationalmuseum är en fantastisk byggnad som har en unik placering på Blasieholmen med utsikt över bl.a. slottet, skeppsholmen och operan. En förbättring av Nationalmuseums verksamhet är dock nödvändig då inlastningen inte tycks fungera och det finns behov av utökat utrymme. En ny tillbyggnad behövs. Utöver det givna programmet för lösning av inlastning, så ville jag undersöka om det fanns fler problem med plats och program som behövde lösas.

Effektiviseringsarbete är inget nytt fenomen utan har länge varit viktigt för företag. Ett av de mest kända effektiviseringssystemen utvecklades på Toyota och utifrån det systemet utformades senare begreppet Lean som i korthet handlar om ständiga förbättringar och eliminering av slöseri. Lean är uppbyggt utifrån varuproduktion men har under senare tid även kommit att användas inom tjänstesektorn. Det kan dock diskuteras i hur stor utsträckning Lean går att använda inom tjänsteföretag. Både positiv och negativ kritik vad gäller Lean i tjänsteföretag skapar ett intresse att vidare undersöka hur Lean i tjänstesektorn fungerar i praktiken.Det övergripande syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur konceptet Lean kan användas inom tjänstesektorn.

I detta arbete har vi undersökt hur elever beskriver att ett laborativt arbetssätt i matematik påverkar deras lärande. Studien har utförts på ett studieförberedande och ett yrkesförberedande program på gymnasiet i klasser som läser kursen matematik A. Vi har använt oss av en enkätundersökning i båda klasserna och intervjuer med tre elever från respektive klass. Vårt resultat pekar på att det finns ett antal positiva faktorer som eleverna anser påverkar deras lärande vid ett laborativt arbetssätt i matematik. Dessa faktorer är att undervisningen blir rolig och intressant, varierad, verklighetsanknuten och leder till kommunikation mellan elever.

Sammanfattning Nylander, David (2008). Vem väljer utbildningen? (Who chooses the education?). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka varför flickor respektive pojkar väljer Barn- och fritidsprogrammet. Där jämförs svaren för att se om det finns någon skillnad mellan de båda könen.

En arbetsmarknadspolitisk åtgärd som har införts de senaste åren för att minska antalet personer som står utanför arbetsmarknaden och som får försörjningsstöd är att erbjuda jobbcoachning till personer som är arbetslösa. Södertälje kommun har i riktlinje med detta, genom sitt bolag Telge koncernen tillsammans med Manpower AB, startat ett företag; Manpower Telge Jobbstart för att få ner den stora andelen arbetslösa i kommunen genom ett program innehållande jobbcoaching. Manpower Telge Jobbstarts verksamhet bekostas av Södertälje kommun och har under de dryga två åren sedan företaget startades visat upp goda resultat.Denna uppsats är en fallstudie, med kvalitativ ansats, på Manpower Telge Jobbstart. Insamlingen av empirisk data har gjorts genom två besök på företaget där tre personer som är insatta i verksamheten har intervjuats. Dessutom har två gruppaktiviteter med deltagare i programmet studerats.

Syftet med undersökningen har varit att studera hur ett antal elever på IV-programmet med matematiksvårigheter har upplevt sin matematikundervisning i grundskolan. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes. Studien har haft en retrospektiv karaktär där eleven i efterhand har sett tillbaka på vad som hänt i grundskolan och matematikundervisning. Eleverna som intervjuades var tio stycken, 16-19 år gamla. I analysen av resultatet framkom att elevernas matematikupplevelser ofta överskuggades av andra minnen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan studenter som läser PAO- programmet termin ett och sex på Stockholms Universitet samt undersöka om det förelåg något samband mellan anställningsbarhet, kompetens, självförmåga, självkänsla och extraversion för respektive termin. En enkät delades ut till samtliga tillgängliga studenter på termin ett och sex. Enkäten undersökte de fem olika variablerna med hjälp av tidigare testade frågor. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan de båda grupperna. V ariablerna kompetens, självkänsla, självförmåga och extraversion hade alla ett signifikant samband med anställningsbarhet för båda undersökningsgrupperna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan studenter som läser PAO-programmet termin ett och sex på Stocholms Universitet samt undersöka om det förelåg något samband mellan anställningsbarhet, kompetens, självförmåga, självkänsla och extraversion för respektive termin. En enkät delades ut till samtliga tillgängliga studenter på termin ett och sex. Enkäten undersökte de fem olika variablerna med hjälp av tidigare testade frågor. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan de båda grupperna. Variablerna kompetens, självkänsla, självförmåga och extraversion hade alla ett signifikant samband med anställningsbarhet för båda undersökningsgrupperna.

The aim for this study is to investigate how the cooperation between teachers from nine-years compulsory school and comprehensive upper secondary school is organized in a Swedish municipality, based on the formulation in the Swedish curriculum. My idea is to see how the cooperation is organized, when it comes to information about pupils who haven?t passed the qualifications to upper secondary school, especially in Mathematics.Lennart Lundquist?s basic ideas about the qualities of the one who is guided, in this case the teacher, underlie my study when it comes to the directions from the school board.I carried out my study in a Swedish municipality, where I interviewed teachers at two different compulsory schools and one upper secondary school. I also let the school board become a part of my study, as they received a minor questionnaire.The results of my study points out that there is much to be done when it comes to cooperation between the teachers from different school levels. The interviewed teachers points out that they lack knowledge about each other and they ask for more physical meetings to start cooperation.

Examensarbetet började med en fascination för övergivna platser och intresset att ge nytt liv åt dessa. Platsens förutsättningar skulle forma programmet. Det blev ett sportcenter i Eriksdal. Ett område som karaktäriseras av dalen,sporten och broarna. I arbetet ligger fokus på vertikalitet, massa och transparens samt prefabelement. .

Syftet med detta arbete var att studera skillnader mellan de tre energi- och klimatsimuleringsprogrammen IDA Indoor Climate and Energy (IDA ICE), VIP-Energy (VIP) och IES Virtual Environment (IES) med avseende på funktioner, användarupplevelse och simuleringsresultat.Av dessa tre olika alternativ för jämförelse lades störst vikt vid simuleringsresultat. En byggnad ritades upp i programmen med samma indata så långt det var möjligt där resultaten för byggnadens specifika energianvändning (BSE), enligt definition av Boverkets Byggregler (BBR), och årlig energianvändning kartlades. Utöver denna simulering gjordes en känslighetsanalys av indata där flera parametrar ändrades stegvis och resultat för BSE jämfördes med grundsimuleringen.  De parametrar som testades var bl.a. U-värden för klimatskalets samtliga delar, rumstemperatur, ventilationsflöden samt även programspecifika inställningar.Resultat från simulering av årlig energianvändning visade att IDA ICE och VIP båda räknade med en total energianvändning på ca 129 MWh per år med jämlik fördelning både för tillförd och avgiven energi. IDA ICE beräknade BSE till 101,4 [kWh/(m2 år) Atemp] medan VIP räknade med 102,9 [kWh/(m2 år) Atemp].

Denna uppsats undersöker hur deltagare i arbetsmarknadspolitiska program upplever deltagandet och effekten av programmen. Studien riktar sig specifikt mot fas 3 inom jobb- och utvecklingsgarantin, dit individer som varit arbetslösa under flera års tid skrivs in. Problemområdet omfattas av hur arbetslivets förändring leder till komplikationer för individer som är arbetslösa. Sju medverkande intervjupersoner deltog i studien, där semi-strukturerade intervjuer användes. Resultaten visar att deltagarna i programmet upplever att de dagliga aktiviteterna är meningsfulla, men att det politiska och byråkratiska ramverket leder till försämrat välmående och hopplöshet.