Objektorienterad Systemutveckling har sina rötter i tidigare typer av Systemutveckling och den objektorienterade programmeringen. Synsättet karaktäriseras av att verkligheten betraktas utifrån objekt.Detta arbete behandlar en kombinerad litteraturstudie, enkät- samt intervjuundersökning angående objektorienterade Systemutvecklingsmetoder. Problemställningen för detta arbete har varit:Har synen på de objektorienterade Systemutvecklingsmetoderna förändrats sedan näringslivet började tillämpa dessa i början av 1990-talet?Syftet med detta arbete har varit att jämföra näringslivets syn på tillämpningen av objektorienterade Systemutvecklingsmetoder i dagsläget med synen som existerade i början av 1990-talet.Resultatet tyder på att tillämpningen av metoder och notationer går allt mer från egenutvecklade till det standardiserade hållet.

SammanfattningSyfte: Undersökningen har ämnat kartlägga resonemanget hos systemutvecklare angående användarmedverkan vid Systemutveckling både i fråga om hur det används och hur synen på användarmedverkan ter sig. Med begreppet användarmedverkan syftas i denna studie all inblandning av användare vid utvecklingsprocessen från start till slut samt eventuellt efterarbete. Med användare menas både slutanvändare som kund och annan lämplig person som kan vara potentiell användare och som inte är en medlem av utvecklingsteamet. Inriktningen har varit på utvecklare inom konsultföretag i Örebro som arbetar med Systemutveckling.Metod/ansats/frågor: En kvalitativ ansats har utförts där fyra huvudkategorier av frågor har ställts upp för respondenterna i semi-strukturerade intervjuer. De fyra kategorierna är som följer: hur det arbetas med användarmedverkan, varför det arbetas på angett sätt, hur det har arbetats med användarmedverkan tidigare samt hur det skulle vara önskvärt att arbeta under idealtypiska förhållanden.

Ordet användarmedverkan används ofta inom Systemutvecklingsområdet, men vad som egentligen menas med användarmedverkan är enligt min uppfattning otydligt. Många metoder specificerar att användarna skall involveras på olika sätt men det slutliga engagemanget sker ändå utifrån vad organisationen och det aktuella projektet avser att lösa. Denna rapport skall belysa två Systemutvecklingsmetoder från olika länder och hur de ställer sig till användarmedverkan. Rapporten genomförs i huvudsak som en litteraturstudie..

Kravhantering är en komplex uppgift som är viktig vid Systemutveckling. Om kraven på ett system är felaktiga kan konsekvenser uppstå som är svåra att rätta till senare under utvecklingen. Användningsfall är en kravhanteringsteknik som idag används av många företag. Enligt litteraturen finns det både fördelar och nackdelar med att använda användningsfall för att hantera de krav som ställs på systemet. Denna rapport undersöker hur systemutvecklare som använder sig av tekniken uppfattar den.

Systemutveckling har länge kantats av problem och oförmåga att möta nya problem och krav som uppstår under processen från ide till färdig produkt. För att möta de problem som de traditionella Systemutvecklingsprojekten innebar så arbetade Ken Beck et. Al. (2001) fram det agila manifestet, det agila manifestet beskriver de kärnvärden som Systemutvecklingsprojekt bör arbeta utefter, detta för att öka flexibiliteten och minska problemen med långa ledtider.SCRUM är en agil Systemutvecklingsmetod som togs fram av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, detta efter att de båda hade sett behovet utav en metod som klarade att möta snabba förändringar och att kunna möta problem under processens gång.För att undersöka hur hantering av problem i agila Systemutvecklingsprojekt fungerar i praktiken har en fallstudie genomförts på ATS väst hos CGI.En stor del av problematiken i Systemutveckling är distansen mellan de inblandade parterna, något som påverkar arbetsmetodiken. Detta resulterar i en mer omfattande dokumentation än vad den agila arbetsformen förespråkar och minskar även den personliga kommunikationen.

Vårt intresse för verksamhets- och Systemutveckling har växt fram under vår studietid, då vi fått kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha läst en del artiklar blev vi även intresserade av att jämföra vilka faktorer samt vem som är beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.Syftet med denna studie är att hitta de faktorer som är avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive Systemutveckling. Samt att skapa en djupare förståelse för en organisations tänkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie där vi började med att tillägna oss relevant teori som förklarar och fördjupar läsaren i vad verksamhets- och Systemutveckling är. Vidare utformade vi intervjufrågor utifrån vår problemformulering.

Vårt intresse för verksamhets- och Systemutveckling har växt fram under vår studietid, då vi fått kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha läst en del artiklar blev vi även intresserade av att jämföra vilka faktorer samt vem som är beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.Syftet med denna studie är att hitta de faktorer som är avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive Systemutveckling. Samt att skapa en djupare förståelse för en organisations tänkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie där vi började med att tillägna oss relevant teori som förklarar och fördjupar läsaren i vad verksamhets- och Systemutveckling är. Vidare utformade vi intervjufrågor utifrån vår problemformulering.

Denna uppsats handlar om formella metoder i samband med Systemutveckling. Formella metoder används främst vid utveckling av kritiska system, men de kan även tillämpas i vanlig Systemutveckling. Ny teknik utvecklas ständigt och system blir alltmer komplexa och detta medför i sin tur högre krav på systemutvecklaren. Många Systemutvecklingsprojekt misslyckas och en bidragande orsak har varit bristfällig analys och framtagande av kravspecifikationer. Att tillämpa formella metoder i Systemutveckling medför många fördelar.

För att kunna påbörja ett Systemutvecklingsarbete måste man klargöra förutsättningar för detta. I denna uppsats gås befintlig teori om hur man klargör förutsättningar igenom. Denna teori jämförs sedan med verkligheten genom intervjuer på MOBIS Parts Europe i Jönköping och Autoteknik i Åtvidaberg AB. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys för att kunna dra slutsatser och komma med råd till läsaren av denna uppsats om hur man klargör förutsättningar..

Ett infomationssystem kan ses som en mänsklig konstruktion. Med detta menas att upplägg av informationsbehandlingen är utarbetad av människor. Det är även människor som ansvarar för hur systemet fungerar och tar initiativ till förändringar av det. Utveckling och införande av datasystem, ofta kallat Systemutveckling, är en process innehållande ett antal steg. Ett av dessa steg innefattar designen av ett informationssystem och kallas designprocess.

Den här rapporten tar upp fem olika metoder som aktivt stöder användarmedverkan i Systemutveckling.Rapporten inleds med att förklara olika grundläggande begrepp inom Systemutveckling som till exempel användare, informationssystem och användarmedverkan. Därefter beskrivs kort historik om Systemutveckling och syn på metoder. Participatic design är ett viktigt begrepp i rapporten, eftersom både genuint deltagande och kommunikation tas upp som viktiga i ett projektarbete. Genuint deltagande handlar om att användare skall vara med i utvecklingsprocessen och påverka resultatet av det nya informationssystemet. Brist på god kommunikation mellan systemutvecklare och användare kan leda till ett sämre resultat, och att systemet inte blir användbart.

Att involvera användare vid Systemutveckling kan bidra till att informationssystem som utvecklas i större grad accepteras av användarna samt blir lättare att använda. Det finns olika tekniker för att involvera användare i Systemutvecklingsarbetet. Att dessa tekniker existerar medför dock inte nödvändigtvis att de används. Syftet med arbetet är att identifiera huruvida tekniker som framkommit från forskning används och om de inte används hur användarna då involveras rent praktiskt i Systemutvecklingsarbetet. Om tekniker inte används undersöks vidare vilka orsakerna till det kan vara samt om systemutvecklare eventuellt utvecklar egna tekniker.För att undersöka problemområdet har ett antal intervjuer genomförts med systemutvecklare.

Kunskap anses idag vara den viktigaste faktorn för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. I projektverksamheter har kunskap ännu större betydelse, då medarbetarna är uppdelade i fristående projekt och distansen mellan dem är större än i traditionella linjeverksamheter. Detta har resulterat i omfattande forskning kring Knowledge Management (KM) i projekt-organisationer. Forskningen har då utgått ifrån traditionell projektledning som härstammar ifrån tillverkningsindustrin. Inom Systemutveckling har nya projektledningsmetoder utvecklats som är anpassade till denna bransch och kallas för agila metoder.

Komponentbaserad informationsSystemutveckling är en metod där system utvecklas och byggs med komponenter. Dessa komponenter är utbytbara och tanken är att organisationer ska kunna minska utvecklingstiden och utvecklingskostnaderna för informationssystem. I det här arbetet har en undersökning gjorts där personer inom några organisationer intervjuats. Undersökningens mål har varit att svara på frågan om det finns någon skillnad mellan unga och gamla organisationers hinder mot införandet av komponentbaserad informationsSystemutveckling. Undersökningen har kommit fram till att unga organisationer stöter på ett mindre motstånd mot förändringsarbetet än gamla organisationer och att detta kan bero på att unga organisationer har en organisationskultur som är mer öppen för förändringar..

Det talas ofta om hur viktigt det är att involvera användarna vid Systemutveckling. Genom att använda användarcentrerad systemdesign kan det bidra till bättre system både ur teknisk- och användarsynpunkt. Det är av stor betydelse att de användare som tas ut vid användarcentrerad systemdesign representerar användargruppen. Användarcentrerad systemdesign är en process som fokuserar på användare och användbarhet genom hela utvecklingsprocessen och vidare genom hela livscykeln. Detta arbete syftar till att undersöka vilka kriterier som utvecklare använder sig av för att ta ut användare vid angreppssättet användarcentrerad systemdesign.