Ämnet för denna studie var flyktingfamiljer som har levt gömda i Sverige för att undgå ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Studiens syfte var att försöka öka kunskapen om och förståelsen för gömda flyktingfamiljers situation under tiden familjerna lever gömda samt efteråt för familjer som erhållit uppehållstillstånd i Sverige. Den övergripande problemställningen var: Hur kan man förstå och beskriva situationen för gömda och före detta gömda flyktingfamiljer? Fyra teman undersöktes. Dessa var gömda familjers praktiska livssituation, familjernas nätverk, upplevelser av makt och maktlöshet, samt hur livet som gömd kan ha påverkat flyktingarna.

Denna studie syftar till att undersöka föräldrars upplevelser i samband med att deras barn kallas till möte med Ungdomsteamet i Örebro, vid oro för droganvändning. Med studiens syfte som utgångspunkt, valdes en kvalitativ intervjumetod och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer via telefon. Intervjumanualen konstruerades utifrån de frågeställningar som valts och delar av den litteratur som använts i studien. Det insamlade materialet från intervjuer med sex personer utgör underlag för resultatet och tolkas främst utifrån Hübinettes litteratur om drogpreventivt arbete, stämplingsteori och ekologisk Systemteori. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna var positivt inställda till Ungdomsteamets arbetssätt, oavsett vad drogtestet visade.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är ett ingrepp då kvinnans klitoris, inre blygdläppar och yttre blygdläppar skärs bort och sys ihop i ett icke-medicinskt syfte, det finns fyra olika typer. Är vanligast förekommande i 29 länder. Lagen förbjuder att utföra könsstympning med eller utan flickornas samtycke. Det blir allt vanligare att människor från andra länder med annorlunda seder och traditioner bosätter sig i Sverige, detta leder till att sjuksköterskor möter människor med annan härkomst.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnor upplever könsstympning samt bemötandet inom västerländsk vård efter ingreppet.Metod: Den kvalitativa studien byggde på sex biografier där kvinnorna utsatts för könsstympning och sedan mött vården i västvärlden. Biografierna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre kategorier genomlyser resultatet; Att lida i det tysta, Makt och kontroll och Mötet med vården.Slutsats: De krävs information och utbildning för förebyggandet av könsstympning och för att identifiera flickor i riskzon.

Bottar är program eller en kombination av program som kan simulera människor eller mänskligt arbete i en virtuell miljö. Den stora ökningen av möjligheter att tjäna pengar på olika spel, auktioner m.m. över nätet, tillsammans med mer avancerad AI-programmering, väcker frågan hur man etiskt ska ställa sig till användandet av bottar i dessa sorters verksamheter. Vare sig man informerar om deras existens eller inte. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad folk vet om bottar, vad som gör att de vet detta och hur etiskt det är att använda bottar.

Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur det har påverkat ett barn att växa upp med en familjehemlighet. Vi har intervjuat en person vars familjehemlighet grundade sig i att hennes pappa hade ett alkoholmissbruk. Vi belyser hur ett barn påverkas av att bevara en familjehemlighet utifrån tre olika miljöer; familjen, skolan och kompisrelationer samt om och i så fall hur det har gjort intryck i hennes vuxna liv. För att besvara uppsatsens syfte har vi genom en kvalitativ metod i form av en halvstrukturerad livsvärldsintervju samlat in vår empiri. Teoretiska perspektiv vi använt oss av är Systemteori och KASAM- Känsla av sammanhang, som speglar individen, samspelen och sammanhangen mellan de teman vi valt att fokusera på.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur skolkuratorer arbetar med att identifiera och stötta barn till svagbegåvade eller lindrigt utvecklingsstörda föräldrar. Tidigare forskning visar att kompetens är betydande för kvalitén i arbetet med barn som har en eller flera föräldrar med svagbegåvning eller lindrig utvecklingsstörning. Studiens resultat tematiserades utifrån frågeställningarna där Systemteori kunde kopplas till resultatet. Skolkuratorerna beskriver problemen och lösningarna utifrån deras perspektiv och hur de olika systemen påverkar varandra. Resultatet av studien visar att barn till svagbegåvade eller lindrigt utvecklingsstörda föräldrar inte är osynliga i skolan utan tvärtom är duktiga på att signalera när något är fel.

Syftet med studien är att kritiskt granska och jämföra lärares och skolledares syn på specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan. Utifrån syftet ställs frågorna; vilken syn finns det kring det specialpedagogiska handledningsuppdraget och ses handledning som ett redskap för kompetensutveckling?Studien fokuserar på områden som främst rör förskola, specialpedagogik och handledning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta lärare och sex skolledare i förskolan från fem kommuner.Utifrån syftet kartläggs följande områden i litteraturdelen: skillnaden mellan pedagogik och specialpedagogik, specialpedagogens uppdrag, handledning, förskola i förändring samt skolledarens roll. Kapitlet avslutas med teorier som socialkonstruktivism, social Systemteori och utvecklingsekologi, som avser skapa en helhetssyn kring en människas livsvärld, andra världar runtomkring samt förbindelser dem emellan.

Social workers in this study describes various experiences of the assessments of interventions for children and adolescents. Social workers experience of the many different situations where an assessment of best effort must be made on the basis of BBIC, which is the Social Services investigation records. To make this assessment, the Social workers need social assistance and support of their colleagues and manager. Knowledge mixed with experience is also an important part when it comes to being professional and not let emotions control that could otherwise be happened when the social worker meets and builds relationships with clients. Social workers are also those who will decide which achievement the client needs from the needs.

Barnen är den grupp i samhället som använder datorer allt mer och mer. Idag finns det pedagogiska lärospel som ska hjälpa barnen med att lära sig skriva, läsa och räkna i skolan. Vi har intresserat oss för dessa typer av spel och vi har i denna uppsats undersökt hur ett sådant spel kan hjälpa barn och vad det är i spelet som representerar ett lärande. Vi har använt oss utav ett spel vid namn Läslandet från Läramera AB och gjort observationer med hjälp av en metod som varit av både kvantitativt och kvalitativt slag. Den kvantitativa ansatsen bestod i att vi använde oss av strukturerade observationer och det kvalitativa låg i att vi använde oss utav Think Aloud protocol.

Användbarhet är ett viktigt verktyg i arbetet med att förbättra interaktionen mellan användare och datorprogram. Ett led i användbarhetsarbetet är att utvärdera prototyper eller färdiga program för att hitta problem i denna interaktion. Det finns en mängd metoder för att göra sådana utvärderingar, varav vi genom användning har granskat ?expertutvärdering med tumregler?. Denna form av utvärdering har vi kompletterat med en användarundersökning, för att få ett bredare resultat i form av förändringsförslag.

Vid arbete med systemutveckling är det vanligt att arbeta efter en metod. Det som styr valet av metod kan vara erfarenhet, krav som finns från organisationsledningen eller politiska krav för att följa en given standard. Det är inte alltid lätt att välja en metod som är lämplig och som uppfyller de krav och behov som finns inom organisationen. För att välja en lämplig metod är användning av ett ramverk ett bra hjälpmedel. Ramverket används bland annat för att försäkra och kontrollera att den metod som utvärderas uppfyller de krav som ställs på systemet och att de olika komponenter som ingår i systemet behandlas med hjälp av metoden.

I denna studie använder vi oss av ett teoretiskt ramverk baserad på den socialkonstruktivistiska teorin The Human Environment Modell (HEM). Detta gör vi med syfte att se vad för information vi kan få fram från en aktörsgrupp om: Hur den sociala interaktionen som skett mellan denna aktörsgrupp och ett IT-stöd har förändrat aktörsgruppens roll och dess sociala kontext. Vi använder detta ramverk för att utifrån bibliotekariers perspektiv beskriva, hur interaktionen mellan det centrala bibliotekssystemet LIBRIS och bibliotekarier har förändrat bibliotekarierollen på universitets- och högskolebibliotek. För att besvara detta syfte valde vi att utföra både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen består av tre intervjuer med bibliotekarier på Lunds Universitet och Malmö Högskola.

Användbarhetsarbete har historiskt sett inte placerats högt på agendan i systemutvecklingsprocessen. Trots det har forskningsvärlden framtagit metodologier, metoder och tekniker för detta arbetssätt. Orsaker till den bristande användningen har visat sig vara bland annat bristande kunskap om arbetssättet och föreställningen att det kostar mer än det ger tillbaka. Trots att forskningsvärlden hävdar att användbarhet kan sänka kostnader i systemutvecklingsprocessen och spara in stora summor i förvaltningsfasen visar studier på att många systemutvecklingsprojekt fortfarande misslyckas eller försenas. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie för att undersöka hur större fokus kan läggas kan läggas på användarcentrerad systemutveckling och användbarhetsarbete i försäljningssituationer genom att intervjua företrädare för två av de stora aktörerna inom användbarhet i Sverige.

Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida lärarprofessionalism kring läsfrämjande insatser växer fram i relationer. Syftet är också att utforska speciallärarens- och förstelärarens roll som kvalificerad samtalspartner samt undersöka om relationell handledning möjliggör för lärare att förändra och utveckla undervisningen gällande läsfrämjande insatser. Ytterligare ett syfte är attundersöka om det genom relationell handledning går att bygga en bro mellan specialpedagogik och pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och studiens design ligger inom ramen för aktionsforskning. Kvalitativ data har samlats in genom observationer, intervjuer och loggbok och resultatet har analyserats utifrån hermeneutisk metod med stöd i det sociokulturella- och pragmatiska perspektivet, intersubjektivitetsteori samt Systemteori.

Under de senaste åren har användandet av Internet ökat snabbt i världen och om man tittar på hur stor andel av befolkningen som har tillgång till Internet i hemmet är Sverige ett av de ledande länderna. Alla datorer med en uppkoppling till Internet kan bli smittade av spyware, men trots detta är inte många användare medvetna om riskerna som spyware innebär. Syftet med denna studie är att ge en bred bild av vad spyware är och vilka hot det innebär. Vidare vill vi undersöka hur medveten om dessa problem hemanvändaren är.För att uppnå syftet har vi använt en kvantitativ metod genom att skicka ut enkäter till användare av PC-datorer i hemmet. Vi har också använt en kvalitativ metod genom att studera litteratur och artiklar för att göra kopplingarna klarare.Spyware är program som övervakar en datoranvändares aktiviteter och fångar upp data om användaren som skickas till tredje part.