För att öka kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet inom hälso- och sjukvården är patientnämnderna ett betydelsefullt hjälpmedel. Kontakter mellan patientnämnden och vårdverksamheterna sker exempelvis genom återkoppling av patienters åsikter om sina kontakter med vården. Brist på återkoppling är ett problem som innebär att kunskap från misstag som begåtts inte kan tas till vara. Effekten kan vara fortsatta skador och problem. Får vårdverksamheterna återkoppling och använder informationen i ett lärande, kan det leda till förbättringsarbete och därmed minska vårdskador.Syftet med studien var att beskriva vårdverksamheternas erfarenheter av återkoppling av patientklagomål från patientnämnden samt att med detta som utgångspunkt beskriva hur patientnämnden kan bidra till förbättrat kvalitets- och patientsäkerhetsarbete.

Förekomsten av naturkatastrofer runt om i världen tycks intensifieras och drabba allt fler människor. Människor som plötsligt står utan mat, vatten, tak över huvudet och med bristande energiförsörjning. Till synes som en reaktion på detta, växer det runt om i världen upp nationella och internationella organisationer i arkitektvärlden som vill utgöra en roll i återuppbyggnadsarbetet efter dessa katastrofer. Det verkar finnas ett stort engagemang bland både yrkesverksamma och studenter ? en vilja att vara en del av en världsförbättrande verksamhet.

Forming teacher teams is currently the standard way of organizing teachers in Swedish Compulsory Schools. This is the result of a process that started in the 1970s.Traditionally the culture of teaching has been one of isolation. Once the door to the classroom is shut, what happens behind the door is up to the teacher to decide. Over the past thirty years a lot of time has been dedicated to making fundamental changes in the way teachers interact with their colleagues. Today the idea of teachers forming teams is generally accepted but still the core of a Swedish teacher?s job is that of a lone worker.

År 1993 gjordes omvårdnad och vårdvetenskap till sjuksköterskans huvudämne vilket bidrog till att det blev ett självständigt yrke med ett helhetstänkt kring patienten. Till skillnad från innan då sjuksköterskans roll var mer läkarassistent än omvårdnadsexpert. Vårdvetenskap och omvårdnad är nu huvudämnen på sjuksköterskeutbildningen i Sverige, trots detta finns ingen enhetlig definition på vad ämnena innebär. Detta leder till att lärosätena har olika upplägg på utbildningen och sjuksköterskor har inte samma kunskapsgrund att stå på.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskestudenters syn på vårdvetenskapen i utbildningen.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Med hjälp av två fokusgruppintervjuer.

The purpose of this study has been to examine different aspects of the professional role of the high school librarian, especially the educational role, and its delimitations to the teacher's role. The methods that were used were studies of literature within the subject area and qualitative interviews with high school librarians and high school teachers of social studies. Andrew Abbot's theory on the system of professions was used in the analysis of the results of the study. The high school librarians who were interviewed enabled access to information, both intellectually and physically. They helped students develop information seeking skills and they functioned as educators and counselors.

Precis som samhället utvecklas, måste även familjekonstellationerna följa samma utveckling.Kvinnor och män kan ha 'före detta partner' och 'expartner', men det finns inget barn som kanvara ett 'före detta barn'. Ett barn är ett livslångt åtagande, och därför är det viktigt att integlömma bort barnet när föräldrarna separerar.Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur unga vuxna talar om växelvis boende, samthur informanterna tycker att deras familjer fungerar/fungerade när den unga vuxna boddeväxelvis. Vi utförde sex kvalitativa intervjuer med ungdomar och unga vuxna, i åldrarnamellan 16-30 år. Vi analyserade intervjuerna med ett systemteoretisk synsätt, och förklarar hurolika system är uppbyggda med subsystem, och mellan dessa system finns gränser som är avbetydande för hur dessa system kan kommunicera med varandra och med omvärlden. Någraav våra informanter har styvföräldrar, styvsyskon och/eller halvsyskon.

Genom utvecklingen av infrastrukturen i storstadsområdena ställs idag allt större krav på masstransportsystemen som binder samman olika områden. En viktig aspekt är att upprätthålla en god säkerhet samtidigt som persontransporten måste utföras så snabbt och effektivt som möjligt. Detta ställer stora krav på den som utför persontransporter. Syftet med denna studie var att undersöka tunneltågförares attityder och subjektiva normer till säkerhetsarbetet inom Veolia Transport AB, mäta deras beteendeintentioner till säkerhetskulturen och deras upplevda säkerhetsbeteende. Studien utgick från Ajzen & Fishbeins (1975) teori om beteendeintentioner, Reasons (1990) teori om människor och säkerhetskulturer, samt Westrums (1992) karaktäristika om utvärdering av organisationsstrukturer.

Studien kartla?gger behandlingsassistenters konstruktion av sin yrkesroll i den slutna ungdomsva?rden. Utifra?n ett socialkonstruktivistiskt synsa?tt har data samlats in genom enka?ter och intervjuer som sedan analyserats genom en inneha?llsanalys. Den konstruktion som framkommer av behandlings- assistentrollen analyseras utifra?n gra?srotsbyra?kratteorin samt organisatorisk rollteori.

Denna studie syftar till att ge en beskrivning av hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare på en anstalt hanterar känslor i sin yrkesroll. Vidare hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare hanterar de intagnas känslor och sina egna känslor? Finns det några skillnader i känsloarbetet ur ett könsperspektiv och om det finns, vilka är skillnaderna? Utefter studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsansats som utgångspunkt. Studien innehåller sex intervjuer med tre manliga och tre kvinnliga kriminalvårdare. Insamlingen av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer.

Uppsatsen handlar om en verksamhet i Socialtjänsten Biskopsgården Göteborg, som gick under namnet Metodhandledning i gemensamma komplexa ärenden. Verksamheten bedrevs under närmare ett år men kom av olika skäl att upphöra. Under den tid denna pågick kom ett stort antal handläggare ? under ledning av tre metodhandledare, vilka i sin tur handleddes av en s.k. superhandledare ? att tillsammans handlägga gemensamma komplexa ärenden, d.v.s.

Syftet med denna uppsats är att ur ett genusperspektiv belysa hur kvinnor framställts i 00-talets musikjournalistik. Tanken är att, genom en fallstudie, uppmärksamma genus som en pågående konstruktion och visa hur denna konstruktion återkommande reproduceras i medier idag.Genom en analys av utvalda omslagsbilder och reportage i musikmagasinetGroovehar det framkommit att skillnader finns i framställningen av de olika könen. Journalistens språkstil och fokus i texten varierar beroende på den intervjuades kön då kvinnor beskrivs utförligt, både till det yttre och hur hon är som person, medan det fokuseras på musiken snarare än personligheten när det gäller manliga artister. Vidare uttrycker journalisten ofta förväntningar på den kvinnliga artisten, för att sedan visa att hon egentligen är det motsatta. Detta är ett inslag som sällan förekommer i reportage om manliga artister, där istället frågor om politik och ekonomi får utrymme.

Syftet med studien var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sin första tid i yrket utifrån känslor, tankar, stöd och bemötande. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fyra informanter som arbetat på Gävle sjukhus mellan 6-18 månader. Resultatet redovisades utifrån studiens frågeställningar och visade att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde många olika känslor och tankar inför sin nya yrkesroll. Känslor såsom rädsla, nervositet och förväntan var några exempel. Stödet och bemötandet från andra sjuksköterskor och närmaste chef var övervägande bra, medan bemötandet från under-sköterskor och läkare upplevdes som mindre bra.

Studiens syfte var att undersöka byråanställda art directors och originalares olika perspektiv på och förhållningssätt till sin yrkesroll med särskilt fokus på kreativitet och kundrelationer.Nio semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes med sex art directors och fyra originalare. Respondenterna valdes ut genom ett kombinerat strategiskt bekvämlighetsurval från nio reklambyråer.Professionalism inom yrkesrollen visade sig vara något som respondenterna inte reflekterat över men det framkom att det främst handlar om hur art directors och originalare förhåller sig till kunden. Dessutom framkom det att respondenterna såg variation i arbetet som en positiv aspekt av yrket medan de såg prestationsångest och utomståendes oförståelse av yrket som negativa.Det framkom även att art directors och originalare i första hand ser på kreativitet som problemlösning, dock såg de olika på problemlösning i sina respektive roller. De använde sig av samma metoder för att finna inspirationsamt hanterade ångest på liknande sätt.Studien visade även att kunden och kundrelationen spelade en stor roll för yrket och ämnet berördes återkommande i respondenternas svar under intervjuernas gång. De använde sig av samma metoder för att finna inspiration.

Bemötandet är en viktig del inom vården och sjuksköterskans bemötande av patienten kan vara det som han minns bäst av mötet. Bemötandet har en central roll i sjuksköterska-patientrelationen oberoende av vilket hälsoproblem som leder till att patienten söker vård. Syftet var att belysa faktorer som har betydelse för hur patienten upplever sjuksköterskans bemötande i det vårdande mötet. En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats genomfördes. Artiklarna bearbetades enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av en analysmetod.

Johansson, Katarina: En gemensam bild av barnet - en kvalitativ studie om hur föräldrar och pedagoger upplever utvecklingssamtalet i förskolan. Examensarbete i Barndoms- och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola: Barn Unga och Samhälle. Studien har syftat till att sammanställa de tankar som finns kring utvecklingssamtalet hos tre föräldrar och tre pedagoger för att fördjupa förståelsen om hur förhållandet mellan förskola och hem kan se ut. En viktig del för att skapa en gemensam bild utav barnet mellan hem och förskola är utvecklingssamtalet som enligt Läroplanen för förskolan ska ske kontinuerligt. Studien har visat att pedagoger och föräldrar upplever utvecklingssamtalet generellt som positivt så länge som relationen mellan förskolan och hemmet fungerar bra. Den dagliga kontakten mellan pedagoger och föräldrar är det som upplevs som viktigast i samverkan mellan förskola och hem.