I denna uppsats presenteras en textanalytisk studie av ett urval pressmeddelanden från organisationen Djurens Rätt. Studiens syfte är att undersöka hur Djurens Rätt positionerar sig bland de deltagare som beskrivs i deras pressmeddelanden. Djurens Rätt är en ideell och idéburen organisation vilket gör det intressant att undersöka hur dessa förhåller sig till andra aktörer i samhället i sina pressmeddelanden. Studien ut-går teoretiskt och metodologiskt främst från den systemisk-funktionella grammati-ken med fokus på det ideationella och erfarenhetsmässiga. Utöver detta är även positioneringsbegreppet och Greimas aktantmodell centrala för studien.

Syftet med detta examensarbete är att normkritiskt granska ett av de vanligaste läromaterial som används i sex- och samlevnadsundervisning på högstadiet, Sex & sånt (Janouch 2006), för att se hur materialet förhåller sig till den mångfald av elever som finns i ett heterogent klassrum. Granskningen bygger på en kritisk diskursanalys av det kapitel i materialet som specifikt handlar om kärlek och sex. För att synliggöra hur normer och värderingar kommer till uttryck genom författarens grammatiska val används analysredskap från den systemisk-funktionella grammatiken. Resultaten tolkas mot bakgrund av tidigare forskning kring arbete med normer och normkritisk pedagogik samt svensk tradition av sexualupplysning. Resultatet från den kritiska diskursanalysen visar att stilgrepp, språkhandlingar, satskonstruktioner och ordval på olika sätt bidrar till att både bryta och upprätthålla begränsande normer. Slutsatsen som kan dras ur studien är att det finns en del normkritiska perspektiv, men att ett andrafokuserat och toleranspedagogiskt förhållningssätt genomsyrar delar av materialet, vilket leder till ett andragörande och exkluderande av elever som inte lever upp till normen.

År 2009 lade Högsta Domstolen fram två prejudicerande domslut (NJA 2009 s 447 I & II) som har kommit att stärka kraven på bevisvärderingen i våldtäktsmål. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur målsägande och tilltalad kodas grammatiskt i våldtäktsdomar och att jämföra om den grammatiska kodningen skiljer sig mellan friande och fällande domslut.Undersökningen utgår från den ideationella metafunktionen i den systemisk funktionella grammatiken (Halliday 2004) och analyserar således processtyper, förstadeltagare och agentivitet. Föremål för undersökningen är åtta domslut från Gävle tingsrätt som lagförts mellan 2010?2014. Hälften av domsluten är friande, hälften är fällande.Resultatet visar att målsägande och tilltalad genomgående kodas med olika processtyper vilket får konsekvenser i domslutets gestaltning av parterna.

Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är den skolnära forskning som bedrivs inom grammatikämnet. Denna har mening först när den tillämpas och syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om och i så fall hur svensklärare i grundskolans senare år tar del av forskning som rör grammatikundervisning samt om och i så fall hur forskningen påverkar deras undervisning. Fem svensklärare i grundskolans senare år har intervjuats och resultatet visar att lärarna främst utgår från kursplan, kollegial tradition och läromedel. De söker inte aktivt forskning om grammatikundervisning och denna påverkar inte deras undervisning på något märkbart sätt. Det framkommer också att lärarna inte fått någon grammatikdidaktik i sin lärarutbildning.

Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur grammatikundervisningen kan se ut i årskurserna 2 och 5. Vi har även haft för avsikt att undersöka hur lärarna tolkar styrdokumenten och varför de anser att eleverna ska lära sig grammatik. Vi har genom metoderna kvalitativ intervju och observation genomfört vår empiriska undersökning. Sammanlagt hade vi åtta informanter varav fyra lärare undervisade i åk 2, övriga fyra i åk 5. Vi har valt att dela in informanterna efter funktionaliserad, polariserad och formaliserad syn på grammatikundervisning. Resultatet visar att fyra av informanterna som hade en polariserad syn på grammatikundervisningen, två hade en funktionaliserad syn, medan två informanter hade en formaliserad syn.

Denna undersökning genomfördes med syftet att ta reda på vad fyra olika svensklärare har för attityder till grammatik och hur deras attityder till grammatik påverkar deras val av arbetssätt då de bedriver grammatikundervisning. Studien redogör för definitioner av grammatikbegreppet och metoder för hur man kan arbeta praktiskt med grammatik i undervisningen. Jag gör en kvalitativ undersökning i form av fyra intervjuer. I denna undersökning jämför jag mitt esultat med och relaterar till en tidigare undersökning i ämnet. Resultatet visar att de två gymnasielärarna inte har mycket mer krav på elevernas grammatikkunskaper än vad de två lärarna i grundskolans senare år har.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur undervisningen i grammatik bedrivs hos verksamma gymnasielärare och om den påverkas av lärarnas inställning till, och erfarenheter av grammatik. Vi har valt en kvalitativ metod där vi har intervjuat sju gymnasielärare i svenska. Undersökningen visar att lärarna anser att grammatik är viktigt och intressant samt kan också konstatera att arbetssättet i grammatik varierar. En del väljer att integrera grammatikundervisningen i andra moment, ex. skrivträning, medan andra har enskilda grammatikmoment.

Denna uppsats undersöker hur de två manliga politikerna Håkan Juholt och Sven Otto Littorin samt de två kvinnliga politikerna Gudrun Schyman och Ulrica Schenström framställs i kvällstidningen Aftonbladet efter politiska skandaler. Syftet är att med en systemisk-funktionell analys i kombination med en kort ideologikritisk analys undersöka ifall det förekommer några skillnader mellan framställningarna av manliga och kvinnliga politiker.       Frågeställningarna berör: artiklarnas verbprocesser, i vilken mån politikern är deltagare i processerna, i vilken utsträckning politikern är första- och andradeltagare i processerna, vilken verklighetsbild artiklarnas påståenden framställer samt ifall skillnaderna kan kopplas till genus.       Materialet består av sammanlagt 20 artiklar från kvällstidningen Aftonbladets hemsida, där de första fem artiklarna där skandalerna nämns analyseras i respektive skandal. De tillämpade metoderna är en kvantitativ SFG-analys av verbprocesser inom den ideationella nivån samt en kort, kvalitativ ideologikritisk analys ? även den inom den ideationella nivån.              Undersökningen visar att det finns en ojämn rapportering av skandalerna, där de kvinnliga politikerna är deltagare i relationella processer mer frekvent än de manliga, vilket innebär att de oftare sätts i relation till något annat eller beskrivs som bärare av egenskaper och attribut.

Vår intention var att undersöka lärares uppfattningar av genrepedagogik. Denna pedagogik vilade på tre ben, en teori om lärande, en teori om språk samt cykeln för undervisning och lärande. Genrepedagogiken utvecklades i Australien för cirka 30 år sedan. Idag används den över hela världen. Pedagogiken hade som mål att utveckla elevers läs- och skrivförmåga oavsett socioekonomisk bakgrund.Metoden som låg till grund för vår studie var kvalitativa intervjuer.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

I denna uppsats undersöks fyra olika bostadsannonser samt de modelläsare som konstrueras i dessa. Modelläsaren kan beskrivas som den presupponerade eller förmodade läsare som sändaren av texten riktar sig mot och kan vidare förstås som en abstrakt instans som skapas i texten. Syftet med undersökningen är att studera vilka modelläsare som skapas i annonserna och vad dessa modelläsare kännetecknas av, men också att undersöka vilka betydelser och funktioner som hemmet i annonserna kan tillskrivas. Metoden för analysen bygger på den systemisk-funktionella grammatiken och analysen av modelläsaren är uppdelad i flera steg. I ett första steg görs en analys av annonsernas ideationella betydelser där skriftens olika processer och förstadeltagare studeras, men också de attribut och aktiviteter som kan utläsas i annonsernas bilder. I det andra steget undersöks annonsernas interpersonella betydelser genom en analys av skriftens tilltal och lexikon, samt dess uttryck för attityd.

Föreliggande examensarbete syftar till att undersöka några pedagogers och elevers uppfattningar och erfarenheter av grammatikbegreppet, vad de tror att grammatik- undervisningen syftar till och vilka metoder i grammatikundervisningen som tillämpas. För att utveckla undervisningen är det viktigt att utvärdera och kvalitets- säkra arbetet varför även forskning bör tas i beaktning så de teoretiska utgångs- punkterna behandlar grammatik ur olika perspektiv och undervisningsmetoder kring grammatik. Den kvalitativa undersökning jag gjort består dels av öppna enkätfrågor till de sex medverkande svensklärarna (av vilka flertalet även undervisar i engelska) dels kvalitativa intervjuer av de tio medverkande eleverna som går i årskurs nio. Anledningen till att informanterna består av elever i årskurs nio är att de förmodas kunna reflektera över sina kunskaper och sitt lärande. Resultatet av undersökningen visar att pedagoger och elever har en i huvudsak  likvärdig syn på vad grammatik är.