Exoner är de sekvenser i DNA vilka rymmer koden för proteiner i människan och i alla andra organismer. Intronerna, vilka utgör utrymmet mellan exoner, består av ickekodande sekvenser och kontrollelement. Exoner tillhörande en gen måste inte alltid inkluderas i den slutliga mRNA produkten, alternativ splicing tillåter exkludering av vissa sekvenser och gör att en gen kan ha mer än en mRNA produkt, därigenom kan en gen koda för flera olika proteiner. Alternativ splicing är ett fält som snabbt utvecklas och dess relevans för många sjukdomar har blivit uppenbar. Detta arbete går igenom ett flertal av dessa sjukdomar för att sammanställa ny forskning och tydliggöra rollen av alternativ splicing i dem.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka de nationella styrdokumentens avsikt med grammatikundervisningen och att jämföra detta med hur grammatikundervisningen i engelska genomförs i en svensk gymnasieskola för att nå föreskrivna mål i undervisningen. För att förtydliga problematiken kring grammatikundervisningen på gymnasienivå ges en redogörelse av forskning kring grammatikundervisning och några språkundervisningsmetoder. Faktorer som påverkar grammatikundervisningen beskrivs också. Själva undersökningen bestod av en genomgång av de nationella styrdokumenten gällande engelska för gymnasiet och intervjuer med ett antal gymnasielärare. Resultatet visar att grammatikens roll inte är tydlig och preciseras inte i styrdokumenten.

Denna studie har som syfte att undersöka olika svensklärares inställning till grammatikens roll och syfte i undervisningen, hur det påverkar deras val av undervisningsstrategier samt elevernas syn på syftet med grammatikundervisningen. Jag har intervjuat tre olika svensklärare och i intervjuerna använt mig av fyra didaktiska frågor som frammanar ett didaktiskt perspektiv på grammatikundervisningen i dagens skola. Jag har även gjort en enkätundersökning av de intervjuade lärarnas elever i syfte att belysa elevernas perspektiv på syftet med grammatikundervisningen. I min tidigare forskning har jag använt mig av en liknande studie gjord av Beng Brodow där han undersöker ?svensklärares attityder till och erfarenheter av grammatikundervisning?.

Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som drabbar främst unga individer. MS är en kronisk sjukdom och det finns fortfarande ingen behandling som kan bota sjukdomen. Behandlingen består mestadels av att minska sjukdomsaktiviteten. Att få diagnosen MS påverkar naturligtvis livskvaliteten hos en människa. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med multipel skleros.

Den här uppsatsen handlar om de berättelser och bilder som förekommer i kampanjen Bo i Nyköping på hemsidan boinykoping.nu under kampanjperioderna 2011 ? 2012. Syftet är att undersöka hur kommunen och Nyköpingsborna framställs i kampanjtexterna och de tillhörande bilderna. De metoder som tillämpas är en ideationell och interpersonell analys, en attitydanalys genom appraisal samt en visuell analys av bildernas ideationella och interpersonella grammatik. Resultatet visar att Nyköpingsborna framställs som handlingskraftiga och kommunen som informativ och vetandes.

Denna uppsats syftar till att undersöka vad svensk forskning de senaste 20 åren har för rekommendationer för en god grammatikundervisning, samt att undersöka läromedel för gymnasiekurserna i svenska. Utifrån de rekommendationer som utläses i forskningen har uppsatsförfattarna gjort en läromedelsanalys där de undersökt huruvida läromedelsförfattarna följer rekommendationerna i grammatikavsnitten. Uppsatsförfattarna har också undersökt om det råder en skillnad mellan läromedel som riktar sig till praktiska och teoretiska program på gymnasiet, för att se om den ena programinriktning följer rekommendationerna mer än den andra. Resultatet visar att de fem undersökta läromedlen inte följer forskningens rekommendationer i större utsträckning. Läromedlen som riktar sig till praktiska program har större likheter sinsemellan än vad läromedlen för teoretiska program har.

Affärsverksamhet i bolagsform medför en risk för samtliga parter som tillskjutit kapital i bolaget. Aktiebolagsformen ger ägarna ansvarsfrihet vad gäller bolagets förpliktelser och som substitut har ett minimikapitalkrav upprättats till skydd för bolagets borgenärer.Minimikapitalkravets nivå har varierat sedan i mitten av 1800-talet och den har återigen ifrågasatts bland annat i SOU 2008:49. Denna uppsats ifrågasätter inte bara minimikapitalkravets nivå utan undersöker även dess lämplighet i övrigt samt ställer det svenska regelverket i komparation till alternativa system, funna i England, Tyskland, Frankrike och USA. Uppsatsen tar hänsyn till reglernas effekter ur såväl ett nationellt som ett gränsöverskridande perspektiv. Därtill undersöks reglernas lämplighet ur ett europarättsligt perspektiv..

Syftet med studien var att beskriva vuxna rörelsehindrade personers erfarenheter av att delta i och utföra aktiviteter i stadsmiljö. Undersökningsgruppen bestod av sex rörelsehindrade personer bosatta i Norrbottens län, tre kvinnor och tre män i åldrarna 25 ? 37 år. Studien genomfördes som en intervjustudie med öppna frågor. Intervjuutskrifterna analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Som i många andra dialekter och språkvarieteter har det vokabulär som är specifikt skånskt förändrats under årens lopp och det befaras att dialekten kommer att förändras för att bli mer lik rikssvenska. I föreliggande uppsats studeras betydelseutveckling hos adjektiv i den skånska dialekten.Omkring femtio ord har undersökts med avsikt att beskriva förändring av betydelse i förhållande till bland annat ålder. Valet av adjektiv gjordes med hänsyn till det faktum att betydelse hos denna ordgrupp i vissa avseenden kan anpassas och följa med tiden på ett annat sätt än ord ur andra ordklasser. Undersökningen visar att förändring i relation till betydelse har ägt rum under den tidsperiod som behandlas. Tidsomfånget är hundrafemtio år, med avstamp i 1800-talets mitt och med ändpunkt bland dagens skånska talare..

Den här högskoleavhandlingen beskriver designen av ett IF-filter samt hårdvarukonstruktion av en ny 77 GHz FMCW-radar demonstrator. Syftet med demonstratorn är att illustrera hur kisel germanium-, SiGe, teknologi kan användas istället för den mer vedertagna men dyrare gallium arsenik-, GaAs, teknologin. Den gamla radar-prototypen vilken Acreo AB utvecklat är funktionell men behöver konstrueras om för att bättre kunna utvärdera radarprestandan. I avhandlingen presenteras grundläggande radarteori och ekvationer för att underlätta förståelsen av de olika systemblocken. Rapporten beskriver också systemarkitekturen och hur dess funktionalitet kommer att testas.

Regioner blir allt vanligare arbetsområden, något som EU uppmuntrar genom att avskaffa gränshinder och finansiera regionala projekt via strukturfonderna. Det har dock gjorts få studier kring gränsöverskridande samarbeten gällande turism. Denna studie vill belysa vilka faktorer som påverkar framgången hos ett sådant samarbete genom att studera Sundsvall, Östersund och Trondheim, vilka tillsammans bildar den så kallade SÖT-regionen. Syftet är att ta reda på om det finns förutsättningar för ett turistiskt samarbete mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim. För att ta reda på detta studeras hinder respektive möjligheter för ett gränsöverskridande turistiskt samarbete.

Denna uppsats undersöker fem svenska politikers språkbruk på Twitter. Syftet är att få fram hur abstrakt deras språk är på Twitter och analysera vilka likheter som finns mellan språkbruket på Twitter och ett mer traditionellt politikerspråk. För att analysera detta har en kvantitativ textanalys använts med variabler från främst den systemisk-funktionella grammatiken, men även vissa lexikaliska aspekter har undersökts.De politiker vars inlägg granskats i studien är Göran Hägglund, Gudrun Schyman, Leif Pagrotsky, Birgitta Ohlsson och Fredrick Federley. Urvalet var ett sådant att 100 Twitterinlägg från varje politiker där de själva var ursprungsavsändaren (inte svar eller vidarebefordring av text) användes och analyserades. Dessa politiker valdes eftersom de omnämndes av Aitellu i deras Twitterbarometer 2012 som de mest inflytelserika aktiva politikerna på mediet.Huvudresultaten för studien är att det går att knyta tendenser av abstraktion till politikernas språkbruk genom bland annat otydliga förkortningar.

Sammanfattning:Uppsatsen består av två kvantitativa beräkningar gjorda i sex grammatikböcker ur kurslitteraturen vid Institutionen för nordiska språk, LU. Den första beräkningen utgörs av antalet subjekt i exempelmeningarna med manlig respektive kvinnlig referent. Den andra beräkningen utgörs av de semantiska roller som dessa subjekt innehar i exempelmeningarna. Syftet är att utröna om män representeras oftare än kvinnor i exempelmeningarna, om de är mer aktiva och om män generaliseras till "människor". Min hypotes var att finna att män representeras oftare än kvinnor, men att det förändras över tid, något som också infriades till viss del.Den kvantitativa beräkningen har sedan analyserats kvalitativt med hjälp av en feministisk språkteori för att utröna bakomliggande orsaker till skillnader mellan representationen av män respektive kvinnor.

För ett serviceföretag är det väsentligt att kunna leverera tjänstekvalitet för att tillfredsställa kunden. Tjänsternas immateriella produktkaraktär gör det emellertid svårt för serviceleverantören i allmänhet och professionella tjänsteleverantörer i synnerhet att säkerställa kvalitet. Syftet med detta arbete är att utveckla en kontrollmodell som kan användas av professionella tjänsteleverantörer som ett hjälpmedel i arbetet att säkra servicekvalitet. Modellen bygger på relevant teori och består av tre kvalitetskategorier ? image, teknisk kvalitet och funktionell kvalitet ? genom vilka 13 kvalitetsdimensioner behandlas.

Syftet med denna undersökning är att studera vilken betydelse grammatiken har i svenskundervisningen på högstadiet. Min undersökning bygger på tidigare forskning och empiriska undersökningar i form av intervjuer och enkäter med lärare och elever som är verksamma i grundskolan. De resultat som framkommer i undersökningen visar att det är framförallt renodlade språklärare som lägger en relativt stor vikt vid grammatikundervisningen. Språklärarna anser att den svenska grammatikens fördelar är dess metaspråk men också hjälpen som grammatiken kan ge eleverna när de läser främmande språk. Lärare som endast undervisar i svenska ser inte nyttan som eleverna kan ha av den svenska grammatikundervisningen i andra språk.