Ända sen lagstiftarna i 1944, 1962 och 1974 Ă„rs brandlagsstiftning samt 1986 Ă„rs rĂ€ddningstjĂ€nstlag har det funnits en strĂ€van att öka kommunernas ansvar för brandslĂ€ckning, rĂ€ddningstjĂ€nst och förebyggande brandskydd. I Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska de olika aktörernas ansvar gĂ€llande brandsĂ€kerhet tydliggöras, vilket kan ses som en naturlig utveckling av samhĂ€llets strĂ€van mot en bĂ€ttre brandsĂ€kerhet. För att tillgodose kraven som Lagen om skydd mot olyckor stĂ€ller pĂ„ Ă€gare och nyttjanderĂ€ttshavare sĂ„ bör ett s.k. Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) bedrivas under hela byggnadens/anlĂ€ggningens tid för anvĂ€ndning och skall omfatta sĂ„vĂ€l verksamhet som organisation.Landstinget Ă€r en aktör som berörs av Lagen om skydd mot olyckor eftersom en brand i ett sjukhus eller vĂ„rdinrĂ€ttning kan, av lĂ€tt förstĂ„eliga skĂ€l, fĂ„ katastrofala följder. Landstinget i VĂ€rmland har de senaste Ă„ren genomfört en koncernövergripande översyn av sitt totala sĂ€kerhetsarbete.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att utifrÄn tidigare forskning mellan Ären 2004-2014, analysera och beskriva unga anhörigvÄrdares perspektiv pÄ sin situation. Studien analyserar och beskriver Àven litteraturen kring det anhörigstöd som samhÀllet erbjuder unga anhöriga med demenssjuka förÀldrar. De tvÄ frÄgestÀllningarna utgÄr frÄn de unga anhörigas perspektiv pÄ sin situation samt det anhörigstöd som samhÀllet har att erbjuda denna mÄlgrupp. Datamaterialet har samlats in genom att systematiskt granska tidigare kvalitativ forsking pÄ omrÄdet i form av en kvalitativ metasyntes. Studien visar bland annat att unga anhöriga upplever en komplex och pÄfrestande situation till följd av vÄrdandet av den demenssjuka förÀldern.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

Denna studie syftar till att undersöka synen pÄ arbete bland Ättiotalister. VÄr utgÄngspunkt har varit tidigare forskning och teorier som kommer att presenteras i uppsatsen samt den debatt som i korthet beskrivs i inledningen. VÄra frÄgestÀllningar har varit:? Vad svarar studenter födda pÄ 1980-talet pÄ frÄgor om arbete?? Skiljer sig svaren Ät beroende pÄ kön, Älder och institutionstillhörighet?Vi har anvÀnt oss av kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning bland Ättiotalister vid tvÄ olika institutioner vid Göteborgs universitet. Med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Scienses) har vi analyserat vÄr empiri och jÀmfört det med tidigare forskning och teori.Resultatet visar att de svar som vÄrt urval av studenter lÀmnat, stÀmmer vÀl överens med vad tidigare forskning har visat.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som inverkar pÄ ÄtergÄng i arbete bland personer som insjuknat i stroke. Syftet var Àven att ta reda pÄ deras upplevelse av arbetsförmÄga. Fyra personer deltog i studien, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom intervju med hjÀlp av en egengjord intervjuguide. Efter innehÄllsanalys identifierades temat med fyra kategorier och ett flertal subkategorier.

Jag har tittat pÄ ett av vÄra anslutna företag och hur de utnyttjat vÄra tjÀnster. Företaget har anvÀnt merparten av sina medel för företagshÀlsovÄrd till hÀlsokontroller för sina anstÀllda. HÀlsokontrollerna innehÄller en enkÀt med frÄgor om hÀlsa, livsstil och arbetsmiljö. Sköterskan har ett hÀlsosamtal med patienten, blodtryckskontroll, genomgÄng av enkÀten samt en begrÀnsad blodprovstagning med B-Hb, P-glukos och S-kolesterol. Sedan görs en sammanstÀllning av sköterskan som Äterrapporteras till företaget.

SAMMANFATTNING: VÄr uppsats Rekrytering och utredning av familjehem ? SocialtjÀnstens arbete med att hitta lÀmpliga familjehem behandlar Àmnet familjehemsvÄrd, med fokus pÄ socialtjÀnstens arbete med utredning och rekrytering av familjehem. Förutom att ge en överblick över detta arbete ville vi ocksÄ undersöka vad socialsekretare anser vara ett bra familjehem, samt vilka faktorer som kan leda till en framgÄngsrik placering. För att uppnÄ syftet genomförde vi kvalitativa intervjuer med tre familjehems- och socialsekreterare i tvÄ kommuner och tog del av tidigare forskning och annan relevant litteratur. Det framkom att de undersökta kommunerna anvÀnder omarbetade versioner av KÀlvestenmetoden vid utredning av familjehem, som tillsammans med PRIDE-programmet utgör de vanligaste metoderna i Sverige.

BVC-sjuksköterskor i Sverige trĂ€ffar regelbundet i stort sett alla familjer under barns första levnadsĂ„r, vilket ger dem möjligheter att arbeta för att frĂ€mja hĂ€lsa och förebygga ohĂ€lsa. Arbetet med att frĂ€mja hĂ€lsa kan pĂ„börjas mycket tidigt i livet genom generella insatser inom barnhĂ€lsovĂ„rden. Bristande samspel mellan förĂ€ldrar och barn under spĂ€dbarnstiden kan leda till bestĂ„ende negativa följder för barns utveckling och beteende. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur BVC-sjuksköterskor beskriver sitt hĂ€lsofrĂ€mjande arbete för att underlĂ€tta trygg anknytning och gott samspel mellan spĂ€dbarn och förĂ€ldrar. Åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades och datamaterialet analyserades med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys.

Föreliggande studie har undersökt om och i sÄ fall hur förskolor bedriver ett sprÄkutvecklande arbete i uterummet. Tidigare forskning och litteratur om sprÄkutveckling och utomhuspedagogik presenterades tillsammans med förskolans styrdokument och jÀmfördes med det empiriska underlaget. Studiens slutsats blev att det finns tydliga indikationer pÄ att det sprÄkutvecklande arbetet i förskolans uterum kan och bör utvecklas. För att detta ska vara möjligt behöver man arbeta med den rÄdande kunskapssynen hos sÄvÀl ledning som pedagoger verksamma i barngrupp i förskolan. Ett fÀrdigstÀllt material för sprÄkutvecklande arbete i förskolans uterum skulle inte utgöra nÄgon nÀmnvÀrd skillnad enligt majoriteten av de pedagoger och beslutsfattare som deltagit i undersökningen, sÄvida materialet inte kompletteras med teori och utbildning..

Bakgrund: Av Sveriges barn och ungdomar lider ca 5 % av fetma och 20 % av övervikt. Det Àr viktigt att identifiera och behandla övervikt och fetma i tidig Älder. Skolsköterskan hÀlsofrÀmjande arbete dÀr hon trÀffar alla barn utgör en mycket viktig del i folkhÀlsoarbetet mot övervikt och fetma.Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt och fetma hos barn inom skolhÀlsovÄrden.Metod: Studien genomfördes med en induktiv kvalitativ design. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Data analyserade genom kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: NÀr materialet frÄn intervjuerna med skolsköterskorna analyserade skapades fem kategorier och tolv underkategorier.

Arbetskraven pÄ kvinnor och mÀn Àr idag högre Àn tidigare och grÀnsen mellan arbete och privatliv har mer eller mindre suddats ut, vilket kan pÄverka hÀlsan negativt. Tack vare dagens teknik kan anstÀllda vara tillgÀngliga i en större grad, och arbetet gÄr att utföra pÄ fler stÀllen Àn pÄ sjÀlva arbetsplatsen. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur individer med aktiva arbeten hanterar balansen mellan arbete och privatliv, och om de med aktiva arbeten kan drabbas av ohÀlsa pÄ grund av arbetet. Aktiva arbeten innebÀr de arbeten med hög kontroll och höga krav som enligt Karaseks krav/kontrollmodell Àr de arbeten som sÀgs vara de "bÀsta" arbetena, för att prestera högt utan att drabbas av ohÀlsa. I den hÀr studien har en kvalitativ undersökning genomförts, i form av intervjuer med sju respondenter som gÄr inom de aktiva arbetena.

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka pÄ vilket sÀtt som en liten Non Governmental Organization (NGO) kan bidra till ett företags CSR-arbete. Tidigare teorier föreslÄr att en NGO kan bidra till företags CSR-arbete pÄ tvÄ sÀtt, dels genom att dela med sig av sina interna resurser och dels genom att fungera som strategisk lÀnk. Vi undersöker om detta stÀmmer Àven för en liten NGO samt om den uppfyller de kriterier som Stafford et al. (2000) föreslÄr att en NGO bör uppfylla för att fungera som en effektiv strategisk lÀnk. Detta har tidigare studerats för stora NGOs, och det finns dÀrför ett kunskapsgap gÀllande smÄ NGOs roll för företags CSR-arbete.

Abstract Dencker, Sandra & Blomberg, Ulrika (2010). Pedagogers arbete med autistiska barn. Teachers work with the autistic children. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö. Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger arbetar och lÀgger upp verksamheten i förskolan för att stödja och stimulera autistiska barn. Studien skrivs utifrÄn pedagogers perspektiv dÄ pedagogens kompetens spelar en stor roll i arbetet med barn med autism och deras utveckling. Studien visar att pedagoger gör ett fantastiskt arbete med autistiska barn.

Handen har en central roll i mÀnniskans sociala liv. Förlust av en hand eller delar av en hand kan medföra en helt ny livssituation, inte minst i arbetslivet. Personer som drabbas av större handskador berÀknas till cirka 50 personer per Är. Det Àr dessa stora handskador som orsakar mest bekymmer för individen som kan omöjliggöra en ÄtergÄng till ett tidigare arbete. Patientens upplevelse av denna nya livssituation blir i allmÀnhet minskad tillfredstÀllelse, sorg och besvikelse vilket ger dÄlig sjÀlvkÀnsla.

Syftet med studien var att belysa de professionellas (behandlares/socialarbetares) arbete med familjehemsplacerade barn och unga. Hur man kan förebygga psykisk ohÀlsa hos familjehemsplacerade barn och unga samt vilka insatser som erbjuds var centrala frÄgestÀllningar i studien. Studien utgick ifrÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt och var av kvalitativ karaktÀr. Metoden som anvÀndes för att besvara frÄgorna Àr semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förebyggande arbete börjar redan nÀr barnet föds.