Studiens övergripande syfte Àr att belysa och gestalta det sociala stöd respektive sociala tryck personer sjukskrivna för utmattningsdepression anser sig uppleva frÄn omgivningen, vad gÀller bÄde att vara sjukskriven och att ÄtergÄ till arbete. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativ metod, och sex personer som var sjukskrivna för utmattningsdepression intervjuades individuellt. Resultatet visar att de sjukskrivna upplever en komplex blandning av bÄde press och stöd i processen att ta sig tillbaka till arbetslivet. Stödet, oftast i form av förstÄelse och undvikande av press, upplevs frÀmst frÄn personer i individens nÀra omgivning, medan pressen att ÄtergÄ till arbete oftast relateras till personer och grupper pÄ lÀngre avstÄnd. Störst press att ÄtergÄ till arbetet upplevdes frÄn den "samhÀlleliga" normen "att göra rÀtt för sig", men Àven omgivningens okunskap och brist pÄ förstÄelse upplevdes som en press. .

Jag har jÀmfört tvÄ elevgrupper i skolÄr tre med avseende pÄ hur de kommunicerar matematik i grupp vid problemlösning. Den ena gruppen arbetade laborativt och den andra icke laborativt. I undersökningen anvÀnde jag mig av tvÄ olika undersökningsmetoder, observation och enkÀtstudie. Observation anvÀndes för att skaffa kunskap om hur eleverna kommunicerar och enkÀtundersökning anvÀndes för att ta reda pÄ elevernas attityder kring laborativt arbete och grupparbete. Resultatet av observationer visade att kommunikationen i bÄda grupperna handlade i stort sett om uppgifterna.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ, hur kvinnliga respektive manliga förskollÀrare uppfattar sitt arbete ur ett genusperspektiv. ForskningsfrÄgorna fokuserade pÄ vilka uppfattningar förskollÀrarna har om kvinnligt och manligt, hur dessa uppfattningar grundlÀggs men Àven hur dessa pÄverkar förskollÀrarnas pedagogiska arbete. Vi lÀste in oss pÄ tre olika genusteorier och tre olika lÀrandeperspektiv. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer och genomförde intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga förskollÀrare, som arbetar i förskola. Resultatet visade, efter bearbetning, att det inte finns sÀrskilt stora skillnader mellan mÀns och kvinnors genusuppfattningar.

I detta arbete försöker jag belysa om pedagoger anvÀnder sig av forskares resultat dÄ de planerar sitt arbete med barns sprÄkutveckling. Jag synar ett samverkansomrÄde och en skolas sprÄkutvecklingsprojekt. Jag kommer fram till att pedagoger har en stor teorikunskap men att deras egna erfarenheter Àr mer betydelsefulla. Om forskare och praktiker kan mötas i ömsesidig respekt för varandras kunskap och bÄda parter Àr delaktiga i forskningsprocessen, nÄs den bÀsta utvecklingen..

The composing of new standards in the area of machinery safety is a continuous work which aims at writing standards that works as a tool for companies and enables them to control if the fundamental demands of security and health which is prescribed by law are reached. It is optional for the companies to choose if they want to use the standards. This report is written in cooperation with SIS and the study were performed within the technical committee SIS/TK 282. The report aims to investigating if the companies that choose to use standards see any economic advantages due to this work, how these advantages take form and where they originate. The main question formulation is how the profitability among companies that have adjusted their production to machinery safety standards are affected. The study was performed with an initial literature study which aimed at obtaining knowledge and an overview over the subject as well as investigate what former studies had resulted in.

Under de senaste Ärtiondena har hÀlsan hos barn i skolÄldern förÀndrats. SkolhÀlsovÄrden i Sverige ska arbeta förebyggande mot de hÀlsoproblem och livsstilssjukdomar som kan drabba barn och ungdomar i skolan. Syftet med denna studie var att undersöka vilken kunskap som lÄg- och mellanstadielÀrare har om det arbete som sjukgymnasten gör eller kan göra inom skolan. EnkÀter skickades till lÄg- och mellanstadielÀrare i tre kommuner med skolsjukgymnast. Resultatet visade att mindre Àn hÀlften av lÀrarna visste om att skolsjukgymnasten fanns.

Malnutrition Àr ett stort problem hos Àldre patienter, och leder till ett antal följdsjukdomar, förlÀngda vÄrdtider samt en ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans arbete med att förebygga malnutrition hos Àldre patienter pÄ sjukhus eller Àldreboenden, samt att beskriva de olika tillvÀgagÄngssÀtt som finns för att identifiera riskpatienter. Metoden var litteraturstudier dÀr tio kvantitativa artiklar granskats med avseende pÄ vetenskaplig kvalitet. Resultatet visar att sjuksköterskors arbete med att förebygga malnutrition frÀmst bör inriktas pÄ tvÄ omrÄden; omvÄrdnadsÄtgÀrder och screening. Resultatet presenteras utifrÄn sex teman.

I en rapport frÄn 2005 framtagen av FoU-VÀst i samverkan med Centrum för management i byggsektorn (CMB) konstateras att en betydande del av allt slöseri i byggsektorn Àr kopplat till fel och konsekvenserna av dessa, med andra ord felkostnader. Studien visar att felkostnader stÄr för cirka 10 % av ett projekts produktionskostnad.   Byggsektorn stÄr nu, Är 2012, inför förÀndringar i sitt arbetssÀtt för att minska antalet fel, öka kvaliteten och effektiviteten. BIM ? Building Information Modeling, möjliggör ett smartare sÀtt att skapa, anvÀnda och förvalta information genom hela bygg- och förvaltningsprocessen. BIM ger möjligheten att anpassa informationen i varje delprocess och dÀrigenom effektivisera arbetet.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka om det fanns nÄgot arbete för barn till frihetsberövade och i sÄ fall hur detta sÄg ut, pÄ en kriminalvÄrdsanstalt och en socialtjÀnst i tvÄ kommuner. Fokuseringen i uppsatsen var dock barnen och deras situation. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ fallstudie med fyra halvstrukturerade intervjuer. Informanterna utgjordes av tvÄ socialsekreterare och tvÄ kriminalvÄrdare. Resultatet analyserades utifrÄn relevanta lagrum samt tidigare forskning och litteratur.

Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger och rektorer anser att kvalitetsredovisningen leder till högre kvalitet i förskolan. Intresse finns ocksÄ för att ta reda pÄ hur förskolans kvalitetsredovisning anvÀnds som ett verktyg i verksamheten och hur inblandade aktörer ser pÄ dess vÀrde. FrÄgestÀllningarna Àr: PÄ vilka sÀtt Àr kvalitetsredovisningen ett vÀrdefullt dokument för att uppnÄ en god kvalitet? Hur menar pedagoger att verksamheten kan utvÀrderas? Hur blir kvalitetsredovisningen ett aktivt dokument som finns med i planeringen av verksamheten?Insamling av empiriskt material har skett med hjÀlp av enkÀtundersökning nÀr det gÀller pedagoger i förskolan och öppen intervju nÀr det gÀller rektorer. Undersökningen ses som kvalitativ, dÄ avsikten Àr att fÄ fördjupad kunskap om pedagogers och rektorers uppfattning om fenomenet kvalitetsredovisning, samt att tolka och beskriva dessa uppfattningar i rapportform.

Den hÀr uppsatsen analyserar och jÀmför olika konflikttransformerande organisationer som verkat i Nordirland och genom detta ges möjlighet att pÄ sÄ vis ta reda pÄ om det skett en konflikttransformation eller ej? Analysen utgÄr frÄn John Paul Lederach teorier kring fredsbyggande modeller. Jag kommer anvÀnda mig av tvÄ modeller, den ena Àr en pyramid över samhÀllet, dÀr det politiska toppskiktet ligger högst och grÀsrotsnivÄn ligger i botten. Den andra Àr en modell över förflyttningen frÄn ett stadium av konfliktövergÄng till en fullstÀndig transformation av konflikten. Vidare kommer jag ta fram vilket arbete, metoder samt vilken mÄlgrupp de konflikttransformerande organisationerna har anvÀnt.

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska vÀrlden vid ettlÀckande rör dÀr kvinnor lÀcker ut i högre utstrÀckning Àn mÀn. OcksÄ i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?lÀcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bÀttre universitetsbetyg Àn mÀn, Àr andelen kvinnor som fortsÀtter attstudera pÄ högre nivÄer fortfarande lÄg.Stockholms universitet har jÀmstÀlldhet som ett av sina grundlÀggande mÄl, ochsociologiska institutionen Àr en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hÀlften av doktoranderna Àr kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar mÀn bland lektorer och professorer pÄ institutionen och desenaste Ären har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjÀnst.

Det hÀr arbetet beskriver utifrÄn intervjuer och litteratur fritidspedagogens uppgift i skolan. Jag beskriver enbart frÄn fritidspedagogens synvinkel. I historiedelen tar jag upp hur yrket uppkom och hur det sett ut fram till idag. I litteraturgenomgÄngen beskriver jag hur yrket ser ut idag och i resultatdelen beskriver jag hur de fritidspedagoger jag intervjuat ser pÄ sitt arbete. Mitt syfte med undersökningen Àr att fÄ kunskap om fritidspedagogens kompetens och arbete i skolan för att kunna bedriva en sÄ framgÄngsrik samverkan som möjligt i min kommande lÀrarkarriÀr.

Följande arbete undersöker hur regelverket angÄende byggnation i kulturhistoriskt vÀrdefulla omrÄden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks Àr en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att Àndringar och tillÀgg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militÀren. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ hur 20 Svenska klÀdföretag arbetar med CSR. Fokus har varit att redogöra för viktiga faktorer och förutsÀttningar som krÀvs av företagen för ett framgÄngsrikt CSR-arbete samt att identifiera dessa faktorer och förutsÀttningar i klÀdföretagens CSR-arbeten för att bedöma dess prestation, det vill sÀga vilken ambition och vilka stÀllningstaganden de arbetar efter. Avslutningsvis har diskuterats kring vad klÀdföretagens ambitioner och stÀllningstaganden gÀllande deras CSR-arbete innebÀr sett utifrÄn ett intressentperspektiv.Företagens sociala ansvar utgörs av ett företags miljömÀssiga, sociala, etiska, filantropiska, ekonomiska och juridiska ansvar. Företagen ska stÄ till svars för sin samhÀllspÄverkan och deras sociala ansvar ska strÀcka sig utöver ekonomiska och juridiska krav. För att företagen ska lyckas med och nÄ ett framgÄngsrikt arbete med frÄgor kring CSR krÀvs att de identifierar ansvarsomrÄden för att vidare kunna definiera vilket ansvar de ska ta och hur det ska hanteras, företagens sociala ansvar definieras i samverkan mellan företagen och dess intressenter.