NÀr Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, dÀr Lpfö (1998 rev. 2011) pekar pÄ att det Àr nÄgot som ska ske kontinuerligt. Detta arbete Àr det förskollÀrarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte Àr dÀrför att se vilka uppfattningar som förskollÀrare och förskolechefer har samt vilka arbetssÀtt de anvÀnder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vilken uppfattning har förskollÀrarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kÀnnetecknar de arbetssÀtt som de olika förskolorna anvÀnder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollÀrare och förskolechefen i verksamheten? Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÀr förskollÀrare och förskolechefer intervjuas med öppna frÄgor för att fÄ fram personliga Äsikter och tankar.

En ny modernistisk syn pÄ ledarskap började utvecklas i början pÄ 1980 talet, dÀr nya kommunikationsmönster för chefer lyfts fram. Den nya ledningsfilosofin betonar kommunikativt ledarskap framför traditionella strategiska kommunikationsmönster.Syftet med uppsatsen var att undersöka ledarskapet pÄ en telemarketingavdelning med mÄnga unga medarbetare och se vilka metoder chefer nu anvÀnder sig av för att leda unga medarbetare. Fokus ligger pÄ kommunikation, ledarskap och organisationskultur. En kvalitativ metod anvÀndes i form av intervjuer i kombination med observationer. Studien omfattade sju intervjuer och urvalet var ÀndamÄlsenligt.

Att arbeta som sjuksköterska innebÀr bland annat att ha en ledarskapsroll, oavsett nivÄ i organisationen. Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar sjuksköterskans ledarskapsroll. Syftet med studien var att belysa de faktorer som pÄverkar sjuksköterskans ledarskap i omvÄrdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr resultatet baserades pÄ 11 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar. I resultatet framkom faktorer som pÄverkar sjuksköterskans ledarskap; sjuksköterskans personliga egenskaper, kommunikation och samarbete, delegering, tid och utbildning.

VÄr uppfattning Àr att den strategi som mÄnga hemelektronikföretag vÀljer inte genererar en tillrÀcklig kundnytta. Oavsett bransch mÄste företag utgÄ frÄn kunden eftersom det Àr den som idag styr marknaden. Vi saknar en sammanstÀllning av de faktorer som ligger till grund för kundens tillfredsstÀllelse som ocksÄ skulle kunna hjÀlpa företag att leverera kundnytta. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka organisatoriska förutsÀttningar för levererad kundnytta. Vi har valt att se pÄ verkligheten utifrÄn vÄr teoretiska ram.

Mitt arbete handlar om lÀrares ledarskap och dess betydelse för undervisningen. Hur medvetna Àr lÀrare om ledarskap och vilket ledarskap förordar LÀroplanen? Jag har genomfört en enkÀtundersökning riktad till 115 lÀrare pÄ 5 skolor med syfte att undersöka lÀrares medvetenhet om ledarskap och dess betydelse. Vid sammanstÀllningen av enkÀterna var bortfallet relativt högt. Antalet svarande var 78. Resultatet av min undersökning visar sammanfattningsvis pÄ att det finns ett stort intresse bland yrkesverksamma lÀrare av fortbildning om ledarskap.

Syftet med studien Àr att belysa pÄ vilket sÀtt lÀrares icke - verbala ledarskap kan pÄverka kommunikationen med eleverna och den miljö de befinner sig i. I studien har observationer och intervjuer genomförts med tvÄ erfarna pedagoger. För att lÀraren ska lyckas skapa en god klassrumsmiljö och fÄ med sig eleverna i undervisningen krÀvs att lÀraren lyckas skapa förtroendefulla relationer med eleven. LÀrarens engagemang, skicklighet i att anvÀnda sitt kroppsprÄk och planering av miljön i klassrummet Àr faktorer som pÄverkar elevers lÀrande. Om eleverna kÀnner förtroende i sin lÀrandemiljö, att de Àr en del i den ökar förtroendet för lÀraren, vilket i sin tur bidrar till goda resultat..

AbstraktTransformativt ledarskap och empowering ledarskap undersöktes i en kvantitativ studie dÀr 89 medarbetare vid ett större skogsföretag i Sundsvall besvarade en enkÀt och skattade sina chefers ledarskapsbeteende. En principal komponentanalys visade stöd för att det var tvÄ olika typer av ledarskap, och multipla hierarkiska regressionsanalyser visade stöd för att effekterna av transformativt ledarskap och empowering ledarskap var ledarskapseffektivitet och tillfredstÀllelse med arbetsledningen. Resultatet av studien överensstÀmde vÀl med tidigare internationell ledarskapsforskning och indikerar att det gÄr att predicera vilka effekter ett ledarskap hade pÄ medarbetarna och dÀrmed indirekt pÄ medarbetarnas prestationer..

Syfte: Syftet med denna studie ?r att ?ka kunskapen kring corona-krisens och digitaliseringens p?verkan p? chefernas s?tt att leda och vara ledare p?. Det g?r vi genom att st?lla fr?gor till chefer i flera kommuner f?r att ?ka variationen i svaren. Fokuset i studien kommer att ligga p? chefers egna upplevelser och uppfattningar om deras ledarskap under pandemins kris och digitalisering. Teori: Det teoretiska ramverket utg?rs av definitioner av begreppen ledarskap och chefskap, f?r?ndring och f?r?ndringsarbete, kris och ledarskap i kris och digitalisering.

Denna uppsats behandlar delat ledarskap. Uppsatsens syfte Àr att med hjÀlp av en fallstudie ta reda pÄ fördelar och nackdelar med ett delat ledarskap ur ledarnas, överordnade samt medarbetarnas perspektiv. Det kan vara svÄrt att generalisera frÄn en enstaka fallstudie och det Àr inte vÄr avsikt att dra nÄgra entydiga slutsatser om delat ledarskap utan istÀllet skapa en idé eller en bild av hur det kan se ut i verkligheten. För att kunna besvara syftet har en fallstudie genomförts pÄ avdelningen parkvÄrd pÄ Liseberg AB. Fallstudien Àr gjord utifrÄn en deduktiv ansats och empirin bestÄr av kvalitativa intervjuer.

Detta examensarbete behandlar frÀmst ÀmnesomrÄdena kommunikation och arbetsgrupper. Vi har i denna studie genomfört kvalitiativa undersökninar med fem medarbetare i Resia-butiken i Eskilstuna. Syftet med examensarbetet Àr att ta föreslÄ hur medarbetarna kan fÄ en bÀttre kommunikation och sammanhÄllning.Litteraturen som anvÀnts berör omrÄdena kommunikation, förÀndringsledning, arbetsgrupper och kreativitet. Alla anteckningar som gjorts har sparats och dokumenterats pÄ en gemensam e-mail forskargruppen har. Vidare har vi anvÀnt oss av en blogg dÀr vi beskriver var i framtagningsprocessen vi Àr..

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Studiens syfte var att fÄ kunskap om förhÄllanden som kan leda till ett förÀndringsarbete som Àr lyckosamt. Det vi ville undersöka var hur en ledare ska bete sig/handla för att fÄ en lyckad organisationsförÀndring men Àven varför och pÄ vilket sÀtt kommunikationen Àr viktig vid en förÀndring?Metoden som anvÀndes var kvalitativ och vÄrt empiriska material skaffades genom intervjuer. I vÄr studie deltog fem respondenter. Genom analys av teori och intervjumaterial har vi kommit fram till slutsatsen att man mÄste ha egenskaper frÄn bÄde transformativt och transaktionellt ledarskap.

Sammanfattning: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förĂ€ndringDatum: 2013-05-29NivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för ekonomi, samhĂ€lle och teknik (EST), MĂ€lardalens Högskola, VĂ€sterĂ„sFörfattare: Frida KĂ€llgren, Johan Olsson och Markus WallströmTitel: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förĂ€ndringHandledare: Birgitta SchwartzSidor: 38Bilagor: 2Nyckelord: Kommunikation, Intern kommunikation, FörĂ€ndringsprocess, organisatorisk förĂ€ndring, Ledarskap, KommunikationskanalerProblemformulering: Hur kommunicerade Consulting AB internt inför och under förĂ€ndringen till kontorslandskap? Hur har den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB förĂ€ndrats till följd av den organisatoriska förĂ€ndringen? Hur skulle den interna kommunikationen inför och under förĂ€ndringsprocessen kunnat göras bĂ€ttre?Syfte: Syftet Ă€r att undersöka den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB inför och under deras förĂ€ndring till kontorslandskap, huruvida den interna kommunikationen förĂ€ndrats till följd av förĂ€ndringen samt om den hade kunnat genomföras pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt.Metod: Uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie med abduktiv ansats. IntervjufrĂ„gorna var semistrukturerade och intervjuerna gjordes med sammanlagt sju personer.Slutsats: Bra ledarskap och kommunikation under förĂ€ndringsprocessen. Genom hĂ„rt arbete och noggranna val av kommunikationskanaler har ledarskap och kommunikation uppfattats som vĂ€l fungerade under denna period.Öppnare kommunikation. Kommunikationen har i och med förĂ€ndringen till kontorslandskap blivit öppnare och det pĂ„ grund av fler konversationer mellan en eller flera medarbetare snarare Ă€n att anvĂ€nda mejl.Vissa förbĂ€ttringsmöjligheter inför framtida projekt har upptĂ€ckts och dem Ă€r förberedelse inför arbete i kontorslandskap, tydligare information kring eventuella förĂ€ndringar, skapa en större delaktighet bland personalen, inte stirra sig blind pĂ„ avdelningsplacering i kontorslandskapet och uppföljning av förĂ€ndringen..

VÄr slutsats Àr att det finns en relation mellan ledarskap och hÀlsa men att gÄ sÄ lÄngt som att pÄstÄ att det finns nÄgot som kan kallas för "det hÀlsosamma ledarskapet" vill vi inte göra. VÄr analys visar pÄ vikten av att skapa förutsÀttningar för ett psykiskt vÀlmÄende i organisationen, inte bara ett fysiskt. En god hÀlsa förknippas med ett gott arbetsklimat och ett gott arbetsklimat anser vi uppkommer genom att de förvÀntningar som medlemmarna inom organisationen har pÄ varandra, bÄde chefer och medarbetare, överensstÀmmer. Om ledarskapet Àr auktoritÀrt eller mer coachande Àr egentligen inte av betydelse sÄ lÀnge medarbetare och chefer Àr överens om vilken typ av ledarskap som ska utövas. För att lycks med detta Àr kommunikation ett viktigt verktyg.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.