Stöd till närstående är en del av den palliativa cancervården. Närstående kan uppleva att de inte känner hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i och utanför vården. Syftet med studien var att beskriva upplevda behov av stöd hos närstående i sen palliativ cancervård. Som metod användes en Systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom tre kategorier: Stöd för att vara delaktig i vården, stöd för att bibehålla ett socialt sammanhang samt stöd i existentiella frågor.

Sverige börjar, precis som resten av världen, att bli alltmer mångkulturellt. Då smärta studeras ur ett etniskt perspektiv finns redan ett antagande att det finns ett samband mellan etnicitet och smärta. För att patienter från andra kulturer ska få adekvat smärtstillning är det viktigt att sjukvårdspersonal och då främst sjuksköterskan, har kunskap om skillnader mellan olika kulturer. Skillnader i behandling kan uppfattas som diskriminerande, men lika behandling för alla är kanske inte heller alltid rätt behandling. Då etnicitet är ett känsligt ämne att undersöka valdes Systematisk litteraturstudie som metod.

I socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor framställs vikten av att inneha en kommunikativ förmåga för att frambringa en bättre förståelse för patienten. Samtalsmetoden Motivational Interviewing (MI) anspelar på att motivera patienter till förändring. Syftet med denna uppsats var att, genom en Systematisk översikt av befintlig kunskap, beskriva effekten av MI som metod för att påverka människor till livsstilsförändring. Studien utfördes med en metod för evidensbaserad omvårdnad och innefattade 13 artiklar som kontrollerades utifrån frågor analyserade ur syftet. Granskningen visade att MI-metoden ger positiva effekter bland olika livsstilsproblem.

Intensivvård definieras av högspecialiserad och högteknologisk vård. Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är så kritiskt sjuka och/eller skadade att de inte kan vårdas på en vanlig vårdavdelning. Vårdmiljön utsätter patienten för flera yttre faktorer som kan leda till sömnstörning för patienten tillsammans med inre faktorer som stress, smärta och illamående. Intensivvårdssjuksköterskans specialistkompetens är att identifiera omvårdnadsproblem och utföra evidensbaserade omvårdnadsinterventioner för att förhindra komplikationer till följd av sömnstörning. Sömnen innebär flera läkande och uppbyggande processer som uteblir vid brist på sömn.

Bakgrund: Barnfetma är den vanligaste barnsjukdomen i Europa idag. Kost, fysisk inaktivitet och sociala faktorer är de stora anledningarna till att sjukdomen utvecklas. I behandlingen av fetman ska hela familjen involveras då detta ger ett bättre resultat. En förståelse hur familjen uppfattar sjukdomen bör finnas hos vårdpersonal. Syfte: Att belysa familjens uppfattningar kring sitt barns fetma.

Sjuksköterskor möter ofta patienter i livets slutskede och det är ett stort ansvar och en stor händelse att få vara med när en människa avslutar sitt liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metoden som användes var en Systematisk litteraturstudie där tre olika databaser har använts, Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Tretton vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats vilket resulterade i fyra teman: att skapa en god relation, att ha ett känslomässigt engagemang, att bli berikad av sina erfarenheter och att skapa livskvalitet för den döende patienten. Resultatet visade att sjuksköterskors känslomässiga engagemang är betydelsefullt för att kunna ge en god palliativ vård.

Det här projektet har syftat till att utforma en layout av ett nytt driftlaboratorium på SSAB Tunnplåt i Luleå. Flödeseffektivitet, flexibilitet och arbetsmiljö är begrepp som genomsyrat projektet från början till slut. Driftlaboratoriet på ett stålverk spelar en central roll, då både de material som används vid ståltillverkningen och de färdiga produkterna kräver analyser av sin sammansättning. SSAB Tunnplåt är inriktat på att tillverka höghållfast stål och i takt med att utvecklingen går framåt ökar även kraven på laboratoriefunktionen. Eftersom nuvarande driftlab inte svarar upp mot framtidens krav är det nödvändigt att investera i ett nytt laboratorium med en delvis automatiserad funktion.

Bakgrund: Många personer i Sverige drabbas av diabetes typ 2 varje år. Insjuknandet medför att flera livsstilsförändringar bör göras för att komplikationer ska undvikas. Orems omvårdnadsteorier om egenvård, egenvårdsbrist och om omvårdnadssystem tillämpades som teoretisk utgångspunkt i studien. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Metoden utgjordes av en Systematisk litteraturstudie med induktiv ansats.

Syftet med denna undersökning är att identifiera gemensamma mönster av friskfaktorer hos långtidsfrisk administrativ personal på Högskolan Väst. Begreppet långtidsfrisk betyder i sammanhanget två års utebliven sjukfrånvaro med en anställning på tre år. Undersökningen syftar även till att utforska arbetets och fritidens betydelse för långtidsfriskheten hos personalen. Dessa syften skall uppfyllas med hjälp av en fenomenologisk ansats som innebär att fenomen undersöks utifrån de medverkande respondenternas berättelser av sin livsvärld. Till hjälp för analysen av data har ett verktyg använts vid namn Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som tillämpas genom en Systematisk genomgång av transkriptionen.

Syfte: Litteraturstudien hade två syften. Det första syftet var att undersöka hur vanligt det är att tandvårdsrädsla är en orsak till att vuxna inte går till tandvården och det andra om oregelbundna tandvårdsbesökare är mer tandvårdsrädda. Material och metod: En Systematisk litteratursökning utfördes i databasen PubMed. Inklusionskriterierna var att studierna ska ha utförts på personer > 15 år och artiklar vara skrivna på engelska. Exklusionskriteriet var reviewartiklar.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en Systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Personer med demenssjukdom vårdas vanligtvis av sina anhöriga i hemmet. Det långa vårdförloppet samt den ökande belastningen kan påverka anhörigas upplevelser och även livssituation. Studien vänder sig främst mot sjuksköterskor samt anhöriga som vårdar individer med demenssjukdom.Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem med demenssjukdom i hemmet.Metod: En Systematisk litteraturstudie där sökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Sammanlagt elva kvalitativa artiklar utgjorde grunden för resultatet. De analyserades med innehållsanalys.Resultat: Resultatet indelades i sex kategorier: Den nya rollen som vårdare; Personlig utveckling; Förändrad relation till personen med demenssjukdom; Känslomässiga reaktioner; Vikten av goda relationer; Brist på stöd.

SammanfattningSyftet: Att sammanställa vad som fanns beskrivet i vetenskaplig litteratur om bedömningsinstrument som kan användas av arbetsterapeuter för bedömning av behov av bostadsanpassning för vuxna med främst fysiskt funktionsnedsättning. Metod: Systematisk litteraturstudie med sökning på fyra sökord i sju databaser. För att få ytterligare information om de funna bedömningsinstrumenten gjordes en manuell sökning via artiklarnas referenslistor för att kunna besvara frågeställningarna.  Resultat: Författarna fann sju bedömningsinstrument som bedömde olika aspekter av miljön i relation till person och/eller aktivitet. Inget av bedömningsinstrumenten var avsett att enbart bedöma behovet av bostadsanpassning. Resultatet styrker behovet av bedömningsinstrument som innehåller både observation och självskattningsmoment för att få en helhetsbild av miljöns tillgänglighet och användbarhet. Konklusion:  Arbetsterapeuter som bedömer behovet av bostadsanpassning behöver bedömningsinstrument som mäter både subjektiva och objektiva aspekter av hemmiljö.

I dagens samhälle behöver allt fler personer vård. Sjuksköterskans specialitet är omvårdnad och de nyutexaminerade sjuksköterskorna förväntas ta ett stort ansvar. Syftet med litteraturstudien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrkeslivet. Studien genomfördes som en Systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Resultatet baseras på åtta vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i tre huvudkategorier: kunskap har betydelse, stressfull period och betydelsen av stöd.

Många patienter med cancerdiagnos lider av fysiska symtom såväl som psykologiska såsom ångest, oro och depression. Bildterapi kan bland annat hjälpa patienter att bearbeta känslor och upplevelser knutna till sjukdomen. Arbetets syfte var att undersöka den komplementära behandlingsmetoden bildterapi och självständigt bildskapande och dess effekt vid vård av vuxna patienter med cancersjukdom. En Systematisk litteraturstudie utfördes med litteratursökningar i databaserna PubMed och Cinahl/Ebsco. Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar.