Bakgrund: Få donationer sker i Sverige idag, det kan därför vara svårt att erhålla och upprätthålla professionell kompetens. Forskning har visat på en uppfattning att potentiella donatorer ibland förbises på grund av organisationsmässiga brister i struktur och riktlinjer. Även bristande kunskap och ett behov av mer utbildning finns beskrivet i flertal studier.Syfte: Att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskor uppfattar sin kunskap och beredskap gällande organdonationsprocessen.Metod: Studien var empirisk med kvalitativ ansats. En fokusgruppintervju genomfördes som datainsamling, urvalet bestod av intensivvårdssjuksköterskor som var verksamma på en allmän intensivvårdsavdelning. Innehållsanalys användes för att bearbeta materialet.Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier och nio subkategorier.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken effekt sällskapsdjur har på äldre personers upplevelse av hälsa och livskvalitet i särskilt boende Metod: En systematisk litteraturöversikt av 11 artiklar med induktiva eller deduktiva ansatser. Artiklarna kvalitetsgranskades och kategoriserades mot bakgrund av de fyra nivåer av behov som Aggernaess beskriver i sin definition av begreppet livskvalitet. Huvudresultat: Djuren har effekt på samtliga av de behov som Aggernaess tar upp i sin definition av begreppet livskvalitet. De behov Aggernaess tar upp är följande; de elementära behoven, behovet av varma mänskliga kontakter, behovet av meningsfull sysselsättning, behovet av ett omväxlande, spännande och engagerande handlings- och upplevelseliv. Djurterapin gav fysiska effekter i form av blodtryckssänkning, minskad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och minskad trötthet.

Syftet med undersökningen var att synliggöra studenters upplevelse av om läromedlen inom ämnet samhällskunskap. Nio intervjuer gjordes på en gymnasieskola med praktisk inriktning. Resultatet presenterades i samband med en analys där elevernas svar kategoriserades efter teman. Slutsatsen för undersökningen var att de som inkorporerade sin mångkulturella bakgrund i sitt lärande upplevde läromedel som mer tillgängliga. Samtidigt lyftes språkbruk i läromedel som ett hinder och de potentiella lösningarna på det problemet var att nyansera läromedel..

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett allvarligt sjukdomstillstånd som påverkar det dagliga livet och ökar med stigande ålder.Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med hjärtsvikt.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning ansågs åtta artiklar vara användbara för att svara på syftet.Resultat: Sex kategorier utkristalliserades, vilka var lidande, rädsla, begränsning, beroende, anpassning och hopp. Att leva med hjärtsvikt innebar lidande i form av sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Upplevelser av rädslor relaterade till hela livssituationen var framträdande.

Bakgrund: Telefonrådgivning är en vårdinsats vars innehåll har blivit allt mer utökad och det krävs en högre kompetens för sjuksköterskor som arbetar med det. Sjuksköterskan måste kunna tolka och bedöma icke-verbal kommunikation samt lyssna aktivt. Kommunikationen mellan den vårdsökande och sjuksköterskan har en central betydelse, för att sjuksköterskan ska kunna bilda sig en uppfattning om symtomen och göra korrekta bedömningar. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdrelationen vid telefonrådgivning sett ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med totalt åtta vetenskapliga artiklar som inkluderades efter kvalitetsgranskningen, varav sju kvalitativa och en kvantitativ.

Bakgrund: Cirka 55 000 cancerdiagnoser ställs varje år i Sverige. Ungefär 7000 av dessa är kvinnor som drabbas av någon form av bröstcancer. Detta innebär att bröstcancer anses vara den vanligaste form av cancer bland kvinnor. Dagligen diagnostiseras mellan 15 till 20 kvinnor i Sverige med bröstcancer. Syfte: Syftet är att belysa kvinnors livskvalitet efter diagnostiserad bröstcancer.Metod: För att besvara studiens syfte användes systematisk litteraturstudie som metod.

Bakgrund: Postpartum depression är ett relativt vanligt tillstånd hos nyblivna mödrar, men kan vara svårt att identifiera i ett tidigt skede. Det kan resultera i ett onödigt lidande för de drabbade kvinnor som inte blir tagna på allvar inom vården. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av postpartum depression. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar av aktuell forskning gjordes i tre databaser: Cinahl, PsycINFO och PubMed. Tio kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades.

This essay examines the using of consensus method for decision making within the World Council of Churches (WCC) and the process that led to the decision to adopt its usage. The main question of my essay is why the method was introduced to the WCC and what motives lay behind its introduction. Other questions are how the consensus method works; both in theory and in practice, and what the predecessors and prototypes for the method are.The consensus method belongs to a broad Christian tradition of spiritual discernment and spiritual decision making. The New Testament, in particular Acts, gives examples of decision making in the early church which show that discerning God's will was considered essential. However the most influential model for the consensus method have been the decision making process of the Religious Society of Friends or Quakers, and also the consensus model of the Uniting Church in Australia.

Bakgrund: Demenssjukdom blir allt vanligare och räknas till våra största folksjukdomar. Vårdandet sker ofta i hemmet av maka/make trots att de själva har uppnått hög ålder. Deras upplevelser av vårdandet behöver uppmärksammas för att öka förståelsen för deras situation och behov. Syfte: Att belysa upplevelser av att vårda en maka/make med demenssjukdom. Metod: Systematisk litteraturstudie av 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med innehållsanalys.

I  Sverige  har  antalet  äldre  ökat  de  senaste  årtiondena.  Ju  äldre  människor  blir  desto vanligare blir förekomsten av  sjukdomar och funktionshinder. Vårdplatserna inom  både slutenvård  och  särskilt  boende  har  blivit  färre  och  uppskattningsvis  vårdas  250  000 personer   i   hemvård  idag.   Denna   utveckling   innebär   att   den   närstående,   som   är anhörigvårdare i hemmet har en betydelsefull roll. Syftet med denna studie är att beskriva anhörigvårdarens  erfarenheter  av  kunskapsbehov  för  att  ge  omsorg  och  vård  till  sin make/maka med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder i hemmet. Studien baseras på  intervjuer,  som  gjordes  med  anhörigvårdare  dels  genom  en  fokusgrupp  med  fyra deltagare,  dels  genom  fyra  individuella  intervjuer,  det  vill  säga  sammanlagt  åtta informanter.  Intervjumaterialet  har  bearbetats  med  hjälp  av  kvalitativ  innehållsanalys. Studien pågick under åren 2009-2010.

Hand-arm vibrationssyndrom (HAVS) är ett tillstånd som inte är så välkänt trots att det är ett relativt vanligt tillstånd bland flera yrkesgrupper. Ökad kunskap inom området kan vara ett redskap för arbetsterapeuter i mötet med patienter med HAVS. Syfte: Syftet var att beskriva den vetenskapliga dokumentationen om hand-arm vibration syndrome (HAVS). Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes med sökningar i databaserna AMED, Cinahl och Medline. Nio artiklar valdes till resultatet.

Syftet med litteraturstudien var att finna vilka faktorer som påverkar sjukvårdspersonal att inte tvätta sina händer samt vilka åtgärder som kan göras för att basal handhygien lättare skall efterlevas. Studien skulle även beskriva vilka vårdrelaterade infektioner som kan förekomma när handhygien inte utförs adekvat. En systematisk litteraturstudie med artiklar från stora delar av världen genomfördes. Totalt användes 19 artiklar i resultatet varav 3 artiklar även i introduktionen. Artiklarna söktes via databaserna ELIN@dalarna, Blackwell Synergy, PubMed och CINAHL, och var publicerade mellan 1995 ? 2006 och skrivna på svenska eller engelska.

SammanfattningBakgrund: Långvarig smärta är en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och är ihållande mer än tre månader. Detta kan innebära att det blir svårt att klara av sina vardagliga aktiviteter då funktionsförmågan kan försämras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av långvarig smärta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebär att gå från helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med långvarig smärta kunde påverka och begränsa individens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Smärtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smärta. En del beskrev bristande förståelse från både anhöriga och vårdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förståelse för hur individer upplever långvarig smärta.

Bakgrund: Livssituationen för personer med stomi är för många okänd. För sjuksköterskan är insikt i stomibärarens livssituation viktig för att kunna förstå patientens livsvärld, kunna identifiera problem, se vårdbehov, undvika och lindra lidande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vuxnas upplevelser och erfarenheter av att leva med tarmstomi. Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod för att svara på syftet. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo.

Att kunna kommunicera med andra människor är inte alltid något som är självklart. Patienter med cerebral pares (cp) lider ofta av talsvårigheter och det medför problem hur de ska kunna göra sig förstådda. I kontakt med sjuksköterskor blir dessa människor särskilt utsatta då de kan behandlas som förståndshandikappade trots att cp i regel endast orsakar fysiologiska handikapp. Detta kan genom förlust av medbestämmande och hög förekomst av missförstånd leda till en mindre god och säker vård. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva möjligheter och hinder vid kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter med cp.