Bakgrund: Cirka 60 % av alla mÀnniskor upplever ryggsmÀrtor med eller utan ischiasproblem under sin livstid. En buktande disk kan orsaka svÄr smÀrta. Den kliniska diskbrÄcksdiagnostiken Àr god och behandlingen oftast konservativ. Trots det Àr radiologiska undersökningar med MRT vid diskbrÄcksdiagnostik mycket vanligt förekommande.Syfte: Syftet Àr att undersöka nyttan med en magnetisk resonanstomografiundersökning vid diskbrÄcksdiagnostik.FrÄgestÀllningar: StÀmmer fynden, funna vid en MRT undersökning med den kliniska bilden hos diskbrÄckspatienter? Vilken ytterligare information ger den radiologiska, MRT undersökningen utöver den kliniska undersökningen vid diskbrÄcksdiagnostik? Metod: Detta Àr en litteraturstudie som inkluderar tolv, vetenskapliga artiklar.

ABSTRACTAim: The aim of this study is to chart the experiences of Swedish general psychiatric care on a Swedish University hospital from a relative?s point of view. The study focus on how they are meet, satisfaction with and participation in the care. The study is done as an improvement project.Methods: The study was conducted by performing semi-structured interviews with eight close relatives to patients on a general psychiatric ward. The interviews lasted for 20-40 minutes.Results: The result shows that relatives are satisfied with the way they are meet by the staff on the ward, that they appreciate staff that are open, down to earth and are inviting to form a good relationship.

Syftet med studie var att beskriva hur anhöriga upplever att nÀrvara vid ett Äterupplivningsförsök av en familjemedlem. Metod: Litteraturstudien hade en beskrivande design dÀr 13 artiklar har analyserats. Artiklarna Àr sökta i databaserna Medline via Pubmed, Cinahl och Science Direkt, Àven manuell sökning Àr utförd utifrÄn referenser i valda artiklar. Resultat: Efter bearbetning och analysering av materialet identifierades tre kategorier. Dessa var anhörigas upplevelse av behov av stöd, anhörigas vÀrde och önskan samt anhörigas oro och sorg.

Syfte: Syftet var att beskriva Àldre patienters upplevelse av sin sexualitet samt att beskriva utmaningar i kommunikationen mellan omvÄrdnadspersonal och Àldre patienter kring sexuella problem. Metod: Det var en systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att sexualiteten enligt den Àldre var mer Àn samlag, bland annat nÀrhet och beröring var ocksÄ en del av sexualiteten. Sexualiteten gav den Àldre vÀlbefinnande och den finns alltid kvar. Samtidigt kunde den sexuella lusten minska eller försvinna och det var mer hÀlsoproblem Àn Äldern som gjorde att sexualitetens betydelse minskade.

Beröring Ă€r ett av mĂ€nniskans grundlĂ€ggande behov som inte förĂ€ndras i takt med Ă„ldern. Äldre personers minskade sociala nĂ€tverk kan leda till minskad möjlighet att fĂ„ sitt behov av beröring tillgodosett. I vĂ„rd och omsorg Ă€r Ă€ldre personer den grupp som fĂ„r minst taktil beröring. Kvaliteten pĂ„ omvĂ„rdnaden antas kunna höjas med hjĂ€lp av taktil beröring dĂ„ det antas förbĂ€ttra Ă€ldre personers vĂ€lbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av taktil beröring och den taktila beröringens effekter hos Ă€ldre personer med ohĂ€lsa.

Muntlig kommunikation kan vara begrÀnsad eller omöjlig nÀr patienten Àr intuberad vid respiratorbehandling. Intuberingen hindrar talet och detta kan vara frustrerande för mÄnga patienter. Syftet med studien var att belysa hur intuberade intensivvÄrdspatienter upplever kommunikation. För att genomföra studien valdes systematisk litteraturstudie som metod. Resultatet baseras pÄ 11 artiklar.

Att arbeta evidensbaserat innefattar bÄde ett förhÄllningssÀtt och en process, vilket stÀller krav pÄ den enskilde arbetsterapeuten att kontinuerligt ompröva olika arbetsmetoder. Syftet med denna uppsats var att belysa arbetsterapeuters kunskap om och attityd till evidensbaserad praxis. Vidare att undersöka vilka hinder som angavs och förslag till lösning av eventuella hinder för att arbeta evidensbaserat. Metoden litteraturstudie anvÀndes och artiklarna valdes utifrÄn systematisk litteratursökning. Tio artiklar, publicerade 2000-2005, frÄn fyra olika lÀnder granskades avseende olika aspekter av evidensbaserad praxis.

Det Àr viktigt att faktorer som fördröjer uppsökande av vÄrd vid insjuknandet i hjÀrtinfarkt hos kvinnor uppmÀrksammas. Syftet: var att belysa faktorer som fördröjer uppsökandet av vÄrd hos kvinnor som insjuknar i hjÀrtinfarkt. Metod: en systematisk litteraturstudie. Artiklarna som anvÀnts i studien Àr frÄn och med Är 2005. Databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO har genomsökts, dÀr sammanlagt 9 artiklar valdes ut till dataanalysen.

Stress Àr idag ett vanligt problem och en orsak till psykisk ohÀlsa. Sjuksköterskor Àr en yrkesgrupp som Àr mycket utsatta för stress i deras arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av stress relaterade faktorer i omvÄrdnadsarbetet. En systematisk litteratur översikt utfördes. Elva vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

I Sverige insjuknar Ärligen omkring 300 barn och ungdomar mellan 0-18 Är i cancer. Barn med cancer pÄverkas pÄ mÄnga olika sÀtt och det medför ofta en lÄngvarig sjukhusvistelse för dem. Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att leva med cancer. En systematisk litteraturstudie genomfördes dÀr vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed och 14 artiklar granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet delades in i tre teman fysiska upplevelser av behandlingen, leva med kÀnslomÀssiga förÀndringar och önskan av att vara ?normal?.

För patienter som genomgÄtt akut hjÀrtinfarkt blir livsstilsförÀndring ett huvudsakligt inslag i rehabiliteringen. Initialt ses patienter vara motiverade till livsstilförÀndring men tenderar sedermera att falla tillbaka i gamla vanor. Syfte: Att utifrÄn ett patientperspektiv kartlÀgga vad som pÄverkar patientens livsstilsförÀndringar eftergenomgÄngen akut hjÀrtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes och artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl, PsycINFO samt ELIN@kalmar. Resultat: Patientens familj kan ha en negativ pÄverkan pÄ patientens livsstilsförÀndring till följd av bristande kommunikation samt upplevelser av överbeskyddat och kontrollerat beteende.

Syftet med studien Àr att belysa hur barn i förskolan anvÀnder sig utav sina redan vunna literacyfÀrdigheter. Studien har genomförts med kvalitativ metod dÀr en etnografisk fÀltstudie legat till grund för de resultat som presenteras. Vi har anvÀnt en metodkombination av systematisk observation och dokumentation genom filminspelning.  Vi har följt tio stycken barn och underlaget har samlats in frÄn tvÄ förskolor i Linköpings kommun. Resultatet har bearbetats utifrÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att de unika literacypraktiker barnen Àr engagerade i Àr beroende av ett antal olika faktorer.

Postoperativ smÀrta Àr nÄgot som merparten patienter som genomgÄr kirurgi upplever och som kan leda till lÀngre ÄterhÀmtning, sÀmre livskvalité och lÄngvariga smÀrttillstÄnd om den inte behandlas adekvat. Det finns förutom farmakologisk smÀrtbehandling Àven icke farmakologiska metoder för att lindra smÀrta. Syftet med denna studie var att göra en kunskapsöversikt över icke farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder vid postoperativ smÀrta. En litteratursökning gjordes i fyra databaser: Cinahl, PubMed, Amed/EBSCO samt Psychinfo. Nitton artiklar valdes ut för analys.

Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lÀrande. I uppsatsen presenteras begreppet hÄllbar lÀrandemiljö som innebÀr ett klassrumsklimat dÀr lÀrare arbetar med ett lÀngre tidsperspektiv i Ätanke, alltsÄ hur ett gott klassrumsklimat kan upprÀtthÄllas över lÄng tid. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, med mÀnniskors individuella bakgrunder i Ätanke. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad en lÀrare kan göra för att skapa en hÄllbar lÀrandemiljö, samt hur olika lÀrare ser pÄ elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen Àr en systematisk litteraturstudie och resultatet Àr hÀmtat frÄn tvÄ vetenskapliga databaser.

I mötet med olika klasser under vÄra VFU-perioder vÀcktes frÄgor angÄende klasstorlekens betydelse för elevers lÀrande samt interaktionen mellan lÀrare och elev. Dessa frÄgor förstÀrktes under AU2-utbildningen samt efter lÀsningen av Skolverkets statistiska redovisning dÀr 11,8 % av eleverna i grundskolan inte kommer in pÄ gymnasiet.Syftet med denna studie Àr att undersöka klasstorlekens betydelse ur ett relationsmedvetet och ett sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie har dÀrför sju avhandlingars och artiklars resultat sammanstÀllts och analyserats i resultat och diskussion.Resultatet av litteraturstudien visar att elever ur minoritetsgrupper samt att lÀgrepresterande elever prestationsmÀssigt och resultatmÀssigt drar stor fördel av minskade klasser. LÀraren vinner tid pÄ minskade klasser vilket underlÀttar deras arbetssituation och gör sÄ att mer tid kan spenderas Ät att skapa bÀttre relationer mellan lÀraren och eleverna, samt att ge de elever som behöver extra tid..