Livskvalitet är ett ord som används i flera olika sammanhang och än finns ingen övergripande definition av begreppet. Vad livskvalitet är för äldre råder det också delade meningar och få studier har undersökt äldres upplevelse av sin livskvalitet. I Sveriges bor cirka 16% av de över 80 år i särskilt boende och många åtgärder görs för att förbättra deras livskvalitet. Arbetets syfte var att undersöka och sammanställa befintlig kunskap om upplevelsen av livskvalitet hos äldre i Nordiska särskilda boende och metoden som användes var en systematisk litteratur-studie av kvalitativa artiklar. Åtta artiklar inkluderades och resultatet tolkades att kunna beskrivas utifrån fem kategorier: Trygghet kontra otrygghet, oberoende kontra beroende, respekt kontra brist på respekt, inre miljö kontra yttre miljö och gemenskap kontra ensamhet.

Bakgrund: Litteratur visar att familjer med en nära anhörig som får vård i livets slut, ofta upplever ett bristande bemötande. Bemötandet skapar starka känslor. En strävan efter att vårdpersonal utbildas i att arbeta ur ett familjecentrerat förhållningssätt kunde bidra till att familjer inte lämnades utanför vid vård i livets slut.Syfte: Var att beskriva familjers upplevelser av bemötandet från vårdpersonal vid vård i livets slut och betydelsen av bemötandet för familjer.Metod: Systematisk litteraturstudie. Sex kvalitativa studier samt en mixmetod studie inkluderades. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats användes vid analysförfarandet.Resultat: Det framkom att bemötande har stor betydelse för familjers välmående och för deras förmåga att hantera den svåra situationen av att en nära anhörig befinner sig i livets slut.

Bakgrund: Rökning är en av de mest kända riskfaktorerna för att utveckla ohälsa och långvarig rökning kan leda till allvarlig sjukdom. Vistelse på sjukhus kan ses som ett värdefullt tillfälle att hjälpa patienter att bli rökfria. Känslan av att själv kunna ta kontroll och påverka har fundamental betydelse för hur individen upplever sin situation och sin hälsa. Då blir individen mer benägen att vidta egenvårdsåtgärder. Syfte: Att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans rökavvänjningsarbete inom slutenvården.

WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa antogs 2001. ICF är framtaget för att skapa ett gemensamt språk genom olika ICF koder som anses vara användbara både kliniskt och inom forskningen. Genom att länka mätinstrument som redan används, exempelvis självskattningsskalor, till ICF underlättas kommunikation och jämförelser av olika resultat internationellt.Syftet med denna uppsats var att undersöka vilken ämnesspecifik självskattningsskala inom hörselområdet som använts mest inom forskningen mellan åren 2000-2009 och länka den till ICF.Vi använde oss av en systematisk litteratur-studie i form av en totalundersökning för att hitta den mest använda självskattningsskalan inom forskningen. Vid länkningen av den mest använda självskattningsskalan till ICF utförde vi en kvalitativ latent innehållsanalys och länkade självskattningsskalans påståenden systematiskt med hjälp av ICF linking rules.Abbreviated Profile of Hearing Aid Benefit (APHAB) var den mest använda självskattningsskalan inom forskningen mellan år 2000-2009. Länkningsresultatet visade att APHAB utifrån ett ICF perspektiv mäter komponenterna aktivitet och delaktighet, kroppsfunktion och omgivningsfaktorer.Det fortsatta arbetet med utveckling av ett Core Sets for Hearing Loss kommer underlätta användningen både kliniskt och inom forskningen.

Utgångspunkten för min studie har varit att se på ur vilket perspektiv Islam behandlas i tre västerländska nyhetskanaler eller nyhetsprogram. De tre undersökta nyhetskanalerna har varit Euronews, Aktuellt och TV4s nyheter. Undersökningen har gjorts under mars månad år 2000. Ett nyhetsprogram från var och en av de tre kanalerna spelades in varje dag.För att en korrekt tolkning skall ha varit möjlig har jag vidare studerat en mängd litteratur. En del har behandlat vad Islam är, medan annan litteratur behandlat hur media använder olika stereotyper och schablonsbilder när de skall beskriva ett nyhetsfenomen.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva litteraturens betydelse för språkutvecklingen. Vi har studerat tidigare forskning om hur litteratur kan stimulera och utveckla språket och hur pedagoger kan förhålla sig till litteraturen. Olika arbetsmetoder har belysts i vår bakgrund som kan ge tips och inspiration till ett kommande eller pågående litteraturarbete. Undersökningarna genomfördes under fem veckor i en förskoleklass. Vi använde oss av en fallstudie bestående av en referensgrupp på sex elever.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse sällskapsdjur har för den äldre människans livskvalité och omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie med femton studier med kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes i databasen ELIN och PubMed och genom manuell sökning av tidsskrifter. Huvudresultat: På ett äldreboende visade en studie att kanariefågel ökade livskvalitén, den självupplevda psykiska statusen och känslan av autonomi. Sociala interaktioner ökade i samband med Animal Assisted Activity och gav andra diskussionsämnen än de egna sjukdomarna.

Det första systemet som skapades för att integrera alla affärstransaktioner var ERP-systemet som skapades 1960. Detta system samlar verksamhetens data i olika databaser och för att kunna hantera och analysera denna data har utvecklare skapat ett BI-system. Detta system extraherar data och omvandlar den till användbar information som kan bidra till en underlättad och förbättrad styrning. Författarna av viss litteratur påstår att information är viktig för alla verksamheter då det är avgörande för ett beslutsfattande. Med hjälp av ett BI-system kan verksamheten få denna efterfrågade information samt att chefer med hjälp av systemet kan fatta taktiska och strategiska beslut. Syftet med denna studie var att beskriva högskolor och universitets förväntningar på ett BI-system och jämföra dessa med de fördelar som viss litteratur utlovar.

Bakgrund: Permanent tarmstomi är ett kirurgiskt ingrepp där en bit tarm läggs ut på magen och avföringen samlas ihop i en stomipåse. Tarmstomi blir aktuell då sjukdom eller skador föreligger i tarmen. Kvinnor med permanent tarmstomi kan uppleva en förändrad självbild och utveckla depressiva symptom. För att lindra kvinnorsnas lidande blir det därmed viktigt att sjuksköterskan har förståelse för deras livsvärld. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med peramnent tarmstomi.Metod: Systematisk litteraturstudie med ett induktivt tillvägagångssätt. 10 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Många kvinnor hade svårt att identifiera sig med den förändrade kroppen och upplevde sig ha lägre värde som kvinna.

Sammanfattning: Bröstcancer är en allvarlig sjukdom och den vanligaste bland kvinnor. Omkring 7000 nya fall upptäcks varje år och mortaliteten uppgår till runt 1500 årligen. En kvinna av tio under 75 års ålder kan räkna med att drabbas och livskvaliteten kan förändras i samband med diagnosen och behandlingen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa livskvaliteten hos kvinnor efter genomgången behandling för bröstcancer. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt och resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar.

I Sverige drabbas varje år ungefär 12 000 personer av afasi och av dessa är cirka 35 % i yrkesverksam ålder. Afasi är en samlingsbeteckning för skador som drabbar språkförmågan. Dessa skador kan medföra olika konsekvenser för individen och de kan påverka kommunikationen i livet och vardagens aktiviteter. I arbetsterapeutens roll, ingår det att hjälpa den som har drabbats av afasi att hitta strategier och möjligheter för att klara sig i vardagen, därför behövs kunskap om behandlingsmetoder för personer med afasi. Generellt syftar behandling vid afasi till att förbättra språkförmågan.

Bakgrund: Demenssjukdom blir allt vanligare och räknas till våra största folksjukdomar. Vårdandet sker ofta i hemmet av maka/make trots att de själva har uppnått hög ålder. Deras upplevelser av vårdandet behöver uppmärksammas för att öka förståelsen för deras situation och behov. Syfte: Att belysa upplevelser av att vårda en maka/make med demenssjukdom. Metod: Systematisk litteraturstudie av 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med innehållsanalys.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken effekt sällskapsdjur har på äldre personers upplevelse av hälsa och livskvalitet i särskilt boende Metod: En systematisk litteraturöversikt av 11 artiklar med induktiva eller deduktiva ansatser. Artiklarna kvalitetsgranskades och kategoriserades mot bakgrund av de fyra nivåer av behov som Aggernaess beskriver i sin definition av begreppet livskvalitet. Huvudresultat: Djuren har effekt på samtliga av de behov som Aggernaess tar upp i sin definition av begreppet livskvalitet. De behov Aggernaess tar upp är följande; de elementära behoven, behovet av varma mänskliga kontakter, behovet av meningsfull sysselsättning, behovet av ett omväxlande, spännande och engagerande handlings- och upplevelseliv. Djurterapin gav fysiska effekter i form av blodtryckssänkning, minskad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och minskad trötthet.

Vårt syftet med C-uppsatsen är att ur en pedagogisk synvinkel få en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har även behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man går igenom när man har drabbats av en traumatisk händelse.

En studie av struktur- och interaktionsförändringar i en familj som genomgått Intensiv familjeterapiFörfattare: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom och Josefine StrömbergHandledare: Marianne Freyne-LindhagenSammanfattningStudiens syfte är att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv undersöka om Intensiv familjeterapi (IFT) påverkar strukturen och interaktionsmönstret i en familj utifrån varje familjemedlems upplevelse. För att göra syftet mer konkret och överskådligt lyftes följande frågeställningar fram:? Hur ser familjesystemets struktur ut, nu jämfört med före påbörjad behandling?? Har interaktionen förändrats mellan de olika systemen i familjen efter genomförd behandling?Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod där respondenterna utgjordes av en familj bestående av tre familjemedlemmar. Materialet har bearbetas utifrån en systematisk analys där relevant litteratur har kopplats till studiens huvudteman, struktur och interaktion. Resultaten visar att det skett en strukturell förändring i familjesystemet efter IFT- behandlingen, vilket samtliga respondenter uttrycker.