Bakgrund:För att patienten ska uppleva att den blir respektfullt bemött avsin behandlande sjuksköterska, bör sjuksköterskan uppträda med enkommunikation som innehåller både ord och ett kroppsspråk som signalerarett artigt, intresserat och trevligt sätt gentemot patienten. Då får patienten enkänsla av sammanhang som i sin tur leder till befrämjande av hälsa ochsjälslig tillfredställelse. Enligt Travelbees omvårdnadsteori är det viktigt attsjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete bryr sig om patientens lidande och serpatienten för den han är.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudieär att belysa hur patienter upplever bemötande i primärvården.Metod:Studien är en systematisk litteraturstudie, där sökningarna gjordes i två olikadatabaser Cinahl och PubMed. Resultatet av sökningarna resulterade i sexkvalitativa och två kvantitativa artiklar som i sin tur analyserades ochkvalitetsgranskades.Resultat: Resultatet visar att patienterna upplevde ettgott bemötande om sjuksköterskan presenterar sig, informerar, är tydlig i sinkommunikation, samt är närvarande, lyssnar och ser varje patient som enunik person. Patienterna känner sig då trygga och lugna i den vårdandebehandlingen.Slutsats: Slutsatsen är att varje patient anser att ett gottbemötande är av stor betydelse i en vårdsituation.

Bakgrund: Kvinnor som utsatts för våld i nära relarion kommer mer frekvent i kontakt med sjukvården än andra kvinnor. Flera kvinnor som söker vård för sina skador identifieras aldrig som offer för våld i nära relation. Detta beror på att flera sjuksköterskor saknar utbildning i att identifiera att våld förekommer. Det finns en osäkerhet hos sjuksköterskan i mötet med våldsutsatta kvinnor som gör att mötet med vården av kvinnan påverkas.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor inom hälso-och sjukvården.Metod: En systematisk litteraturstudie där sex kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats.Resultat: Det fanns en tydlig emotionell påverkan hos sjuksköterskor under och efter mötet med våldsutsatta kvinnor. En påverkan som ibland var så stor att det påverkade deras privatliv.

Syftet med studien var att belysa vilka verbala och ickeverbala tecken en person med demens kunde uppvisa vid smärttillstånd och vilka typer av hjälpmedel kunde underlätta sjuksköterskans arbete med att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom. Design för studien var systematisk litteraturstudie med både kvalitativa och kvantitativa resultatartiklar. Resultat från artiklarna gav ett vitt spektrum av både verbala och ickeverbala indikatorer för smärta hos patienten. Till de vanligaste smärtsignalerna räknades ändringar i ansiktsuttryck efter vokala läten och direkta ord om smärta. Forskarna fann även att personerna med demensproblematik kunde reagera med att bli ?tysta? och att ?dra sig undan? eller att bli aggressiva, oroliga och allmänt utåt agerande.

Bakgrund: Det är vanligt att patienter som ska genomgå generell anestesi och operation är ängsliga och oroliga preoperativt. Denna stress har en negativ inverkan på hela det perioperativa förloppet. Därför är det viktigt att anestesisjuksköterskan uppmärksammar dessa patienter och bemöter dem på ett förtroendefullt sätt. Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans erfarenheter av hur en känsla av trygghet och tillit kan förmedlas till vuxna, med preoperativ ängslan och oro inför generell anestesi och operation. Metod: Systematisk litteraturstudie som bestod av åtta kvalitativa vetenskapliga studier.

Undersökningens syfte har varit att utifrån relevant litteratur granska vem som främjas bäst av ett utvecklingssamtal, är det eleven, vårdnadshavaren eller läraren. En frågeställning var att undersöka vem som får mest ut av att ha ett utvecklingssamtal. Vidare var att utifrån syftet granska de nationella styrdokument som finns för att se hur utvecklingssamtalet förhåller sig till de riktlinjer som finns uppsatta. För att undersöka frågan har som metod använts en litteraturstudie där ett antal artiklar baserade på avhandlingar fungerat som bas. Studien har även inkluderat annan relevant litteratur i form at textböcker och avhandlingar samt tidningsartiklar.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information, som kan hjälpa sjuksköterskan att få insyn i patientens omvårdnadsbehov under rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via fulltextdatabasen ELIN (Electronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Sökorden cardiac*, rehab* AND nurs* användes. Litteratururvalet till resultatet utfördes genom att läsa titlar, abstrakt och sedan utfördes en kvalitetsgranskning av artiklarna efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier. Omvårdnadsbehoven som framkom vid artikelgranskningen evidensgraderades med hjälp av en graderingsskala modifierad efter Bahtsevani.

Detta examensarbete har som syfte att besvara frågan hur synen på barnet inom Freinetpedagogiken ser ut när det gäller läs- och skrivsvårigheter. Vi börjar med att belysa den litteratur som finns skriven om Freinetpedagogiken men även den litteratur vi fått tillgå genom vår utbildning gällande svenskämnet. Då vi genom litteraturen om Freinetpedagogiken inte fann svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ undersökning med pedagoger ute på Freinetskolor i landet, genom intervju samt enkät. Underlaget i undersökningen blev tyvärr litet och undersökningen kan därför inte räknas som tillförlitlig. Huvudresultatet vi får är att det inom Freinetpedagogiken existerar barn med läs- och skrivproblem.

Bakgrund; Smärta är en obehaglig upplevelse. Upplevelsen av smärta är unik och beskrivs utifrån individens erfarenheter. Att förmedla smärta kan ske både verbalt och icke verbalt. Individens förmåga att kommunicera verbalt kan påverkas av demenssjukdom, vilket kan medföra svårighet att identifiera smärta hos denna grupp av personer.Syfte; Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur smärta hos äldre personer med demenssjukdom identifieras.Metod; Författarna har gjort en systematisk litteraturstudie där sökningar gjorts i databaserna Cinahl och PubMed. Sammanlagt sex artiklar, både av kvalitativ och av kvantitativ karaktär, är inkluderade i denna litteraturstudie.

För att patienten ska ha optimal chans till överlevnad är det av största vikt att rekommendationer i samtliga delar av kedjan som räddar liv följs. Sjuksköterskan är oftast bland de första på plats vid ett hjärtstopp på en vårdenhet, vilket gör det intressant att belysa vilka faktorer som påverkar överlevnaden efter hjärtstopp på sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer i behandlingen av hjärtstopp på sjukhus som påverkar överlevnaden. Genom en sammanställning och analys av vetenskapligt värderad litteratur utfördes en systematisk litteraturstudie i ämnet. Resultatet visade att en väl fungerande organisation, utbildning, monitorering och följsamhet till riktlinjer var framgångsfaktorer i behandling av hjärtstopp.

Bakgrund: När ett barn får cancer förändras livet för hela familjen. Den tuffa behandlingen är påfrestande på alla medlemmar i familjen. En okunskap om hur syskonens hälsa påverkas finns både hos föräldrar och sjukvårdspersonal.Syfte: Att belysa hur syskon till cancerdrabbade barn upplever sin hälsa.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 5 kvantitativa och 5 kvalitativa artiklar. Databaserna PubMed och Cinahl användes för sökning av vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och en latent innehållsanalys användes.Resultat: I resultatet uppkom 5 kategorier kring syskon till cancersjuka barns behov och brister som påverkade hälsan.

Empowerment och ett patientcentrerat förhållningssätt är i högsta grad aktuellt eftersom det idag läggs ett allt större ansvar på patienterna vad gäller delaktighet i utformandet av den egna vården och omvårdnaden. Syftet med denna litteraturstudie är därmed att undersöka empowerment och ett patient centrerat förhållningssätt i mötet mellan sjuksköterskor och patienter. Fokus ligger på hur sjuksköterskorna ser på detta förhållningssätt i sitt arbete med patienterna samt vilka erfarenheter patienterna har av empowerment och ett patientcentrerat förhållningssätt i relationen till sjuksköterskorna. Metoden i denna systematiska litteraturstudie är baserad på Goodmans sju steg för hur en systematisk litteraturstudie ska genomföras. Resultatet är baserat på tio vetenskapliga artiklar. Utifrån resultatet i dessa artiklar framträder två kategorier i form av maktfördelning och samarbete samt maktobalans och envägskommunikation.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda på vilka faktorer som påverkar uppkomsten av postoperativ urinretention, POUR, i tidigt postoperativt skede. Artikelsökning har skett i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån en modifierad granskningsmall för artikelgranskning. Sexton artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade att med stigande ålder ökade risken för POUR, speciellt för män.

Bakgrund: År 2013 var det 1,5 miljoner av den svenska befolkningen som hade invandrarbakgrund. Vårdkontexten blir allt mer mångkulturell och sjuksköterskan är skyldig att möta patientens kulturella och andliga behov. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgjordes av åtta empiriska orginalartiklar. Ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid analysprocessen.

SammanfattningBakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en sjukdom som kan drabba både barn och vuxna. När barn drabbas av sjukdomen kan det uppstå en kris i familjen och alla familjemedlemmars vardag påverkas. Utifrån ett systemiskt perspektiv kan familjen ses som ett system, där varje del, familjemedlemmarna påverkar varandra/systemet.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa familjemedlemmars erfarenheter i vardagen, när ett barn i familjen har diabetes typ 1.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod där artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 13 artiklar valdes ut och användes i analysen och diskuterades sedan gentemot kristeori och systemteori.Resultat: Ett tema identifierades; Nya erfarenheter i vardagen och fem kategorier; Att erfara utanförskap, att uppleva oro, att strävan efter acceptans, utmaningar och osäkerhet i den nya rollen och ändrad ansvarsfördelning.Slutsats: Utifrån resultatet dras följande slutsatser; utanförskapet och den förändrade ansvarsfördelningen har en påverkan på familjemedlemmarnas vardag och relationerna inom familjen. Fler i familjen än bara det drabbade barnet är i behov av support och stöd för att kunna hantera den nya förändrade vardagen.

I denna studie har vi genom observationer undersökt två pedagogers val av metoder gällande läsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslärare i årskurs tre för att på så sätt kunna fokusera på de mål som finns i kursplanen i svenska för just årskurs tre. Syftet med undersökningen var således att se hur dessa lärare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi på hur samtal och samspel användes i undervisningen. Vi antog då ett sociokulturellt perspektiv där vi anser att eleverna lär sig bäst i samspel med varandra.Utifrån de frågeställningar vi hade, där vi frågat oss vad för läsmaterial som används, hur litteraturen används i undervisningen samt huruvida elever och lärare samtalar kring det lästa, fann vi att det såg olika ut från lektion till lektion.