Dennauppsats har genom en experimentell studie undersökt om tvÄ olika sorters under­visningsmetoderger olika effekt pÄ elevers lÀrande. De tvÄ teorier/undervisningsmetoder somhar jÀmförts Àr behaviorismen och konstruktivismen. TvÄ slumpmÀssigt utvaldagrupper har utsatts för tvÄ olika interventioner (de tvÄundervisningsmetoderna) och sedan har de olika effekterna pÄ lÀrandetutvÀrderats med hjÀlp av ett mÀtinstrument utformat som ett kunskaps­provinnehÄllande tvÄ olika frÄgetyper. Det insamlade materialet har sedananalyserats kvantitativt. Deresultat som denna studie presenterar visar inte pÄ nÄgra statistisktsignifikanta skillnader mellan de tvÄ grupperna gÀllande lÀrande. BÄda grupperpresterar likvÀrdiga resultat pÄ frÄgetyp A sÄvÀl som pÄ frÄgetyp B. Resultatenhar diskuterats i relation till befintlig litteratur och tydligast koppling hargjorts till de studier som föresprÄkar ett förhÄllningssÀtt som influeras av debÄda olika undervisnings­metoderna.

Bakgrund: Demenssjukdom blir allt vanligare och rÀknas till vÄra största folksjukdomar. VÄrdandet sker ofta i hemmet av maka/make trots att de sjÀlva har uppnÄtt hög Älder. Deras upplevelser av vÄrdandet behöver uppmÀrksammas för att öka förstÄelsen för deras situation och behov. Syfte: Att belysa upplevelser av att vÄrda en maka/make med demenssjukdom. Metod: Systematisk litteraturstudie av 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med innehÄllsanalys.

Hand-arm vibrationssyndrom (HAVS) Ă€r ett tillstĂ„nd som inte Ă€r sĂ„ vĂ€lkĂ€nt trots att det Ă€r ett relativt vanligt tillstĂ„nd bland flera yrkesgrupper. Ökad kunskap inom omrĂ„det kan vara ett redskap för arbetsterapeuter i mötet med patienter med HAVS. Syfte: Syftet var att beskriva den vetenskapliga dokumentationen om hand-arm vibration syndrome (HAVS). Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes med sökningar i databaserna AMED, Cinahl och Medline. Nio artiklar valdes till resultatet.

Syftet med litteraturstudien var att finna vilka faktorer som pÄverkar sjukvÄrdspersonal att inte tvÀtta sina hÀnder samt vilka ÄtgÀrder som kan göras för att basal handhygien lÀttare skall efterlevas. Studien skulle Àven beskriva vilka vÄrdrelaterade infektioner som kan förekomma nÀr handhygien inte utförs adekvat. En systematisk litteraturstudie med artiklar frÄn stora delar av vÀrlden genomfördes. Totalt anvÀndes 19 artiklar i resultatet varav 3 artiklar Àven i introduktionen. Artiklarna söktes via databaserna ELIN@dalarna, Blackwell Synergy, PubMed och CINAHL, och var publicerade mellan 1995 ? 2006 och skrivna pÄ svenska eller engelska.

SammanfattningBakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och Àr ihÄllande mer Àn tre mÄnader. Detta kan innebÀra att det blir svÄrt att klara av sina vardagliga aktiviteter dÄ funktionsförmÄgan kan försÀmras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av lÄngvarig smÀrta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrÄn Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebÀr att gÄ frÄn helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med lÄngvarig smÀrta kunde pÄverka och begrÀnsa individens liv bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. SmÀrtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smÀrta. En del beskrev bristande förstÄelse frÄn bÄde anhöriga och vÄrdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förstÄelse för hur individer upplever lÄngvarig smÀrta.

Bakgrund: Livssituationen för personer med stomi Àr för mÄnga okÀnd. För sjuksköterskan Àr insikt i stomibÀrarens livssituation viktig för att kunna förstÄ patientens livsvÀrld, kunna identifiera problem, se vÄrdbehov, undvika och lindra lidande. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva vuxnas upplevelser och erfarenheter av att leva med tarmstomi. Metod: En systematisk litteraturstudie anvÀndes som metod för att svara pÄ syftet. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo.

Studien Àr skriven pÄ uppdrag av den studerade organisationen och Àr en del i det förbÀttringsarbete som organisationens HR-funktion genomför. Uppdraget har syftat till att undersöka avdelningschefers uppfattning gÀllande behovet av HR-stöd i deras arbete. Syftet specificeras utifrÄn studiens tre forskningsfrÄgor; (1) Vilka HR-uppgifter ansvarar avdelningscheferna över i deras arbete? (2) Inom vilka HR-uppgifter anser sig avdelningscheferna ha behov av stöd? (3) Hur kan behovet av stöd bemötas enligt avdelningscheferna? Vi har genomfört 10 semistrukturerade intervjuer med organisationens avdelningschefer. Resultatet av vÄr studie har visat att av de sex HR-uppgifter som avdelningschefer utför önskas stöd i fyra av dessa.

Att kunna kommunicera med andra mÀnniskor Àr inte alltid nÄgot som Àr sjÀlvklart. Patienter med cerebral pares (cp) lider ofta av talsvÄrigheter och det medför problem hur de ska kunna göra sig förstÄdda. I kontakt med sjuksköterskor blir dessa mÀnniskor sÀrskilt utsatta dÄ de kan behandlas som förstÄndshandikappade trots att cp i regel endast orsakar fysiologiska handikapp. Detta kan genom förlust av medbestÀmmande och hög förekomst av missförstÄnd leda till en mindre god och sÀker vÄrd. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva möjligheter och hinder vid kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter med cp.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Syftet med föreliggande studie var att ta reda pÄ vÄrdpersonal och nÀrstÄendes upplevelser vad gÀller vanlig palliativ vÄrd och strukturerade vÄrdplaner sÄ som LCP/ICP. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie dÀr underlaget inhÀmtades genom att med specifika sökord söka i Högskolan Dalarnas databas ELIN@ efter vetenskapliga artiklar. En artikel har Àven sökts frÄn en annan referenslista dÀr artikelnamnet anvÀnts som sökord. Vid sökningarna har sökorden anvÀnts var för sig och i kombination med varandra varvid 13 stycken artiklar valdes ut till resultatet. Resultatet visade att det fanns brister i den ordinarie palliativa vÄrden vad det gÀller kommunikation, symtomlindring och anhörigvÄrd.

I utvÀrderingar av svenska elevers kunskaper i naturvetenskap Àr ett problemomrÄde Äterkommande, nÀmligen elevernas begreppsförstÄelse. Studien syftar till att undersöka litteraturen kring begreppsförstÄelse i skolan och hur undervisningen kan se ut för att eleverna skall förstÄ naturvetenskapens mÄnga begrepp. I studien beskrivs metoder och utmaningar kring begreppsförstÄelse och hur elever uppfattar dessa. Metoden vilken studien anvÀnder Àr en systematisk litteraturstudie dÀr vetenskapliga artiklar granskats utifrÄn studiens syfte. Artiklarna vilka valdes ut kom frÄn en databassökning och de bearbetades med hjÀlp av metasyntes.Resultatet visar pÄ ett antal metoder vilka kan underlÀtta elevers begreppsförstÄelse.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av ECT-behandling. Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats. Artikelsökning av bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar har gjorts i fritextdatabaserna Cinahl, ELIN och Whiley interscience. Artiklar granskades enligt granskningsmallar för kvalitetsbedömning och var en modifierad version av Willman, Stoltz, Bahtsevani, (2006) och Forsberg, Wengström, (2008).Litteratur i introduktionsdelen har inhÀmtats enligt ett bekvÀmlighetsurval pÄ respektive uppsatsförfattares hemort (BorlÀnge, Leksand). Resultat: RÀdsla Àr ett Äterkommande tema nÀr det gÀller patienters upplevelse av ECT.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information och söka evidens för bröstcancerdrabbade kvinnors omvÄrdnadsbehov frÄn sjuksköterskans i form av stöd för psykiska, sociala eller informativa behov. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via databasen CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) och fulltextdatabasen ELIN (Elecronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Till sökningen anvÀndes sökorden breast*, cancer*, nurs* och support. Alla utvalda artiklar som hÀrrör till syftet kvalitetsbedömdes genom pÄ förhand bestÀmda granskningskriterier frÄn modifierade förlagor efter Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Bahtsevani och Stoltz (2007). Av resultatet framkom det att det fanns stark evidens för att kvinnor med bröstcancer har ett omvÄrdnadsbehov av socialt stöd, psykiskt stöd och Àven av information av sjuksköterskan.

Bakgrund: Eutanasi kan beskrivas som att en mÀnniskas liv avslutas pÄ dennes begÀran. I de flesta delar av vÀrlden Àr eutanasi olagligt. FÄ studier har genomförts i syfte att ur ett sjuksköterskeperspektiv belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskors attityder till eutanasi. Syftet var att belysa bakomliggande faktorer avseende sjuksköterskors attityder till eutanasi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med utgÄngspunkt frÄn nio vetenskapliga studier, med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.

Diabetes Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem som drabbar fler och fler mÀnniskor. För att vÄrden ska kunna ta hand om denna vÀxande patientkategori sÄ behöver patienternas egenvÄrd frÀmjas. Distriktssköterskor har ett ansvar att skapa en god vÄrdrelation för att frÀmja egenvÄrden. Syftet med denna studie Àr att belysa hur distriktssköterskan kan möjliggöra egenvÄrden hos patienter med diabetes typ 2 med hjÀlp av empowerment. En litteraturstudie gjordes som utgick frÄn elva vetenskapliga artiklar.