Det finns ett samband mellan aktiernas korrelation och volatiliteten på marknaden. Volatiliteten kan delas upp på systematisk och osystematisk och vi finner att det är ett samband mellan den systematiska risken och korrelationen mellan aktierna, den osystematiska visar inte upp detta samband. Vidare kommer vi fram till att kursutvecklingen inte påverkar korrelationen..

Vår studie handlar om hur delaktiga barn är i reflektionsarbetet i den pedagogiskadokumentationen. Vårt syfte är att undersöka hur några förskollärare ger barnenmöjlighet till delaktighet i reflektionen genom pedagogisk dokumentation samt hur detillsammans skapar mening och sammanhang om sin omvärld i reflektionen genompedagogisk dokumentation. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning där treförskollärare och tre förskolechefer intervjuats. Vi har också använt oss av litteratur föratt få en tydligare bild av vårt forskningsområde som handlar om barns delaktighet ochreflektion. Vi har valt att använda oss av den amerikanske psykologen och teoretikernJerome Bruners (2002) två begrepp, intersubjektiva perspektivet och interaktionistiskaperspektivet för att de handlar om hur andra människor tänker och känner.

?Jag vill ta en bild på det som jag önskar mig? En fallstudie om barns möjlighet att styra dokumentationstillfällen på en förskola. Under de senaste åren har det skett stora förändringar i den Svenska förskolan. Läroplanen för förskolan reviderades år 2010 där strävansmål och riktlinjer togs bort respektive lades till. I samband med detta betonade utbildningsdepartementet (2010) syftet med användning av dokumentation, uppföljning och utvärdering, även känt som pedagogisk dokumentation. Pedagogisk dokumentation ska synliggöra händelser samt hjälpa pedagoger att få en förståelse för vad som sker i en verksamhet.

Att få dö i lugn och ro - en granskning av rutiner, dokumentation och riktlinjer kring O-HRL tar tag i ett område inom vården som kallas behandlingsbegränsningar. O-HRL är en markering som läkare kan sätta i patientjournalen och som innebär att patienten inte ska ha hjärt-lungräddning vid hjärtstopp. Anledningen är att patienten är för gammal och/eller sjuk för att gagnas av ingreppet. Genom två egna undersökningar blottläggs brister i rutiner och en osäkerhet kring vad som gäller på landets sjukhus. Här belyses ett område där det är svårt att formulera riktlinjer och oklart vem som egentligen bär ansvaret för att systemet inte fungerar..

I Skolverkets rapport 318 från 2008 redovisas en utvärdering av förskolan tio år efter införandet av förskolans läroplan. Rapporten visar på en ökad satsning av individuella utvecklingsplaner. Detta tenderar att bidra till en ökad bedömning av det enskilda barnet vilket oroar Skolverket då det strider mot läroplanen. Pedagogisk dokumentation lyfts istället fram som ett alternativ till individuella utvecklingsplaner i Skolverkets rapport.Studiens syfte var att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebar för några utvalda pedagoger i en Reggio Emilia inspirerad förskola samt att granska hur den pedagogiska dokumentationen följdes upp i personalgruppen. Vidare var ambitionen att undersökningen skulle besvara hur efterföljande reflektion och efterarbete såg ut för pedagogerna ifråga samt vilka eventuella dilemman och svårigheter den pedagogiska dokumentationen innebar.Examensarbetets empiriska underlag baserades på semistrukturerade intervjuer.

Källberg P, Lourenco Calling M. En kvalitativ enkätundersökning/fältstudie om sjuksköterskors inställning till användandet av Standardvårdplaner(SVP). Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö Högskola. Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Avdelningen för Omvårdnad, 2009. Syftet med denna empiriska enkätstudie var att ta reda på sjuksköterskors inställning till användandet av standardvårdplaner (SVP), avseende användarvänlighet, kvalitetssäkerhet, dokumentation, SVP som ett arbetsredskap och införandet av SVP. 35 sjuksköterskor på två avdelningar på ett sjukhus i södra Sverige blev tillfrågade att delta i studien och 17 bestämde sig för att deltaga.Till slut delades det analyserade materialet in i fyra kategorier, med samma namn som nämns i syftet, användarvänlighet, kvalitetssäkerhet, dokumentation, SVP som ett arbetsredskap/införandet av SVP. Majoriteten av sjuksköterskorna som deltog i studien hade en positiv helhetsbild av SVP:n, men de flesta tyckte att den behövde vidareutvecklas för att få bättre struktur, då den ibland skapar mer arbete istället för att vara ett hjälpredskap. Nyckelord: arbetsredskap, dokumentation, enkätstudie, kvalitet, sjuksköterskors inställning, standardvårdplan..

Titel: Dokumentation ur ett genusperspektiv - en diskursanalys av portfolios i en förskola. Författare: Eva Holmlund och Lisa Stenström Arbetet är en kritisk diskursanalys om portfoliodokumentation i en förskola ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka genusrelaterade mönster i dokumentationen, såväl likheter som olikheter studeras. Vår textanalys bygger på 12 barns portfoliotexter från en Reggio Emilia-inspirerad förskola. En av Reggio Emilia-filosofins grundstenar är dokumentation. De frågeställningar vi utgått från är: Skiljer sig språket åt i den skriftliga dokumentationen för pojkar respektive flickor och i så fall hur? Vad dokumenteras hos pojkar respektive flickor? Går det att utläsa skillnader och likheter i vilka processer/lärosituationer som dokumenteras för pojkar respektive flickor? Till grund för vår analys ligger Faircloughs tredimensionella modell (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskaplig kunskap om vilka rapporteringssystem som finns samt om något av dem leder till större patientsäkerhet. Metoden som har använts för att få fram resultatet är en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar granskas. Det finns fyra olika rapporteringssätt: muntlig rapport, bandspelarrapport, tyst rapport och bedsiderapport. Inget av dem leder ensamt till ökad patientsäkerhet. Resultatet baseras på nio vetenskapliga artiklar.

Försvarsmakten har ett behov av en fungerande systematisk erfarenhetshantering. Det system som finns idag har utvecklingspotential och är inte fullt ut implementerat i organisationen. En essentiell sektor i implementeringsarbetet och utvecklingen av förmågan erfarenhetshantering bör vara utbildning. Genom utbildning och information till organisationen bör förtroendet och legitimiteten för erfarenhetsprocessen öka vilket är viktigt för implementeringen av den systematiska erfarenhetshanteringen i Försvarsmaktens vardagliga rutiner. Syftet med denna uppsats är att diskutera huruvida Försvarsmaktens utbildningar och utbildningsplattformar stödjer implementeringen av en systematisk erfarenhetshantering.

Syftet med examensarbetet var att undersöka och få kunskap om förskollärarnas tankar kring pedagogisk dokumentation och reflektion i förskolan. Vår första frågeställning utgick från förskollärarnas åsikter om vad pedagogisk dokumentation hade för betydelse i verksamheten. Den andra och tredje frågeställningen inriktade sig på hur förskollärarna tolkade begreppet reflektion samt vad de ansåg att den hade för betydelse i förskolan. Den sista frågeställningen fokuserades på vilka erfarenheter förskollärarna hade av just reflektion i förskolan. Vi genomförde tio kvalitativa intervjuer i tre olika kommuner.

Vi använder oss av ett positionssystem när vi skriver tal vilket ofta är en oreflekterad kunskap, denna kunskap förväntas elever tillägna sig redan i årskurs 1-3. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning sett att vissa elever har svårt att förstå detta system. Därför är syftet med denna litteraturöversikt att undersöka vad befintlig forskning säger om elevers möjligheter och begränsningar i lärandet av positionssystemet. Materialet samlades in genom systematisk litteratursökning i flera databaser. Litteraturen som sedan analyserades och kategoriserades bestod av tretton stycken forskningsartiklar, en avhandling och en proceeding.

Uppsatsen handlar om den sociala dokumentationen inom vård- och omsorgsverksamheter som bedriver vård utifrån socialtjänstlagen. Syftet med uppsatsen är att synliggöra omsorgspersonalens uppfattning om och syn på social dokumentation. Utifrån syftet utgår uppsatsen från följande frågeställningar:- Vad, varför och hur ska man, enligt omsorgspersonalen, dokumentera? - Vem har, enligt omsorgspersonalen, ansvar för att social dokumentation ska utföras? - Hur uppfattar omsorgspersonalen att dokumentationen påverkar kommunikationen på arbetsplatsen, den muntliga respektive den skrivna kommunikationen? För att uppnå vårt syfte och besvara frågeställningarna valdes ett kvalitativt tillvägagångssätt, där vi genomförde tre gruppintervjuer med omsorgspersonal och tre enskilda intervjuer med enhetschefer. Informanterna som deltog i vår studie var omsorgspersonal och enhetschefer som arbetar inom äldreomsorgen.

Syftet med den här studien är att få en fördjupad förståelse till vad det är som gör att pedagoger och specialpedagoger, inom förskolans verksamhet, upprättar särskild dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd, när det inte finns någonting i uppdraget som gör gällande att så ska göras. Två frågeställningar har varit vägledande under arbetets gång; ?Vilka skäl finns för särskild dokumentation av barn i behov av särskilt stöd?? och ?Hur motiverar pedagogerna sitt val av den form av dokument som de använder sig av när de dokumenterar kring barn i behov av särskilt stöd?? Denna kvalitativa undersökning bygger på sju intervjuer med förskollärare och specialpedagoger, verksamma i förskolan. Arbetet har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har inneburit att med utgångspunkt från informanternas berättelser, försöka förstå och tolka deras sätt att tänka, deras åsikter och handlande när det gäller dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd. Resultatet har speglats genom Moira von Wrights teorier om det punktuella och det relationella perspektivet, som i denna studie handlar om hur pedagogerna ser på barnet. Resultatet visar att sex av de informanter som medverkat i studien dokumenterar mer eller tydligare, kring barn som ses som i behov av särskilt stöd.

Bakgrund: Sammanfattar barnets och familjens situation när barnet är svårt sjukt, olika per­spektiv på döden och döendet, palliativ vård samt sjuksköterskans roll i denna kontext.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika svårigheter i arbetet med svårt sjuka och döende barn och deras familjer samt hur dessa upplevelser bearbetas.Metod: Systematisk litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar.Resultat: De teman som framkom under dataanalysen var Komplexiteten i sjuksköterskans arbete och Copingstrategier. Resultatet visar att sjukskö­terskor på­verkas som privatpersoner av sina patientrelationer särskilt om/när patienten avlider. Sorg är en av de mest före­kom­mande känslorna och att ventilera sina känslor kan hjälpa sjuksköterskan att hantera situatio­nen och gå vidare. Det framkommer även att sjuksköterskor förutom att hantera tunga känslor även måste utstå etiska konflikter, tidskrävande dokumentation och stress i form av personal­brist.

Att dokumentera och följa barns lärande och utveckling är en enormt viktig del i förskolans verksamhet, även att utvärdera den pedagogiska verksamheten har fått en betydande roll i förskolans läroplan. Detta sker bland annat genom pedagogisk dokumentation. Även naturvetenskapen har fått en väsentligt plats i förskolans läroplan. Därigenom kommer vårt syfte i att få förståelse för valet av innehåll som pedagoger gör i barns lärprocesser inom ämnesområdet naturvetenskap i den pedagogiska dokumentationen. Vi har tagit del av fyra  dokumentationer från två förskolor med barn i åldrarna tre till fem år.