GNSS-mÀtning med nÀtverks-RTK Àr en satellitbaserad geodetisk mÀtningsmetod som reducerar inverkande felkÀllor genom relativ mÀtning mot ett nÀt av fasta referensstationer.I Sverige har LantmÀteriet upprÀttat ett nÀt av fasta referensstationer kallat Swepos med ca 70 km mellan referensstationerna. En förtÀtning av Swepos-nÀtet till ca 35 km mellan referensstationerna pÄgÄr och berÀknas vara klar 2015. Det finns tidigare studier (Emardson m fl (2009) och Odolinski (2010 a)) kring osÀkerheten vid mÀtning i omrÄden med ca 70 km mellan referensstationerna och vid ett projektanpassat nÀt med ca 10-20 km mellan referensstationerna. Studierna undersöker ocksÄ hur lÄng tid som behöver gÄ mellan tvÄ mÀtningar för att de ska anses oberoende av varandra (korrelationstid). Detta arbete berÀknar standardosÀkerhet och korrelationstider vid mÀtning i det förtÀtade 35 km-nÀtet baserat pÄ statiska GNSS-mÀtningar pÄ olika avstÄnd frÄn nÀrmaste referensstation samt data frÄn en permanent monitorstation belÀgen i VÀxjö.StandardosÀkerheten (68% konfidensnivÄ) för mÀtningarna, vid förhÄllandena i denna studie, var vid mÀtning 0,1 km frÄn nÀrmaste referensstation 3,8 mm i plan och 6,9 mm i höjd (höjd över ellipsoiden).

"The Value of Knowledge - Towards a Virtue Epistemological Position" The classical question, first posed in Plato's Meno, concerning the value of knowledge constitutes the starting point of this essay. Value analysis has long been neglected in epistemologist's accounts until its re-emergence with the tradition called ?virtue epistemology?, in particular with scholars following Ernest Sosa. Like virtue ethics virtue epistemological accounts changes the focus from the object to the agent, i.e. from knowledge to intellectual virtue.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ syn pÄ hur fritidspedagoger uppfattar sin kompetens och arbete med hÄllbar utveckling. Vi inleder vÄrt arbete med en historik om fritidshemmet och hur arbetet med hÄllbar utveckling uppkommit i stort och hur detta Àmne tog plats i lÀroplanen. För att fÄ syn pÄ vÄrt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma fritidspedagoger pÄ tre skolor i en inlandskommun i Norrland. I denna inlandskommun ska alla skolor vara miljöcertifierade inom ramen för Är 2010. Resultaten av intervjuerna visade pÄ att alla fritidshem kÀllsorterar och komposterar men det Àr bara ett fritidshem av tre som har ett aktivt och medvetet arbete inom omrÄdet för hÄllbar utveckling, detta trots att alla skolor i denna kommun skall inneha eller validera upp sitt miljöarbete till en certifiering enligt Skolverkets ?skola för hÄllbar utveckling? eller certifieringen ?Grön Flagg?..

Undersökningen utgÄr frÄn Ätta specialpedagoger som arbetar inom förskoleverksamhet i olika kommuner. Vi har med hjÀlp av intervjuer undersökt deras syn pÄ och möjligheter att arbeta utvecklingsfrÀmjande pÄ förskolorna. Genom detta arbete vill vi kunna bidra med kunskap om den specialpedagogiska kompetensen och utvidga anvÀndningen av den i skolutvecklinsfrÄgor i förskolan..

Abstract: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en grupp Àldrepeagogstudenter upplever sin kommande yrkesroll och hur professionsutvecklingen för Àldrepedagoger ser ut. Vi har undersökt hur professionsutveckling ser ut utifrÄn den vetenskapliga litteraturens uppstÀllda professionskriterier och hur dessa professionskriterier bedöms ha betydelse för formandet av en profession. För att komma Ät vÄra grundlÀggande frÄgestÀllningar och för att förstÄ Àldrepedagogers utveckling bestÄr det empiriska materialet dels av en litteraturstudie och dels av kvalitativt öppna intervjuer. För att tolka och förstÄ empirin Àr teorier kring profession, professionsutveckling och socialkonstruktivism centrala i studien. De kriterier vi utgÄtt frÄn Àr följande: professionell kunskap bör vara förankrad i en systematisk teori, den professionellt utbildade har auktoritet, de professionella ska inneha etiska regler och yrkeskÄren ska ha bildat en egen organisation.

För att vara en aktiv samhÀllsmedlem krÀvs förmÄgan att kunna lÀsa. LÀsning utvecklar sprÄket och det abstrakta tÀnkandet. Pedagoger tar stÀndig stÀllning kring om, hur och varför de ska ge lÀxa i lÀsning. Som verksam pedagog Àr det relevant att uppmÀrksamma vad som motiverar elever till att göra sina lÀslÀxor. Det Àr Àven av vikt att undersöka de effekter lÀxor i lÀsning har pÄ eleverna.

Det övergripande syftet med studien var att beskriva och förklara hur rektorers arbete har förÀndrats över tid, med tyngdvikt pÄ kommunaliseringen av grundskolan. För datainsamling anvÀndes livshistorieintervjuer med fyra rektorer som vara verksamma i början av 1990-talet. Den generella bild som mÄlas upp Àr att fler arbetsuppgifter har tillkommit till rektorns arbete, vilket har gjort samarbetet med medarbetare i ledningsgrupper viktigare. De administrativa uppgifterna ökade i och med kommunaliseringen, dÄ bland annat det totala ansvaret för skolans budget lades pÄ rektorn. Samtliga rektorer uttryckte det pedagogiska ledarskapets betydelse och att en avgörande faktor för att lyckas med verksamheten var att kunna leda i förÀndring.

Barn behöver röra pÄ sig och vara fysisk aktiva för att mÄ bra, detta Àr nÄgot som bÄde WHO och andra forskare konstaterat i omgÄngar. Det har dock visats sig att det i dagens samhÀlle finns en brist pÄ denna fysiska aktivitet. Det finns mÄnga bidragande faktorer som pÄverkar hurvida barn kan, fÄr och vill röra pÄ sig. TvÄ av dessa hittar man pÄ den arenan dÀr barnen spenderar merparten av sin tid; skolan. Detta Àr en systematisk litteraturstudie vars syfte var att undersöka vad forskningen sÀger gÀllande elevers fysiska aktivitet, kopplat till skolans utomhusmiljö och lÀrares pÄverkan, vilket visat sig vara tvÄ viktiga pusselbitar.

Titeln ?Inte bara ett papper? syftar till den alkoholpolicy som skall finnas pÄ företagen. Denna policy Àr grunden till ett vÀlfungerande förebyggande arbete. Policyn Àr ett viktigt verktyg och man mÄste tillÀmpa den praktiskt.Syftet med undersökningen Àr att undersöka företagares alkoholförebyggande arbete pÄ arbetsplatserna och i vilken utstrÀckning företagare anammat detta arbete. Studien tittar pÄ vilka faktorer som Àr viktiga att tÀnka pÄ vid preventionsarbete för att ge en ökad kunskap om det förebyggande arbetet.

Patienter som ska genomgÄ en undersökning kÀnner ofta oro och Ängest inför detta. Ett sÀtt att reducera oron och Ängesten kan vara att lÄta patienten lyssna pÄ musik under undersökningar som pÄ nÄgot sÀtt kan vara Ängestladdade för patienterna. Studier i Àmnet har visat pÄ god effekt av musik. Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturöversikt undersöka musikens pÄverkan pÄ patienters Ängest/oro under pÄgÄende undersökningar. Litteraturöversikten baserades pÄ tre frÄgestÀllningar som utvecklats frÄn syftet: reducerar musik Ängest/oro hos patienter under pÄgÄende undersökningar, pÄverkar musiken övervakningsparametrar som pulsfrekvens och blodtryck hos patienterna, och pÄverkar musiken patienternas till ett minskat intag av lugnande och smÀrtstillande lÀkemedelsanvÀndning före och under undersökningen? Studien omfattade tretton artiklar som granskades utifrÄn dessa tre frÄgestÀllningar.

Sammanfattning Detta examensarbete handlar om lÄngtidssjukskrivna arbetslösa personer som har varit med i ett rehabiliteringsprojekt pÄ Zenit Dialog AB i HÀssleholm, detta Àr ett kunskapscenter inom arbetsliv, hÀlsa och lÀrande. VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt Zenits rehabilitering har pÄverkat lÄngtidssjukskrivna arbetslösas möjligheter att ÄtergÄ till arbete. VÄra tre frÄgestÀllningar Àr följande: ? PÄ vilket sÀtt har rehabiliteringen pÄverkat individens personliga utveckling och hans/hennes framtida möjligheter pÄ arbetsmarknaden? ? Vad var det som gjorde att en del fick arbete medan andra förblev arbetslösa? ? Hur skulle en professionell studie- och yrkesvÀgledning kunna vara till hjÀlp i Zenits arbete med lÄngtidssjukskrivna arbetslösa? Metoden vi har valt Àr kvalitativ och vi har intervjuat sex personer, tre som har fÄtt arbete efter avslutad rehabilitering och tre som fortfarande Àr lÄngtidssjukskrivna arbetslösa. Vi har kunnat konstatera att den rehabiliteringshjÀlp som Zenit erbjuder till individer som Àr lÄngtidssjukskrivna har en positiv effekt pÄ dem.

Bristen pÄ organ Àr ett vÀlkÀnt och diskuterat Àmne inom transplantationsverksamheten. Den har dock ökat donationsfrekvensen, genom att utvecklingen av att transplantera organ frÄn en levande individ till en annan har pÄskyndats. Detta i sin tur har gett större möjligheter att belysa och samla kunskaper om hur organdonatorer, mottagare och nÀrstÄende beskriver sina upplevelser. Syftet med vÄr studie var dÀrför att fördjupa oss i hur de mÀnniskor som ger organ och de mÀnniskor som tar emot ett organ har upplevt donationsprocessen. Vi ville ocksÄ belysa de kÀnslomÀssiga upplevelser som de nÀrstÄende till en patient som drabbats av hjÀrndöd beskriver.Vi har gjort en systematisk litteraturstudie, och anvÀnt vetenskapliga artiklar publicerade mellan Är 1997 och 2007.

Bakgrund: Cirka 60 % av alla mÀnniskor upplever ryggsmÀrtor med eller utan ischiasproblem under sin livstid. En buktande disk kan orsaka svÄr smÀrta. Den kliniska diskbrÄcksdiagnostiken Àr god och behandlingen oftast konservativ. Trots det Àr radiologiska undersökningar med MRT vid diskbrÄcksdiagnostik mycket vanligt förekommande.Syfte: Syftet Àr att undersöka nyttan med en magnetisk resonanstomografiundersökning vid diskbrÄcksdiagnostik.FrÄgestÀllningar: StÀmmer fynden, funna vid en MRT undersökning med den kliniska bilden hos diskbrÄckspatienter? Vilken ytterligare information ger den radiologiska, MRT undersökningen utöver den kliniska undersökningen vid diskbrÄcksdiagnostik? Metod: Detta Àr en litteraturstudie som inkluderar tolv, vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor arbetar hÀlsofrÀmjande pÄ ett hÀlsofrÀmjande sjukhus..

Studier visar att hÀlso- och sjukvÄrdens personal har olikauppfattningar om innebörden av hÀlsopromotion. HÀlsopromotioninkluderar ett helhetstÀnkande som utgÄr frÄn en salutogeninriktning, dÀr individen ses som en helhet. MÀnniskan ses utifrÄnflera hÀlsodimensioner dÀr fysiska och biologiska aspekter ingÄr.Sjuksköterskan ska tillgodose patientens psykiska, fysiska, andliga,sociala och kulturella ansprÄk och vid behov identifiera hÀlsoriskeroch motivera till förÀndrade levnadsvanor. Syftet medlitteraturstudien var att belysa sjuksköterskors uppfattningar omhÀlsopromotion i omvÄrdnad. En systematisk granskning av 13vetenskapliga artiklar genomfördes.