Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva ett Àmnesövergripande arbete mellan slöjd och teknik med Visible Thinking som verktyg för att eleverna skall nÄ sina ÀmnesmÄl och ett fördjupat lÀrande. Studien har genomförts pÄ Lemshaga Akademi en f-9 skola pÄ VÀrmdö, i en aktionsstudie dÀr enkÀt, intervjuer och observationer har anvÀnts. Med utgÄngspunkt i LPO 94, Visible Thinkings arbetsmetoder , olika forskares syn pÄ Àmnesövergripande arbete i skolan, intervjuer med fem lÀrare som alla arbetar med Àmnesövergripande arbete, en enkÀt undersökning bland 49 elever, observationer i projektarbete kring energi och intervju med rektorer studerar jag en modell för den Àmnesövergripande arbetsformen. I resultatet av undersökningen kring arbetet bland lÀrare och elever framkommer att man anvÀnder sig av Visible Thinking som ett verktyg för lÀrandet. Elever och lÀrare ser Àmnesövergripande arbete som en bra form för lÀrande.

Studien Àmnar ta reda pÄ vilka drivkrafter som finns bakom ett ideellt arbete. Med ideellt arbete menas ett arbete som utförs utan ersÀttning, alternativt med en symbolisk summa, pÄ fritiden. Syftet Àr att undersöka och skapa en djupare förstÄelse för vilka motivationsfaktorer som ligger till grund för ett ideellt engagemang. För att studera omrÄdet har djupintervjuer anvÀnds som metod. Tolv personer som arbetar ideellt inom idrottsföreningar har blivit intervjuade och ligger till grund för det empiriska materialet.För att fÄ en djupare förstÄelse till vad som driver mÀnniskor att arbeta ideellt har uppsatsen anvÀnt Maslows behovspyramid, Herzbergs tvÄfaktorsteori, Self-Determination teorin och Marcel Mauss teori om gÄvor som teoretiska perspektiv.

Lagen om besöksförbud infördes 1988 för att förbÀttra skyddet för personer som förföljs och trakasseras. Den har under Ären genomgÄtt flera reformer och utvidgats genom bland annat tvÄ nya typer av besöksförbud: SÀrskilt utvidgat besöksförbud och besöksförbud avseende gemensam bostad. Antalet ansökningar om besöksförbud fortsÀtter att öka och Är 2006 översteg ansökningarna 10 000 medan antalet beviljade ansökningar sjunker nÄgot. De förvÀntningar som lagen om besöksförbud gett hos mÄnga stÀller höga krav pÄ polisen och rÀttsvÀsendet nÀr det gÀller att följa upp besöksförbudet och se till att det efterlevs. Lagen har dock ofta varit omdebatterad som ett uddlöst verktyg som endast ger de som ska skyddas falsk trygghet samtidigt som rÀttsvÀsendets arbete med besöksförbuden och dess uppföljning fÄtt kritik.

Mitt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur skolan tolkar begreppet klassrumsklimat. Jag vill undersöka hur elever och pedagoger arbetar för att pÄverka klimatet och om de kan se nÄgra förÀndringar. Som metod har jag valt kvalitativa intervjuer med pedagogerna i tvÄ femteklasser och kvalitativa gruppintervjuer/samtal med eleverna i samma klasser. I resultatkapitlet presenteras intervjuerna under rubrikerna klass 5b och 5a och under var rubrik i följande ordning: pedagog, killar, tjejer. Jag har kommit fram till att ett aktivt och engagerande arbete med klassrumsklimatet ger en trygg elevgrupp.

I den hÀr uppsatsen tÀnker jag reda ut det epistemologiska begreppet a priori. Att det Àr ett epistemologiskt begrepp innebÀr att det handlar om kunskap. Den hÀr kunskapen kan uttryckas i satser. SÄdana satser Àr satser som vi har a priorisk kunskap om. Exempel pÄ vad man brukar kalla a prioriska satser Àr: ?inget kan vara helt tÀckt av rött samtidigt som det Àr helt tÀckt av grönt? och ?om A kommer före B och B kommer före C sÄ kommer A före C? eller mer metafysiska utsagor som ?ett fysiskt objekt kan inte vara pÄ tvÄ stÀllen vid samma tidpunkt? och ?alla effekter mÄste ha en orsak?, men som frÀmsta exempel brukar man tala om logiska eller matematiska utsagor.

En kvalitativ undersökning dÀr olika delar av socialt arbete har studerats med fokus pÄ samverkan och förebyggande arbete kring motverkandet av alkoholproblematik bland ungdomar. I undersökningen har Ätta personer intervjuats som arbetar professionellt med eller kommer i kontakt med frÄgor kring ungdomar och alkohol. Resultatet har analyserats tematiskt och utifrÄn systemteori och socialkonstruktionism. Dessa teorier har gjort det möjligt att bland annat analysera hur olika verksamheter samverkar med varandra samt de kunskapsbaserade metoder som anvÀnds nÀr de arbetar förebyggande med ungas slkoholkonsumtion.En av undersökningens slutsatser har varit att Àven om det finns samverkan mellan olika aktörer, finns det ingen officiell gemensam syn pÄ vad samverkan innebÀr. vidare har samtliga respondenter uppgett att skolan har en stor rill i det förebyggande arbetet med unga, samtidigt som studien bekrÀftar att akolans förebyggande arbete ofta skÀrs ned pÄ nÀr resurserna krymper..

Kvinnor innehar idag fÀrre chefspositioner pÄ den svenska arbetsmarknaden. För att öka förstÄelsen kring varför fÀrre kvinnor jÀmfört med mÀn Àr chefer syftar uppsatsen till att förstÄ om emotionellt arbete Àr relaterat till möjligheten för kvinnor att vara chef i Sverige. Det emotionella arbetet i uppsatsen handlar om ett omhÀndertagande kÀnsloarbete som sker till förmÄn för andras vÀlmÄende. I uppsatsen definieras emotionellt arbete med hjÀlp av tvÄ dimensioner. Den första dimensionen handlar om att ge emotionellt stöd och den andra om viljan att ge emotionellt stöd.

Mitt examensarbete handlar om arbetssÀttet ?eget arbete? som bland annat vÀxt fram de senare Ären som en lösning pÄ hur man ska kunna hantera spridningen i klassrummet. Jag har gjort intervjuer pÄ tvÄ olika skolor (en kommunal skola och en friskola) med sammanlagt sju lÀrare. Jag har velat undersöka hur lÀrare beskriver arbetssÀttet pÄ de tvÄ skolorna, lÀrares syn pÄ sin roll som lÀrare under eget arbete och undersöka lÀrares syn pÄ vad de anser vara fördelar och svagheter med arbetssÀttet. I analysen av de tvÄ skolornas arbetssÀtt har jag anvÀnt mig av Basil Bernsteins begrepp, klassifikation och inramning, eller med andra ord: synlig och osynlig pedagogik.

Bakgrund: Varje Är insjuknar i Sverige mellan 25?30 000 personer i stroke. Det Àr 80 % som fÄr ÀtsvÄrigheter. Syfte: Att sammanstÀlla den aktuella kunskapen om strokedrabbade personers erfarenhet av Àtsituationen. Metod: Studien har genomförts som en allmÀn litteraturstudie genom systematisk granskning och sammanstÀllning av vetenskapliga artiklar.

Grundtanken i deliberativ demokrati Àr att politiska beslut skall grundas pÄ en fri och förnuftig deliberation mellan fria och jÀmlika medborgare. MÄlet med denna deliberation Àr att nÄ en rationell konsensus, och krÀver att deltagarna sÀtter sina personliga intressen, vÀrderingar och perspektiv Ät sidan, samt fokuserar pÄ det allmÀnna bÀsta. I denna uppsats presenterar jag teorin bakom, och framför kritik mot den nuvarande utformningen av deliberativ demokrati. Denna kritik gÄr huvudsakligen ut pÄ att deliberativ demokrati inte fullt respekterar samhÀllets pluralism, eftersom den antar orimliga normer förhur politisk kommunikation fÄr bedrivas, och dÀrmed riskerar att marginalisera vissa mÀnniskor. Jag diskuterar ocksÄ hur en alternativ demokratimodell, som bevarar grundtanken i deliberativ demokrati, skulle kunna vara utformad..

I tidigare debatter om marknadseffektivitet har diskussioner förts mellan tvÄ lÀger dÀr den ena sidan hÀvdat att marknaden Àr effektiv och den andra sidan, ofta med sÀte i ekonomisk beteendevetenskap, hÀvdat att systematisk riskjusterad överavkastning gÄr att erhÄlla. PÄ senare Är har diskussionen utvecklats till att utröna om och hur graden av marknadseffektivitet förÀndras över tid. Den andra sidan gör nu kopplingen att Effektiva marknadshypotesen, en av de ekonomiska teorier som fÄtt störst genomslag, kan samexistera med ekonomisk beteendevetenskap och förklarar att graden av marknadseffektivitet förÀndras över tid. Denna koppling kallas för Adaptiva marknadshypotesen och Àr i stor utstrÀckning vad denna uppsats kommer att behandla.En effektiv marknad innebÀr att aktiekursen alltid Äterspeglar det sanna vÀrdet av företaget. En privat investerare gynnas pÄ sÄ sÀtt av en effektiv marknad dÄ en aktie inte kan vara felaktigt prissatt.

Detta examensarbete omfattar akustiska undersökningar utav en desinficerande diskmaskin av typ Getinge 8666/8668 och har utförts pÄ Getinge Desinfection AB i VÀxjö. Vi har undersökt hur man med enkla medel kan sÀnka ljudtrycksnivÄn i maskinens nÀrhet. MÀtningar har utförts pÄ diskmaskinens torkprogram, dÀr torkflÀktarna Àr de mest dominerande ljudkÀllorna och ljudet frÀmst Àr luftburet. En systematisk analysmetod bestÄende av införandet av successiva dÀmpningsÄtgÀrder visade att de dominerande ljudvÀgarna gÄr via taket, golvet samt till viss del spalter i maskinens vÀggar. Genom att isolera bÄde tak, golv och spalter kunde ljudtrycksnivÄn sÀnkas med totalt hela 5,9 dB.

Inledning: Att som sjuksköterska arbeta med patienter som vĂ„rdas mot sin vilja krĂ€ver stor inlevelseförmĂ„ga. Mötet med denna patientgrupp gör att sjuksköterskorna utsĂ€tts för tvivel och osĂ€kerhet huruvida den vĂ„rd som erbjuds Ă€r till gagn för patienten.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av sluten psykiatrisk tvĂ„ngsvĂ„rd. Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts. Åtta vetenskapliga artiklar publicerade frĂ„n Ă„r 2000 och framĂ„t inkluderades.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att granska och lyfta fram vetenskapliga artiklar om beröringens/massagens upplevelser och effekter vid oro/Ängest hos cancerpatienter. Artiklar har sökts i databaserna Cinahl, Medline, SveMed +, Pubmed och Elin@Dalarna och artiklarnas inklusionskriterier var att den taktila beröringen/massagen var av kroppslig kontakt, och de skulle rikta sig till vuxna cancerpatienter som upplevde symtom som oro och Ängest. Artiklarna fick inte var Àldre Àn 10 Är. Resultatet pÄvisade att oro/Ängest kunde minskas signifikant med massage/beröring hos cancerpatienter. I studier dÀr upplevda effekter undersöktes visades det att vid beröring/massage hos cancerpatienter minskades oro/Ängest och upplevelsen beskrevs som att spÀnningar försvann och att en avslappnande kÀnsla infann sig.

LÄgt protein- och energiintag Àr vanliga kÀnnetecken hos höftfrakturspatienter. Under sjukhusvistelsen fortsÀtter ofta det otillrÀckliga intaget, vilket kan utgöra ett hinder för den funktionella ÄterhÀmtningen. Syftet med denna studie Àr att belysa nutritionens betydelse för tillfrisknandet efter en höftfraktur och undersöka vilken roll sjuksköterskan har i detta sammanhang. Följande frÄgestÀllningar efterstrÀvas att besvaras: Hur pÄverkar patientens nutritionsstatus tillfrisknandet efter en höftfraktur? Vilken roll har sjuksköterskan i detta eventuella samband? Teoretisk referensram för arbetet Àr Doris Carnevalis Dagligt liv ? Funktionellt hÀlsotillstÄnd ? modellen.