Bakgrund: Det Ă€r viktigt att sjuksköterskor som arbetar inom den perioperativa vĂ„rden har kunskaper och fĂ€rdigheter om faktorer som orsakar trycksĂ„r sĂ„ att förebyggande Ă„tgĂ€rder kan genomföras. Det Ă€r vĂ€l dokumenterat att det finns stora kostnadsbesparingar för samhĂ€llet i arbetet genom förebyggandet av trycksĂ„r. TrycksĂ„r i litteraturöversikter diskuteras frĂ€mst i samband med lĂ„ngtidsvĂ„rd, intensivvĂ„rd och rehabilitering. Det Ă€r mindre fokus i litteraturöversikter pĂ„ den akuta vĂ„rden samt den operativa miljön relaterat till trycksĂ„r.Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att kartlĂ€gga faktorer som Ă€r viktiga att uppmĂ€rksamma för att minska risken att utveckla trycksĂ„r perioperativt.Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ metod.Resultat: I resultatet presenteras faktorer i tre olika teman per, intra och postoperativa faktorer som Ă€r viktiga att beakta för det perioperativa teamet i det trycksĂ„rspreventiva arbetet. Återkommande faktorer som pĂ„verkar trycksĂ„rsutveckling var operationstid, diabetes, poĂ€ng i Bradenskalan, BMI, mobilitet, mĂ€tinstrument, blodtryck, lĂ€kemedel, anestesiform, temperatur, postoperativa tiden, friktion och skjuvning, utsatta omrĂ„den dĂ€r trycksĂ„r utvecklas samt fukt och inkontinens.

Personer med demens i sÀrskilt boende kan ha problem med att Àta, vilket ofta kan leda till viktnedgÄng och undernÀring. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan pÄverka mÄltiderna för personer med demens som bor i Àldreboende. En systematisk litteraturöversikt genomfördes dÀr sökningar resulterade i 16 vetenskapliga artiklar som analyserades. De slutliga kategorierna blev: organisation och arbetets utformning: miljöns betydelse: uppmuntran av sjÀlvstÀndighet: attityder pÄverkar: kunskap hos personalen. Resultatet visade att personal behövde kunskap om demenssjukdomar och individernas bakgrund, för att kunna förstÄ behoven de hade.

The aim of this systematic review is to study the scientific literature related to the implementation of evidence-based nursing..

Bakgrund: Blodburna infektioner utg?r ett globalt folkh?lsoproblem med varierande prevalens beroende p? socioekonomiska faktorer och tillg?ng till v?rd. Sjuksk?terskan har en viktig roll i omv?rdnadsarbetet som utg?r fr?n evidensbaserad v?rd med fokus p? patients?kerhet och smittskydd. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med blodburna infektioner i en sjukhusmilj?.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken evidens det fanns för att anvÀndandet av hund vid arbete med klienter i olika situationer har nÄgon fysiologisk effekt. FrÄgor vi stÀllde oss var i vilka situationer hunden anvÀnds som medel, vilka mÀtmetoder som har anvÀnts, vilka fysiologiska effekter som uppmÀtts, vilka ytterligare effekter som uppmÀtts samt hur hunden kan anvÀndas som medel i en arbetsterapeutisk kontext. En systematisk sökning efter vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Efter att studierna granskats utifrÄn kvalitet, samt inklusions- och exklusionskriterier, Äterstod 11 artiklar av kvantitativ karaktÀr som analyserades utifrÄn syfte och frÄgestÀllningar. Genom kritisk granskning och sammanstÀllning av litteraturen skapades en syntes frÄn tidigare genomförda empiriska studier.

Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.

MÄnga personer upplever smÀrta i samband med injektioner och punktion av blodkÀrl. Applicering av EMLA Àr en effektiv smÀrtförebyggande farmakologisk intervention men dess verkningstid Àr lÄng. Lokal applicering av kyla kan vara en alternativ smÀrtlindrande omvÄrdnadshandling som Àr kostnadseffektiv och har en snabb verkningstid. Syftet med denna studie var att genom en systematisk evidensbaserad litteraturöversikt undersöka om lokal applicering av kyla lindrar personens smÀrta i samband med injektionsgivning och blodkÀrlspunktion, samt analysera eventuella risker vid interventionen. Studien omfattade 12 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: NÀr en person drabbas av stroke pÄverkas Àven anhöriga. I samband med utskrivning fÄr anhöriga ofta bli vÄrdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utstrÀckning pÄverkats av stroken behöver de stöttning i det dagliga livet. Anhöriga blir nu vÄrdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förÀndring i deras liv.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vÄrda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en vÀsterlÀndsk kultur. Antonovskys salutogena modell, kÀnsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ teman; förÀndringar i familjerelationen och förÀndringar i det egna livet.

Bakgrund: NÀr en person drabbas av stroke pÄverkas Àven anhöriga. I samband med utskrivning fÄr anhöriga ofta bli vÄrdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utstrÀckning pÄverkats av stroken behöver de stöttning i det dagliga livet. Anhöriga blir nu vÄrdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förÀndring i deras liv.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vÄrda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en vÀsterlÀndsk kultur. Antonovskys salutogena modell, kÀnsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ teman; förÀndringar i familjerelationen och förÀndringar i det egna livet.

Bakgrund: Kronisk hjÀrtsvikt Àr ett ökande sjukdomstillstÄnd bland befolkningen och pÄverkar det dagliga livet för de drabbade.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva fysisk aktivitet samt dess betydelse för livskvalitet för vuxna personer med kronisk hjÀrtsvikt.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl och ELIN@kalmar.Resultat: Fysisk aktivitet i form av specialutvecklade trÀningsprogram Àr en betydelsefull faktor för patienter som lider av kronisk hjÀrtsvikt. Fysisk aktivitet har en positiv effekt pÄ samtliga dimensioner av livskvalitet (global, fysisk, mental och social) hos de personer som lider av kronisk hjÀrtsvikt.Slutsats: Det Àr viktigt att vÄrdpersonal, dÀribland sjusköterskor, möjliggör att fysisk aktivitet blir lÀttillgÀnglig och genomförd för alla patienter som drabbas av kronisk hjÀrtsvikt och detta sÄ tidigt som möjligt för att undvika en snabb försÀmring av deras livskvalitet.Nyckelord: kronisk hjÀrtsvikt, livskvalitet, fysisk aktivitet, omvÄrdnad..

OMVÅRDNAD VID HJÄRTSVIKT SJUKSKÖTERSKANS KLINISKA KOMPETENS ? EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE MALIN STÅHL CAMILLA VON GERTTEN StĂ„hl, M & von Gertten, C. OmvĂ„rdnad vid hjĂ€rtsvikt. Sjuksköterskans kliniska kompetens ? en systematisk litteraturstudie.

Personer med kronisk sjukdom som bor hemma behöver ofta stöd och hjÀlp. HÀlsa för den sjuke kan vara att fÄ vistas i sin hemmiljö sÄ lÀnge det Àr möjligt. Ett sÀtt att stödja sjuka personer i hemmet kan vara att tillÀmpa informations och kommunikations teknologi. En systematisk litteraturöversikt utfördes baserat pÄ nio vetenskapliga artiklar. Syftet med denna studie var att beskriva hur E-hÀlsa, det vill sÀga kommunikation via text och/eller bild, kan vara ett stödverktyg till hÀlsa för mÀnniskor som lever med kronisk sjukdom i hemmet.

PÄ grund av fasta upplevs subjektiva obehagskÀnslor och genom en systematisk litteraturöversikt ville vi visa evidens för fastans och kolhydrattankningens pÄverkan pÄ patientens vÀlbefinnande och ÄterhÀmtning i samband med operation. Syftet var Àven att belysa hur riktlinjerna för fasta efterföljs av vÄrdpersonal. UtifrÄn syftet uppkom tre frÄgestÀllningar: pÄverkar kolhydrattillförsel/fasta vÀlbefinnandet i samband med operation, har kolhydrattankning/fasta nÄgon betydelse för ÄterhÀmtningen och sjukhusvistelsens lÀngd och hur efterföljs nu gÀllande riktlinjer för fasta? Analysen omfattade nio vetenskapliga artiklar vilka innefattade kvalitativa, kvantitativa och litteraturöversikter. Resultatet visade att kolhydrattankning/fasta har en stor pÄverkan pÄ patientens vÀlbefinnande i samband med operation och detta pÄverkar Àven ÄterhÀmtningen preoperativt och dÀrmed Àven sjukhusvistelsens lÀngd.

PÄ grund av fasta upplevs subjektiva obehagskÀnslor och genom en systematisk litteraturöversikt ville vi visa evidens för fastans och kolhydrattankningens pÄverkan pÄ patientens vÀlbefinnande och ÄterhÀmtning i samband med operation. Syftet var Àven att belysa hur riktlinjerna för fasta efterföljs av vÄrdpersonal. UtifrÄn syftet uppkom tre frÄgestÀllningar: pÄverkar kolhydrattillförsel/fasta vÀlbefinnandet i samband med operation, har kolhydrattankning/fasta nÄgon betydelse för ÄterhÀmtningen och sjukhusvistelsens lÀngd och hur efterföljs nu gÀllande riktlinjer för fasta? Analysen omfattade nio vetenskapliga artiklar vilka innefattade kvalitativa, kvantitativa och litteraturöversikter. Resultatet visade att kolhydrattankning/fasta har en stor pÄverkan pÄ patientens vÀlbefinnande i samband med operation och detta pÄverkar Àven ÄterhÀmtningen preoperativt och dÀrmed Àven sjukhusvistelsens lÀngd.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.