Bakgrund: Det finns skilda uppfattningar om var skolan skall ha skolavlutning inför sommarlovet. Kyrkan som plats för skolavslutning skapar debatt när anhängare och motståndare vill definiera vad skolavslutning i kyrkan är, bör vara och/eller kan innebära. Olika uppfattningar och tolkningar av skolans styrdokument har mynnat ut i att skolavslutning i kyrkan har diskuterats flitigt i media.  Bakgrunden, eller det så kallade forskningsproblemet uppstår just i oenigheten över skolavslutning i kyrkan. Åsiktsströmningar om skolavslutning i kyrkan öppnar upp för att undersöka vilka diskurser som finns i media. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur skolavslutning i kyrkan konstrueras och vilka diskurser som framträder i artiklar i dagstidningar. Metod: Studien innefattar analys av texter i utvald nyhetsmedia. Kritisk diskursanalys som specifik teori med ansats av socialkonstruktion. Resultat: Resultatet visar att det finns meningsskillnader i frågan där ställningstagandet producerar föreställningar och kategoriseringar av motståndarna.

Svenska kyrkan har, jämfört med övriga kristna kyrkor, varit unik med sina regler för kyrkotillhörighet. Dessa regler, som i praktiken inneburit att de flesta svenska medborgare fötts in i medlemskap, har länge debatterats. Många har hävdat att Svenska kyrkan bör grunda sitt medlemskap på dopet.1996 trädde nya regler i kraft, enligt vilka dop eller anmälan är en förutsättning för medlemskap. Detta beslut föregicks av en debatt som synliggjorde uppdelningen mellan en hög- och folkkyrklig syn. De högkyrkliga har i debatten betonat dopet som sakrament, och jämställt Svenska kyrkan med Kristi kropp och församling, i sina argument för att låta dopet bli medlemsgrundande.

Jag har undersökt kyrkans situation i Sverige på 1950-talet, då en förändring skedde med kyrkan. Finns det några samstämmigheter och eventuella avvikelser mellan tillänglig statistik över utträden och viktiga händelser/skeenden under 1950-talet? Mitt syfte med arbetet är att studera Svenska kyrkans nedgång på 1950-talet genom att jämföra tillgänglig statistik med det faktiska historiska skeendet. Det började med att Ingmar Hedenius publicerade sin kritiska bok ?Tro och vetande? 1949.

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rätten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom såväl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera ställt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell ställning, men då debatten varit stor och oense har rått bland kyrkans verksamma tyder det på att det, bland annat, finns präster vars personliga inställning motsätter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svårt att finna stöd i Bibeln, beroende på hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det här på många sätt är en tolkningsfråga som baseras på den enskildes tro och etiska förhållningssätt gör det svårt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan ställa sig bakom. Därför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som används som stöd för de olika åsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

Syftet med min undersökning har varit att undersöka receptionen kring det ryska konstkollektivet Pussy Riot. Jag har försökt att finna svar på vad det är för omständigheter som ligger bakom uppmärksamheten som gruppen har fått internationellt och i Sverige. Detta har jag gjort genom att utgå från ett genusperspektiv med en speciell inriktning på feministisk konstteori. Med hjälp av internationella artiklar och svensk dagspress har jag gjort en övergripande analys av receptionen kring Pussy Riot och deras konst. Genom materialet har jag kunnat undersöka olika kontexter som Pussy Riots konst har skapat reception inom.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka receptionen kring det ryska konstkollektivet Pussy Riot. Jag har försökt att finna svar på vad det är för omständigheter som ligger bakom uppmärksamheten som gruppen har fått internationellt och i Sverige. Detta har jag gjort genom att utgå från ett genusperspektiv med en speciell inriktning på feministisk konstteori. Med hjälp av internationella artiklar och svensk dagspress har jag gjort en övergripande analys av receptionen kring Pussy Riot och deras konst. Genom materialet har jag kunnat undersöka olika kontexter som Pussy Riots konst har skapat reception inom.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken syn några företrädare för Svenska Kyrkan har på homosexualitet. Uppsatsen behandlar följande områden inom frågan om homosexualitet: Intervjupersonernas inställning till homosexualitet, Det bör finnas plats för flera åsikter inom kyrkan, En bibeltolkningsfråga, Homosexualitet är inte naturligt, Registrerat partnerskap, Partnerskap är inte ett äktenskap, Intervjupersonernas inställning till homosexuellas rätt att ansöka om adoption, Har alla rätt till allt?, Konsekvenser i verkligheten, Inga problem med homosexuella präster, Konflikt att vara kristen och homosexuell?, Frågan om homosexualitet är ett problem inom kyrkan. Diskussion och slutsatser kring dessa kategorier återges under varje kategori. Det breda spektra av åsikter inom området som min undersökning givit, speglar, med största sannolikhet, desamma som finns bland övriga företrädare för Svenska Kyrkan, dock bara en bråkdel av dem..

Undersökningen bygger på de frågor som väckts då jag flera gånger under våren och sommaren 2001, sett att media uppmärksammat Svenska kyrkan. Det har skrivits rubriker som sagt att Svenska kyrkan genomgår en kris. Det har också varit reklaminslag som kyrkan själv anordnat i rekryteringssyfte. De frågeställningar som legat till grund för uppsatsen lyder: Är det ett faktum att Svenska kyrkan befinner sig i kris? Varför begär människor utträde ur Svenska kyrkan? Hur ser relationen Svenska kyrkan - folket ut, upplevs relationen som en krock eller ett möte?Slutsatserna av undersökningen visar att de intervjuade kyrkoföreträdarna anser att kyrksamheten inom församlingen är relativt stark.

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur ett kvinnligt ledarskap på lekmannanivå ser ut i Katolska kyrkan i Sverige idag. För att få reda på detta ställer jag följande frågor:Vilka verksamheter finns i församlingarna som lekmän i olika former av ledarskap är engagerade i?Finns det likheter/skillnader mellan män och kvinnor när det gäller vilken verksamhet man engagerar sig i?Finns det likheter/skillnader i lekmannaengagemanget och i kvinnligt ledarskap mellan de olika församlingarna och vad kan dessa bero på?Hur uppfattar och vad berättar de aktiva kvinnorna själva om sitt ledarskap?.

Syftet med uppsatsen har varit att studera framställningen av katolska kyrkan och den katolska religionen. Forskningsläget uppvisar ett resultat där katolska kyrkan under många århundraden var en marginell och misstrodd kyrka, och att en tydlig antikatolsk propaganda spreds från olika delar av samhället. Under 1800 och 1900-talet utvecklades begreppet nationalkyrka, en företeelse som kom att knyta starka band mellan luthersk kristendom ochsvensk nationalitet.I undersökningen har 3 dagstidningar och en veckotidning studerats vid åren 1928, 29 samt 1933, 34. Resultatet och efterföljande analys har i fallet med 1929 års artiklar och innehåll visat att katolska kyrkans och påvens relation till Mussolini tenderar att ge en reaktion av en fascismens hantlangare, men att material av dess motsats även förekommer. Liknande uttryck och resultat går också att se i år 1933 och 34 års relation mellan katolska kyrkan och Hitler då uppgörelsen mellan påven och Hitler skapar reaktioner och skarp kritik, men också bilden av en kyrka i opposition mot den i Tyskland expanderande nationalsocialismen.Framställningen av katolska kyrkan och den katolska religionen, har visat sig starkt tendera påståendet om att vara en främmande religion.

Elin Redin: When Space Takes Place in Music ? About Room, Music an Meaning in the Swedish ChurchSökord: musikvetenskap, musik, rum, upplevelse, Svenska kyrkan Uppsatsen tar upp relationen mellan musik och rum med utgångspunkt i Svenska kyrkan. Huvudsyftet är att undersöka hur vi upplever kyrkorum och hur det sedan kan påverka vår reception av musik som vi hör i rummet. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med tre organister från Växjö domkyrka och tre vana konsertbesökare. Uppsatsen behandlar kyrkorummet utifrån ett teologiskt och historiskt perspektiv.

Motivet till studien var att finna orsaker till kyrkan som mötesplats i avseende på gudstjänstdeltagande. En övergripande frågeställning var att undersöka i vilken omfattning gudstjänstbesök i kyrkan kan relateras till personer som har en kristen övertygelse. Undersökningen baseras på tre aspekter som antas vara knutna till gudstjänstbesök i kyrkomiljö. Det har antagits att nätverk/organisation, tradition och det sätt individen upplever sig som kristen är sammanlänkade med gudstjänstdeltagande i Svenska kyrkan. En beskrivning och jämförelse har genomförts av två geografiskt åtskilda kristna grupper med utgångspunkt i ovan nämnda faktorer.

This study deals with the way how people think about life after death from the perspective of individualization. Individualization is something that affects all aspects of society, especially inSweden, which is of the most individualized countries. It also affects how people think about their own death.I have compared what people think about life after death with five theologians who have different views; Per Block, Sallie McFague, Krister Stendahl, Maurice Wiles and Jürgen Moltmann.I have compared the difference between individualism and individualization, andformulated some problems regarding how to think of individualism in terms of good and bad. Finally, I have finally discussed how I think Svenska kyrkan, the Church of Sweden, should meet the individualization, individualism and people´s opinion about life after death.The main question of the essay is partly unanswered because there is very little material and studies made about life after death contra individualization. One conclusion of my study, however, that I have reached is that people are allowed to choose freely nowadays, and that leads to a big difference in the system of beliefs.

Detta arbete, inom ämnet Kristendomens historia, presenterar en svenskkyrklig orden, ?Franciskus Tredje Orden inom Svenska kyrkan? (F.T.O.), som tillhör den ?Tredje Orden? (TSSF) inom ?The Society of Saint Francis? (SSF), en ordensgemenskap inom den Anglikanska kyrkan, Church of England. Orden är öppen för kvinnor och män, vigda (biskopar, präster och diakoner) och lekfolk som lever vanliga liv i familj och samhälle, med en vilja att leva sina liv utifrån en tydlig inspiration av den helige Franciskus och hans liv.Syftet med arbetet är att undersöka och redogöra för de primärkällor som finns från tiden av F.T.O.: s grundande för att svara på frågan om huruvida Ordens uppkomst var förenlig eller ej med den Svenska kyrkan, dess tro, lära och bekännelse.Undersökningen inleds med en deskriptiv del gällande bakgrunden till frågeställningen där jag redogör något för reformationen och vad detta medförde för Svenska kyrkan gällande klosterliv. Sedan följer en redogörelse och en hermeneutiskt och dogmatisk analys av de, för tiden av Ordens grundande, aktuella källorna.En sammanfattning av resultatet som framkommit är det att grundandet av F.T.O. i början av 1970-talet var förenligt med den Svenska kyrkan.

Studiens huvudsakliga syfte är att se hur konfirmationsundervisningen ser ut ur pedagogisk synvinkel, vad den har för mål, innehåll och hur undervisningen bedrivs. Antalet femtonåringar som konfirmeras i Svenska kyrkan har sjunkit drastiskt sedan 1970 och därför ville jag även se vad kyrkan gör för att locka till sig fler ungdomar till läsning. Jag valde därför att intervjua fem präster för att få en djupare förståelse över fenomenet. Jag kom fram till att målet med konfirmandarbetet är att ge ungdomarna ett eget andligt liv, få en bra livssyn och ge dem en bra relation till den kristna tron. För att nå dit får konfirmanderna diskutera olika livsfrågor, lära sig om bibelns olika berättelser samt besöka gudstjänster.