Uppsatsen behandlar hur sex svenska tidningar rapporterade om Syrienkonflikten dagarna efter gasattacken i Ghouta den 21 augusti 2013. Den är en fallstudie av en händelse som krävde snabb nyhetsrapportering men där många massmedier saknade reportrar på plats. Undersökningen består av en kvalitativ samt en kvantitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar publicerade under tio dagar efter attackens inträffande. Detta undersöker vi med frågeställningarna om vad som är nyheternas huvudfokus, vilka aktörer som får utrymme i rapporteringen samt hur reportrarna behandlar frågan om vem eller vilka som ges skulden för gasattacken.Undersökningen visar att nästan hälften av artiklarna behandlar Syrienkonflikten ur ett internationellt makroperspektiv. Artiklar som behandlar vardagslivet eller flyktingfrågan i Syrien är underrepresenterade.

This security study attempts to explain the dynamics of international conflict management of an intrastate conflict, through a combination of three theoretical frameworks. The conflict in Syria is shown to be managed mainly through strategies using coercive diplomacy, and some main contributions within the research field relating to strategies of coercion are used for guidance, to important factors which could affect coercive international conflict management, as well as to additional theories which could enhance the study?s explanatory power through a combined theoretical framework. The two added theoretical frameworks are Power Balancing and a Multidimensional concept of Power. With the aid of analytical tools derived from this combined framework the conflict management is analysed within both a multilateral and unilateral setting, offering some explanation as to why international conflict management (practiced by UNSC multilaterally and USA unilaterally) has shown so little progress in regard to the conflict, as well as why one significant, though limited, result could be achieved regarding the destruction of the Syrian regime?s chemical weapons arsenal..

Syftet med studien är att visa en ökad förståelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrån den geografiska placeringen. Denna förståelse har vi huvudsakligen erhållit genom intervjuer med nio enhetschefer inom äldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra på distans och en som både arbetar i närhet och på distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats där intervjuerna grundas på ett semistrukturerat tillvägagångssätt, vilket innebär att enhetschefernas svar medför en djupare förståelse för deras åsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar både för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i närhet samt på distans.