Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om kommunikationsbrister inom en utbildningsförvaltning och hur man kan synliggöra dem. I denna uppsats har valet av genomförande grundat sig på den kvalitativa metoden genom intervjustudie. Utifrån de elva intervjuer har i resultatet kommit fram att kommunikations begrepp är svårt att definiera men att en rak kommunikation och öppenheten mellan parterna är väsentlig för en god kommunikation. Mejl är den kommunikationskanalen som används mest men det finns även andra kanaler såsom formella och informella möte, telefon och anslagstavla. Kommunikationen inom utbildningsförvaltningen kan alltid bli tydligare.

Denna rapport skrivs som ett fördjupningsarbete vid polisutbildningen i Umeå. Rapportens huvudsakliga syfte är att belysa hur ett förhör med barn skall genomföras ur polisiär Synvinkel för att bli så tillförlitligt som möjligt. Rapporten inriktar sig på förhörssituationer med barn i åldrarna två till sju år och som misstänks ha utsatts för sexuella övergrepp. Genom att studera svensk lagstiftning, utvecklingspsykologi och förhörsmetodik har vi vidareutvecklat en intervjuguide för hur ett barnförhör kan genomföras på bästa sätt. För att fördjupa kunskaperna i praktiskt polisarbete har intervjuer med åklagare och barnutredare gjorts, därefter har det teoretiska underlaget jämförts med resultatet av dessa intervjuer.

Sammanfattning/Abstract Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur klassisk musik, rock- och hiphopmusik som bakgrundsmusik påverkar elever under lektionstid i ämnena svenska och matematik. Vi har använt oss av observationer, enkäter och intervjuer, då vi vill ha med både vår egen och elevernas Synvinkel i studien. Observationerna har visat att klasserna arbetade bäst under klassiska musikstycken. Resultatet har visat att eleverna upplever hiphopmusik som bästa bakgrundsmusik under både svensk- och matematiklektioner. Ungefär hälften av eleverna i undersökningen har svarat detta.

Syftet med studien var att beskriva förändringsarbetet utifrån ledarens Synvinkel. Vi inriktade oss på förändringsledarens roll, och hur förändringsledaren bör agera för att lyckas. Vi undersökte även vanliga fel som görs vid ett förändringsarbete. För att få svar på våra frågor gjorde vi en litteraturundersökning samt intervjuer med tre företagschefer. Undersökningen visade att det är svårt och säga hur en framgångsrik förändringsledare bör vara.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och Synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Studien grundas i ramfaktorteorins antaganden om påverkbara och icke påverkbara faktorer inom skolans verksamhet, ur skolledares Synvinkel. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som, ur skolledares Synvinkel, främjar eller begränsar möjligheterna att erbjuda eleverna i grundskolans årskurs 6-9 daglig fysisk aktivitet.? Vilken betydelse har fysisk aktivitet för skolarbetet, enligt skolledarna?? Vilka möjligheter har skolorna, enligt skolledarna, att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet?? Vilka faktorer spelar in för möjligheterna att bedriva daglig fysisk aktivitet i skolan, enligt skolledarna?Metod:Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem skolledare på fem grundskolor med årskurs 6-9, och en biträdande skolchef i en kommun i Stockholms län. Intervjuerna var baserade på ovan ställda frågor samt på tidigare forskning om inverkan av fysisk aktivitet på elevernas resultat i skolan. Intervjuerna utgick från en fenomenologisk ansats med respondenternas berättelser som källmaterial, berättelser om hur skolledare på skolan och i kommunen arbetar med fysisk aktivitet.Resultat:Den fysiska miljön i och runt skolan påvisades vara en viktig faktor för elevernas grad av aktivitet under hela skoldagen.

Alla pedagoger har sin personliga ledarstil och utformar sin undervisning därefter. Syftet med denna undersökning är att vinna en ökad förståelse för hur pedagoger utformar sin undervisningen. För att nå vårt syfte har vi intervjuat pedagoger i både förskola och skola, där de, ur sin egen Synvinkel, fått rangordna sin egen undervisningspedagogik efter Howard Gardners fem utgångspunkter. Dessa har vi sedan kopplat ihop med Gardners teori om de sju intelligenserna. Det resultat vi fick fram efter bearbetning, analys och tolkning var att majoriteten av både förskollärare och grundskollärare anser sig använda den berättande utgångspunkten allra mest.

Vårt syftet med C-uppsatsen är att ur en pedagogisk Synvinkel få en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har även behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man går igenom när man har drabbats av en traumatisk händelse.

Examensarbetet behandlar samverkan mellan hem och skola och de olika kommunikationsformer som används.Syftet med arbetet är att undersöka detta ämne utifrån föräldrarnas perspektiv för att belysa ämnet från en annorlunda Synvinkel. Meningen med detta är att pedagoger ska kunna utnyttja kunskapen om föräldrarnas åsikter för att effektivisera och öka kvaliteten på sitt arbete med samverkan.I arbetet behandlas litteratur som berör ämnet och förklarar innebörden för undersökningen. Litteraturen utgör sedan grunden för en undersökning som innehåller intervjuer med föräldrar. Detta leder fram till de resultat som krävs för att uppfylla syftet. Resultaten visar på föräldrarnas åsikter kring samverkan och kommunikationsformer samt tar upp de önskemål som föräldrarna presenterar..

Den här studien undersöker ett integrationsprogram i Falköpings kommun i Sverige. Studien visar integrationsprogrammet ur en vetenskaplig Synvinkel och undersöker hur framgångsrikt programmet är, baserat på programmets syfte, som är att öka självförsörjandegraden bland invandrare i Falköping. Syftet med denna studie är att om möjligt kunna förbättra och förändra det pedagogiska arbetet i integrationsprogrammet i Falköping, och därmed öka chansen till självförsörjning för deltagarna i integrationsprogrammet. Deltagarna i integrationsprogrammet har också gett sina synpunkter på de pedagogiska insatserna genom en enkätundersökning och några av deltagarna har också deltagit i personliga intervjuer. Resultatet av studien visar att kommunens måluppfyllelse är god.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens religionsundervisning kunde förändras för att bättre passa in i dagens skola och nutida samhälle.Uppsatsens vetenskapssyn är hermeneutisk, metoden är kvalitativ och har en induktiv ansats. Uppsatsen bygger på läsning av både tidigare och aktuell forskning om inlärning, ur såväl pedagogisk, psykologisk som neurologisk Synvinkel, samt diskussion på området.Många forskare har oberoende av varandra kommit fram till att inlärning sker bäst när elever får använda sig av både kropp och intellekt. Om vi kunde träna eleverna i varandet med varandra, genom musik, estetik och rörelse, kunde vi kanske också väcka deras känsla för andliga aspekter..

Myxomatös klaffdegeneration är en vanlig hjärtsjukdom hos hund och därför av stort veterinärmedicinskt intresse, både ur patofysiologisk och ur farmakologisk Synvinkel. Hos människa kan klaffen opereras och ersättas med en konstgjord klaff, men hos hund är inriktningen framförallt att med medicin förbättra överlevnaden då en mild klaffinsufficiens är fullt möjligt att leva med. Detta för att hos det enskilda djuret förhindra att sjukdomsförloppet förvärras och hjärtsvikt uppstår. De mediciner som används profylaktiskt idag ges ofta utan att man genom kliniska försök påvisat en positiv effekt genom ökad livskvalitet och/eller överlevnad. Detta är inte optimalt då sjukdomsförloppet är långdraget och medför stora kostnader för djurägaren utan att man vet om det verkligen har önskad effekt och dessutom kan medföra oönskade biverkningar..

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors och deras partners upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod var en litteraturstudie enligt Polit m fl (2001), baserad på tio vetenskapliga artiklar. Den teoretiska referensramen var Carnevalis (1999) Dagligt liv - Funktionellt Hälsotillståndsmodellen. Resultatet uppdelades i fyra teman och flera underteman som beskriver hur det är att leva med bröstcancer ur kvinnans och partners Synvinkel. Teman var: fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser.

Syftet med uppsatsen är, utifrån lärarkårens och föräldrarörelsens Synvinkel, få veta om och varför barn och ungas fostran blivit alltmer professionaliserad, vilka roller lärarkåren och föräldrarörelsen haft i denna process och hur ansvarsgränserna mellan hem och skola såg ut och varför. Källor som använts är lärartidningar och föräldratidningar under 1960-1980. Under grundskolans två första decennier fick skolan och olika professionella allt större inflytande över barnens fostran. Lärarkåren bestämde i hög utsträckning villkoren lokalt medan föräldrarörelsens framsteg var ringa. Föräldrarörelsen hade ett betydande inslag av professionella, dock inte skolledare och lärare under 1970-talet..

Efter ett beslut av riksdagen i december 2007 slopades förmögenhetsskatten. Regeringens syfte med att ta bort skatten var att det skulle leda till ökade investeringar i landet och att det då skulle skapa fler arbetstillfällen. De ville också att pengar som undanhållits i utlandet skulle flyttas hem. I arbetet granskas hur utfallet blev. Dels för landet men främst ur företagens Synvinkel.