Syftet med denna studie har varit att undersöka vad det är som gör att elever kan uppleva det som meningsfullt att arbeta med de olika delarna i estetiska arbetsprocesser. Slöjdämnet och bildämnet i grundskolan innehåller processer där eleven självständigt utvecklar idéer. Vilka förutsättningar krävs för att det ska bli meningsfullt för eleverna att utveckla sina idéer, vilja genomföra dem med omsorg, och även pröva resultatet i ett socialt sammanhang eller för sin egen erfarenhets skull. Forskare beskriver de estetiska ämnena som viktiga för den personliga identitetsutvecklingen, och att eleven får möjlighet till kreativitetsutveckling genom att följa ett arbete från ?ax till limpa?.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Vår projektredogörelse bygger på hur vi utifrån vårt empiriska underlag, som till stor del består av loggboksanteckningar och samtal med verksamma pedagoger, har skapat ett diskussionsmaterial för pedagoger att använda i den dagliga undervisningen. Syftet med materialet är att belysa begreppen empati och självkänsla och skapa ett forum som inbjuder till såväl samtal som estetiska läroprocesser kring dessa. Diskussionsmaterialet fokuserar på olika känslor, som får uttryck i både bild och text. Förhoppningen är att det vidgade textbegreppet väcker tankar som skapar tillfällen för pedagoger och elever att mötas i dialog, i olika former. Inför vårt projekt har vi läst litteratur gällande empati, självkänsla och estetiska uttrycksformer samt dess betydelse för barn i deras fortsatta utveckling.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilken syn Waldorfpedagoger har på estetik och på vilket sätt de arbetar kring de estetiska ämnena; bild, drama, musik, dans. Vi vill med detta också förmedla en ökad kunskap om Waldorfpedagogik, som både blivande och verksamma lärare kan ha nytta av. Metod: För oss var det viktigt att få se en helhet. En renodlad intervjustudie var därför inte aktuellt. Vi valde att genomföra intervjuer och deltaga i undervisning under sex heltidsdagar som resulterade i fältanteckningar och observationer.

Detta examensarbete är ett försök i att utföra ett estetiskt projekt i ett språkämne nämligen franska. Jag genomförde detta projektet för att uppleva hur elever arbetar estetiskt i ett teoretiskt ämne. Eleverna skulle gruppvis utföra en tecknad serie och ett rollspel på franska, med utgångspunkt från den tecknade serien. Från empirin av mitt estetiska projekt med eleverna har jag analyserat hur eleverna upplevde projektet och därmed sitt lärande i ett teoretiskt ämne. Elevernas engagemang och motivation i arbetet var stort.

Examensarbetets syfte är att framställa och utvärdera ett individskydd mot viltbetning.Betningsskyddet i form av en täkt trefotsbur ska vara enkelt och kostnadseffektivt attbygga och bestå av naturligt förekommande material.Tanken är även att skyddet ska öka biologisk mångfald och estetiska värden i svensktskogsbruk.Resultaten visar att det studerade viltskyddet ger en skyddseffekt på 100 % motklövviltsbete. Trefotsburen påvisar även en högre procentuell skyddseffekt motviltbetningsskador än kemiska behandlingar och är bäst ämnad för skydd av enstakaindivider av viltbegärliga trädslag. Resultateten visar också att viltskyddet kan ökasåväl biologisk mångfald som estetiska värden. Trefotsburen är en enkel konstruktionsom enkelt kan tillverkas och byggas av skogsägare..

Studiens syfte är att synliggöra hur andraspråkselever på högstadiet beskriver sin upplevelse och sin förståelse då de läser faktatexter i de praktisk-estetiska ämnena. För att undersöka detta, har följande frågeställningar valts:Vilka svårigheter beskriver andraspråkselever att de upplever i läsningen av och arbetet med faktatexter? Hur beskriver andraspråkselever att de går tillväga för att förstå faktatexter?Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju andraspråkselever i årskurserna 8 och 9. Intervjuerna har analyserats utifrån en sociokulturell ansats, vilken bl a poängterar vikten av social interaktion samt språkets betydelse för tänkande och lärande.Resultatet visar att informanternas erfarenheter av läsning av faktatexter främst kommer från de naturvetenskapliga och de samhällsvetenskapliga ämnena, samt matematik. Deras erfarenheter av läsning i de praktisk-estetiska ämnena förefaller begränsad, förutom i hem- och konsumentkunskap.

Syfte: Vårt syfte med studien har varit att undersöka vad som sker i processen vid lärande av dans och om de estetiska ämnena kan vara en bidragande faktor till studieframgång. Genom att förankra dansen i teori och forskning har vi velat belysa dansen som kunskapsområde ur ett bredare pedagogiskt perspektiv. Ambitionen har varit att på detta vis försöka beskriva vad eleverna får för kompetens med sig då de ägnar sig åt estetiska ämnen, i synnerhet dans. Vi har även velat undersöka hur elevernas kunskap kommer till uttryck och om denna kunskap är användbar i andra sammanhang än just i samband med dans. För att svara på frågor inriktade mot dansområdet har vi även blickat ut mot andra estetiska fält.

This paper is about Soren Aabye Kierkegaards (1813-1855) philosophy regarding the relation between the aesthetic and the ethic stage. The result of the essay is a modification of the aesthetic problem. The suggestion is to convert part of Kierkegaard?s metaphysical claims into an epistemic approach. An epistemic approach means to hold a position of well grounded stipulative beliefs.

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

SammanfattningDen här studien är en litteraturöversikt som analyserar forskningsbaserade texter och lyfter fram syften med drama/teater i gymnasieskolan, utifrån den analyserade litteraturen. Studien redogör både för syften med drama/teater som enskilt ämne och integrerat med andra ämnen.Studien visar att drama/teater är användbart både som ett medel där målet är att lära sig andra ämnen, och där målet är kunskaper i drama/teater. Den ger exempel på att eleverna, med hjälp av drama/teater, kan få stöd i att uppnå flera av målen i gymnasieskolans senaste läroplan från 2011. Exempel på hur drama/teater kan vara till nytta i andra ämnen är att det kan användas för att förbättra elevers läsning och textförståelse oavsett ämne. Drama/teater har också ett egenvärde som bland annat består i att eleverna lär sig att använda sina erfarenheter för att förstå omvärlden, att de lär sig att uttrycka sig på sitt individuella sätt och att de tränar på att våga ta ställning.

Detta examensarbete handlar om estetik. Huvudsyftet med arbete var att synliggöra på vilka sätt lärare ser på den estetiska verksamheten i skolan. Den lärarkategori som vi valt att rikta in oss på är högstadielärare som undervisar inom SO-blocket. Anledningen till att vi i detta arbete valt att fokusera på det estetiska området inom skolan berodde framförallt på den omorganisation som skedde inom lärarutbildningen under det tidiga 2000-talet. Omorganisationen innebar, för det estetiska området, att ett större fokus kom att riktas på den estetiska verksamheten än vad som tidigare varit fallet.

Mitt examensarbete grundar sig i den erfarenhet som jag har skaffat mig under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i spanska och allmänt utbildningsområde som jag har haft de senaste tre åren och även från vikariat som ämneslärare. Erfarenheter om användning av olika metoder som grundar sig i estetiska dimensionen. Metoder som har förvandlat de monotona lektionerna till inlevelse rika och aktiva lektioner. Aktiva lektioner har gjort att eleverna utvecklat det muntliga spanska språket och också väckt upp och ökat elevernas intresse för det spanska språket och ämnet spanska.  De estetiska metoderna har haft en mycket viktig roll under de aktiva lektionerna.

Denna uppsats behandlar ämnet estetisk kompetens och dess roll inom den svenska servicesektorn. Tidigare forskning har bland annat visat att arbetsgivare alltmer fokuserar på hur de anställda ser ut, för sig och talar ? ?looking good, sounding right?. Dagens arbetsmarknad tillhör arbetsgivarna då det finns ett kraftigt överskott av sökande att välja mellan. Långtgående krav kan alltså ställas utan att någon protesterar och kraven på de arbetssökande kan ibland sträcka sig ända till den fysiska kroppen.Begreppet estetisk kompetens innebär att de anställda ser bra ut och att de låter rätt.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur man arbetar med estetiska läroprocesser på några skolor. Vidare vill vi tydliggöra vårt huvudämnes kärna och befästa de estetiska läroprocessernas betydelse för morgondagens kunskapande. Vi vill även tydliggöra ämnet KME och varför det är så viktigt att vi arbetar med detta ämne i skolan. Slutligen vill vi dessutom undersöka på vilken position rektorerna kan tänkas anställa blivande KME-pedagoger. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med både rektorer och biträdande enhetschefen för Kultur, Språk och Medier, (KSM).