Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur pedagogers samt förskolans synsätt på två olika pedagogiskt inriktade förskolor ser ut gällande kunskap och lärande. Vidare syftar den till att öka förskollärares kunskap om hur jag som pedagog kan finna en lämplig nivå där barnen känner sig fortsatt nyfikna och motiverade till utveckling samt fortsatt kunskapsinhämtande. Jag har använt mig av intervjuer för att få svar på mina frågeställningar och fyra pedagoger har medverkat. Undersökningen har gjorts på en traditionell kommunal förskola samt på en renodlad Montessoriförskola i en mindre stad i Skåne. Resultatet visade att de båda förskolorna trots olika pedagogiska inriktningar hade lika synsätt i många frågor.

Framsteg inom genteknik har givit upphov till tanken om en förestående förändring av vår rättviseuppfattning, däribland vilken roll hälsa, intelligens och fantasi kan ha i en distributiv rättviseteori. Denna uppsats syftar till att tydliggöra John Rawls förhållningssätt till dessa nyttigheter, vilken i samtida forskning ofta beskrivs som en exkludering, med hänvisning till att de inte innefattas i Rawls rättviseuppfattning. Medan den gängse uppfattningen beskriver denna exkludering som ett resultat av bristande kontroll, vilket genteknik anses kunna förändra, visar denna uppsats genom en beskrivande idéanalys att frågan är mer problematisk än vad som vanligen framförs. Bland annat dras slutsatsen att Rawls exkludering i viktiga avseenden inte är ett resultat av bristande kontroll, utan att den snarare bör betraktas som ett medvetet val. Detta påverkar inte bara vår syn på Rawls rättviseteori, utan även Synen på vilka implikationer genteknik i själva verket har på vår rättviseuppfattning..

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i Synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i Synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i Synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i Synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i Synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Syftet med detta arbete var att utreda ?om? och ?i vilken utsträckning? som Experiential Learning (EL) går i linje med dagens svenska skola. Med avgränsning till gymnasieskolan var syftet därför att relatera Experiential Learning gentemot de dokument som ligger till grund för dagens svenska gymnasieskola, nämligen: ?Skollagen?, ?Läroplanen för de frivilliga skolformerna? (Lpf 94) och Läroplanskommitténs betänkande ?Skola för bildning? (SOU 1992:94). Utgångspunkten för denna hermeneutiska jämförelse var ett kritiskt förhållningssätt (läs.

Den här studien tar upp fem lärares syn på auktoritet, disciplin och fostran i relation till samhället vi lever i. Detta är en studie om läraren som en auktoritet i klassrummet och deras förhållningssätt till begreppen auktoritet, fostran och disciplin i skolverksamheten. För att få djupare förståelse om lärarnas syn på dessa begrepp har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och litteratur som ett komplement för att förstå och relatera i ett historiskt perspektiv på Synen av en lärare. I studien kom vi fram till att lärarens roll som auktoritet hör i väldigt stor grad ihop med lärarens lärarstil och hur den är som person. Vidare spelar omgivningen och samhället vi lever i in väldigt mycket i normer angående vilka beteende som lärare uppmuntrar och inte uppmuntrar. Detta har betydelse då lärarens auktoritet svarar på de responser runt omkring en. Samhället och olika generationer har stor inverkan på vilka beteenden som uppmuntras och inte uppmuntras då vår känslighet, vårt seende och tänkande har förändrats betydligt under sista halvan av 1900- talet..

Syftet med uppsatsen är att ur ett adaptionsteoretiskt perspektiv undersöka gestaltningen av framförallt sexuellt våld i Anthony Burgess roman A Clockwork Orange (1962) och Stanley Kubricks adaption av romanen till film (1971). Genom en närstudie av hur våldet gestaltas och vad av våldet som kommuniceras mellan roman och film, är min ansats att identifiera A Clockwork Orange som estetiserad och metakritisk eller våldsförhärligande. Undersökningen visar att det vid tolkningen av A Clockwork Orange inte går att bortse från kontext och kulturell diskurs och att det sätt man talade om framförallt filmen när den hade premiär, präglade Synen på den som våldsförhärligande. Undersökningen visar dock att den litterära textens tekniker och konstruerade språk skapar distans till våldsgestaltningen som gör det möjligt att omvandla den till en metaforik. Undersökningen visar vidare att det audiovisuella mediet genom ett konstnärligt formspråk förmår skapa en förståelse för våldet som en kritik mot det våld som en inte förmår distansera sig till..

SammandragSyftet med mitt examensarbete är att undersöka hur pedagoger i två ur socioekonomiskt perspektiv skilda bostadsområden ser på leken i förskolan som ett redskap för språkutveckling. Jag undersökte också hur pedagogerna jobbar med leken som ett redskap för språkutvecklingen. Jag använde mig av en kvalitativ intervju för att på så sätt få en djupare kunskap om pedagogernas tankar. Jag studerade även tidigare forskning som behandlar mitt ämne. Resultatet visar att samtliga pedagoger ansåg att leken var ett lysande redskap att använda för att utveckla barnens språk.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur autenticitet konstrueras i en nätgemenskap som bland annat ägnar sig åt att återskapa historiska kläder. Gruppen heter Vi som syr medeltidskläder och återfinns på Facebook. Konversationerna mellan medlemmar i gruppen analyseras med en netnografisk metod. Det teoretiska ramverket för undersökningen består av en konstruktivistisk syn på autenticitet, subkulturellt och socialt kapital, kategorier, dikotomier och formella och informella hierarkier. Undersökningen visar, bland annat, att autenticitet konstrueras genom konversationer mellan medlemmar i gruppen som har högt subkulturellt kapital och står högt upp i den informella hierarkin, med stöd av medlemmar högt upp i den formella hierarkin. Resultaten visar också att medlemmar med högt subkulturellt kapital ofta har en relation till museum och universitet och att dessa institutioner påverkar konstruktionen av det autentiska även här.

Syftet med undersökningen har varit att belysa inställning till och uppfattning om undervisningen i främmande språk bland elever med ett annat modersmål än svenska på en svensk gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell forskning kring ämnet genomfördes en enkätundersökning med fyra olika svarsalternativ med hjälp av 35 respondenter i gymnasieålder, som besöker olika gymnasieprogram och som har olika modersmål. Ur analysen framgår att den aktuella forskningen och Synen på språkmetodiken motsvarar elevernas uppfattningar och önskemål ganska väl och att majoriteten av språklärare verkar använda sig av den didaktik som modern forskning förespråkar. Eleverna upplever det som viktigt att språklärarna talar målspråket så ofta som möjligt, att rättning av fel behövs och att diskussioner, skrivning liksom grammatikundervisning leder till mest framgång i språkinlärningen. Däremot visar det sig att många inte förfogar över möjligheten att använda språket hela tiden under lektionstid och sällan utanför skoltid och att ett stort antal elever inte heller är tillräckligt informerade om olika lärstilar och -strategier..

Begreppet kritisk tänkande har breddats genom att fler aspekter börjar accepteras. Den emotionella aspekten sägs ingå i den nya Synen. Med denna teoretiska bakgrund var syftet att undersöka om det fanns ett positivt samband mellan kritisk disposition, det vill säga att ha en reflekterande inställning över sin omgivning, och emotionell empati på 55 gymnasieelever. Studiens deltagare var lämpliga därför att läroplanen innefattade dessa begrepp samt att skolan är en fas i livet som alla ska genomföra. Resultaten bekräftade inte sambandet men uppvisade att kvinnorna hade högre värden än männen i emotionell empati medan det inte var någon skillnad i kritisk disposition mellan könen.

I den här studien undersöks hur arkeologi framställs i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgångspunkter dels i att det arkeologiska fältet populariseras när det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrån institutionella diskursiva praktiker. Centralt är att relationen mellan nuet och det förflutna får effekter för Synen på samhället och att arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjälp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstädernas dagspress under det gångna året. Båda institutionerna, tidningarna samt arkeologfältet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom då hotet mot kulturarvet står i fokus då tongångarna blir mer inriktade på konservativa värden såsom bevarande och beskyddande.