Den ändrade Synen på lärarrollen i samhället skapar andra förväntningar på lärarens kompetens. Syftet med undersökningen är att ge insikter om elevers förväntningar gällande kompetensen hos lärare. Undersökningens fokus ligger på hur elever värderar vikten av social kompetens hos matematiklärare jämfört med ämneskompetens och bedömningskompetens. Enligt vår uppfattning finns det begränsad forskning rörande elevers syn på lärares kompetens. Vi valde därför att genomföra en enkätundersökning på två skolor i en storstad med flera etniciteter representerade.

Studier om etnicitet och kollektiva identiteter präglas till stor del av det konstruktivistiska perspektivet. Denna uppsats inriktar sig till att förklara ett folkmords uppkomst utifrån nämnda teori, något som inte på ett metodiskt vis tidigare gjorts.Fallet vi har valt att analysera är folkmordet som utspelades i Rwanda år 1994. Med utgångspunkt från olika författare och forskare, med konstruktivistisk inställning, har vi identifierat tre centrala premisser för uppkomsten av vad vi kallar negativ oss och dem bildning, som i sin absoluta förlängning kan ge upphov till ett folkmord. Dessa tre premisser eller faktorer, framlyfta ur konstruktivismen är: historiken, socioekonomiska aspekter och den rådande diskursen.Vi har kommit fram till att den negativa Synen mellan två folkgrupper till stor del uppstår utifrån dessa faktorer och kan i förlängning leda till ett folkmord. Därtill visar vi på att såväl strukturer som aktör spelar en viktig roll i processen som leder till folkmord..

Synen på värdeskapande har förändrats under de senaste decennierna. Tidigare ansågs enbart företag kunna skapa värde men dagens teorier är av uppfattningen att konsumenten även bör involveras i värdeskapandet. En plattform som har möjliggjort för företag att i större utsträckning involvera konsumenten i själva värdeskapandet är webben. Denna uppsats syfte är att beskriva och analysera om ett företag aktivt på webben faktiskt involverar konsumenten i värdeskapandet samt beskriva och analysera konsumentens syn på sin roll som värdeskapare. Insamling av empirin sker genom en intervju med ett företag aktivt på webben samt med två fokusgrupper bestående av konsumenter.

 Syftet med denna studie är att få en bild av hur förskollärare arbetar med barns inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio stycken förskollärare på sju förskolor. Vi intresserar oss för hur inflytandet ter sig bland 4-5-åringar. Demokrati, barnsyn och makt utgör stora delar av denna undersökning. Resultaten av studien visar att demokrati kan gestaltas genom att man förverkligar värdena solidaritet, frihet, förståelse, jämlikhet, tillit, ömsesidig respekt samt tolerans.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera Synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap.

Syftet med undersökningen är att se hur elevers kost ser ut i skolan. Vi vill veta hur olika skolor arbetar med elevers kostintag. De frågor vi ställer är, vad skolan serverar för mat och vem det är som bestämmer vad som ska serveras. Hur kan måltidsverksamheten se ut på två olika skolor i två olika kommuner? Vilka riktlinjer och mål finns beträffande skolmåltider och kost på skolan? Hur kan pedagoger göra kosten till en del av det dagliga skolarbetet? Hur arbetar pedagogerna med kosten på de skolor vi undersökt? För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi intervjuer med kostansvarig, rektor och måltidspersonal och pedagog- och elevenkäter på två skolor i två olika kommuner i Skåne.

The aim of this thesis is to investigate the understanding of classification as it is manifested in the discussion of implementing DDC in the BIBSAM-libraries. This is accomplished through the answering of three questions: 1. How does the discussion go about the implementation of DDC in the "Cataloguing practises: a survey of Swedish research libraries" project?2. Have there been any criticism against the project or the implementation and, in that case, what does it say?3.

Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000?talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage säljer in den livsstil som är så eftersträvansvärd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad är köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling på eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera Synen på det svenska köket, hushållsarbetet och vilken effekt dessa har haft på utformningen av just det svenska köket.

Syftet med undersökningen var att belysa skolgårdens konflikter sett ur ett pedagog- och elevperspektiv samt att undersöka hur konflikterna förebyggs och hanteras i enlighet med styrdokumenten. Undersökningen utfördes på två stycken F-5 skolor och var av kvalitativ karaktär. Metoderna var observationer av skolgårdens konfliktsituationer samt intervjuer med fyra pedagoger och samtal med fyra elever. Resultatet visade att de konfliktsituationer som uppstår på skolgården oftast är av liten karaktär, där inte så stora åtgärder behövs för att stoppa dem. Av resultatet framkom också att det förebyggande arbetet styrs av likabehandlingsplanen som varje skola ansvarar för att utforma.

I detta arbete används en experimentell metod i form av ett genomförande av tre olika undervisningsmetoder: katederundervisning, egen forskning ? att studera hemsidor på Internet och rollspel. Metoden kompletteras genom en kvantitativ undersökning bestående i en utvärdering i enkätform tillsammans med min egen utvärdering av min insats som lärare utifrån videoupptagningsmaterial. Syftet med arbetet var att få en större kunskap om olika undervisningsmetoders förmåga att förmedla fakta- respektive analyskunskap, få veta elevernas syn på förmedlingen och få insyn i lärarens betydelse för metoden. I teoriavsnittet redovisas Synen på lärandet ur vissa synvinklar tillsammans med forskning om de specifika metoderna och hur dessa kan användas.

The purpose of the study was to examine how exercise of authority social worker´s view and work with normality has changed. Together with the role of changes in society, as LSS (Act concerning Support and Service for Disabled), user influence and the principle of normalization had in this context. The material has been collected through a qualitative method with semi-structured interviews which were held with eight social workers. Three of them had not been active within the field of this study for more than ten years and five of them are currently working. The collected material was analyzed through the theoretical perspective social constructivism and the theoretical concept case management.

Synen på föräldraskap i kombination med yrkesliv är till stor del styrt av yttre kontexter och välfärdsstatliga beslut. Jag har i min uppsats intervjuat tre mammor, från tre olika generationer, som alla har fått representera en speciell tidsepok och hur det var att vara förälder då. Intervjumetoden jag använt är semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att jag haft ett färdigt frågeformulär, men att detta har varit öppet för att kunna lägga till följdfrågor om något har varit oklart eller extra intressant. Jag har analyserat deras svar mot en samhällelig kontext, i form av välfärdsstatliga åtgärder som kan ha påverkat deras liv som förälder i kombination med yrkesarbete. Som exempel relaterar jag till barnomsorgens uppbyggnad, föräldraförsäkringens utformning och vilka politiska debatter och sociala frågor som var aktuella under den tidsperiod då mina respondenter fick barn (60,80 och 00-talet).

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsområden? från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Studiens syfte är att utreda om och i så fall hur etniskt mångfald påverkar innovationsförloppet på en dagstidning. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod med en abduktiv ansats utifrån vilka vi utförde nio semistrukturerade intervjuer. Som verktyg för vårt syfte användes Sydsvenskan som fallföretag, i strävan efter att kunna generalisera resultatet på branschen.Vi har använt oss av innovationsteorier för att förklara Synen på innovationsförloppet, samt mångfaldsteorier för att teoretiskt kartlägga hur mångfald påverkar olika konstellationer av människor. Det empiriska materialet består av intervjuer med anställda på olika befattningar inom fallföretaget samt externa fackmän inom ämnet innovation och mångfald. Resultaten visar på vikten av etnisk mångfald på en dagstidning, där den interna mångfalden tillhandahåller den externa mångfalden med en verklighetsbaserad och innovativ tidning.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur individer med muslimsk tro ser på sin egen livssituation i det svenska samhället, utifrån religionsutövning, familj, Synen på heder, det egna ansvaret och kontroll. I kapitlet om tidigare forskning belyses faktorer som islam i Sverige och islamofobi för att skapa en förståelse för informanternas situation i det svenska samhället. Studiens empiriska material har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sammanlagt tretton individer som är aktiva i och regelbundet besöker muslimska samfund. Materialet har samlats in genom gruppintervjuer. Då studien ämnar belysa individernas egna upplevelser har metod och teori förankrats i det fenomenologiska perspektivet.