Syftet med det här arbetet har varit att belysa lärarnas syn på läxan samt deras syn på elever som inte gör sina läxor. Vi valde att göra detta via kvalitativa forskningsintervjuer och det resultat vi kom fram till var att lärarna hade mycket skiftande inställningar till läxor men att det är tidspress och behovet av att nivågruppera eleverna som är den bidragande orsaken till att man ger läxor, oavsett vilken inställning man har till dem. Detta gör att läxorna också blir avgörande för elevens utveckling och betyg. Elever som inte gör läxor får också en viss påverkan på lärarens syn på eleven och på lärarens undervisning. Läxor framträder som ett komplext och motsägelsefullt fenomen i lärarnas undervisning och det råder ofta en brist på konsekvens i Synen på läxor, kunskap och betyg..

Uppsatsen behandlar åttondeklassares inställning till fusk. Den behandlar även skillnaden i inställning till fusk mellan pojkar och flickor. I vår teoridel definierar vi fusk och redogör för en del av fuskets historia. Vidare tar vi upp etik och moral i vår teoridel och anknyter det i vår slutdiskussion om inställningen till fusk. Vi har använt oss av en enkät där eleverna kunnat garanteras anonymitet.

Varje dag kör ungefär 16 000 personer rattfulla och varje år tar rattfylleriet runt 150 personers liv. Påföljderna för detta brott är enligt mig värda att diskutera. Rattfylleribrottet är komplicerat på det sätt att det ofta ligger ett missbruk bakom. Hur ser då påföljderna ut för det grova rattfylleriet och går det att skapa en bättre påföljd? Den frågan ställde jag mig viket ledde till att jag skrev ett eget påföljdsalternativ.

Arbetet tar upp ämnena genus, föräldraskap och socialt arbete ställt mot barnets bästa. Frågor som belyses är om instanser för socialt arbete arbetar med genusfrågor i förhållande till föräldraskap och barnets bästa och hur detta tas hänsyn till i det undersökta sociala arbetets praxis. Genus är inget som diskuteras strukturerat i de undersökta verksamheterna, men hos flertalet av dem diskuteras det under andra former. Under arbetets gång har det framkommit att Synen på papparollen är under förändring och pappan finns med mer i barnens liv än vad tidigare forskning visar. Dock lyfter informanterna upp problemen kring kollektivboenden, att föräldrar och barn inte alltid finns under samma enhet hos socialtjänsten och bristen på pappa ? barn placeringar..

I detta arbete undersöks det ideologiska meningserbjudandet inom temat samhällsekonomi i samhällskunskapsböcker för gymnasieskolan. Syftet är att ta reda på om det finns en ideologireproduktion i läromedel och i så fall vilka ideologier som företräds, samt att jämföra dessa perspektiv i en internationell kontext mellan tyska och svenska läroböcker. Undersökningen sker genom ideologianalys och en kvalitativ textanalys genomförs med hjälp av idealtypskonstruktioner av de tre klassiska ideologierna konservatism, liberalism och socialism. Resultatet visar att läroböckerna innehåller ideologifragment där de liberala och socialistiska perspektiven dominerar. Det finns fler likheter än olikheter mellan de tyska och svenska läroböckerna, men de svenska läroböckerna har en något mer socialistisk ideologireproduktion och de tyska en mer liberal.

Syftet är att se hur Aftonbladet publicerar sina artiklar rörande vikt. Vi vill undersöka vad det skrivs om och hur de framställer artiklarnas innehåll. Teori Michel Foucault (1926-1984) studerar maktförhållande i samhället och hur dessa indirekt påverkar människor. Mike Featherstone (1946-) studerar det växande konsumtionssamhället och hur det förhåller sig till människokroppen. Thomas Johansson (1959-) studerar Synen på kroppen i samhället och att hälso- och kostindustrin har kommit att bli en skönhetsindustri.Metodologi Kritisk diskursanalysResultat Artiklarnas innehåll påbjuder mirakelkurer på alla hälso- och viktproblem.

Den här studien undersöker vad det finns för samband mellan akademikers identitet i stockholmsområdet och deras vardagsrum. Fyra intervjuer har gjorts hemma hos akademiker för att undersöka hur deras förhållande till vardagsrummet speglar Synen på den egna identiteten. Fokus i uppsatsen ligger på att analysera hur vardagsrummen hjälper informanterna att visa upp sin identitet och hur de själva pratar om rummet. I uppsatsen tar jag också upp informanternas förhållande till tv och hur det hänger samman med deras identitet. Slutsatsen i min uppsats är i korthet att mina informanter verkar ha en uppfattning om vad deras egen identitet innebär och att försöker inreda sina vardagsrum så att de ska spegla denna bild både för andra och sig själva.

Att förstå sina kunder är en grundläggande faktor för att bedriva en framgångsrik affärsverksamhet. Men hur gör man för att förstå sina kunder och hur ökar man det upplevda kundvärdet? Företag är idag allmänt dåliga på att ta reda på vad kunderna egentligen efterfrågar, stora resurser läggs på utveckling av områden som företaget internt anser är viktigt. Men inte nödvändigtvis kunderna. Vi utförde en fallstudie med tre svenska företag, för att ta reda på hur man går till väga för att utveckla kundvärde samt hur Synen internt i företaget kan skilja sig beroende på vad man har för arbetsuppgifter.

Föreliggande studie undersöker i vad mån elever på sfi:ns nivå d kan identifiera vilket syfte ett par texter har. Dessa texter är exempel på fem vanliga texttyper i svensk offentlighet (horoskop, tidningsnotis, information från myndighet, lagtext och insändare). Undersökningen har fyra olika teoretiska perspektiv som teoretisk ram: forskning om ordförråd; läsförståelse och literacy; stil och genre samt sfi-praktiken som en normerande institution i svenskt samhälle. De tre senare av dessa perspektiv knyts samman av Synen på genrer som att de riktar sig till en diskursgemenskap som förstår dem.Resultatet av min undersökning är att deltagare som har ett modersmål som talas i Europa har en kraftig fördel framför utomeuropeiska deltagare, som har svårt att identifiera texterna, oavsett skolbakgrund. Den främsta svårighet deltagarna anger är ordförråd, men resultatet antyder att graden av genresocialisation också är en viktig förklaring..

Innovationer och innovationssystem har på senare tid fått en allt viktigare roll i Synen på vad somfrämjar ekonomisk tillväxt och regional utveckling. Forskning visar att statliga satsningar inominnovationspolitiken uppvisar ett prioriteringsmönster där kön synes vara en organiserandeprincip. Tekniktunga branscher som främst sysselsätter män som anställda får majoriteten av demedel som delas ut för att stödja och utveckla innovativa processer . I Halland är Hälsoteknik etts.k. prioriterat tillväxtområde och därmed mottagare av dessa medel.

I takt med att den svenska arbetsmarknaden förändras, ändras också Synen på den anställde. Denna uppsats ämnar undersöka huruvida företagens behov av att hålla sin yttre fasad i gott skick, påverkar inställningen till att anställa, eller säga upp, de personer som man inte vill att företaget skall förknippas med. Hur ställer sig företagsledare till att deras personal inte lever upp till de normer samhället bär och finns det särskilda typer av beteende eller brottslighet som anses värre eller sämre än något annat? Resultatet visar att brott (avvikelser) som i allmänhet förkastas också förkastas av företagen och att toleransen mot avvikare är låg. Personer dömda för denna typ av brott torde ha stora svårigheter att ånyo etablera sig på arbetsmarknaden efter avtjänat straff..

En växande tjänstesektor som får allt större betydelse och en ökad konkurrens om kunderna är den finansiella tjänstemarknaden. Denna förändring på den finansiella tjänstemarknaden har lett till ett skifte i Synen på marknadsföring. Marknadsföring av den fysiska produkten har alltmer ersatts av ett fokus på värdeskapande och på att utveckla långsiktiga relationer. Detta innebär till exempel att tjänsteföretag idag i större utsträckning samarbetar med sina kunder i skapandet av den tjänst som levereras, vilket innebär att en ökad vikt läggs på kännedom om kundens behov för att säkerställa korrekt utformning och leverans. Denna studie ämnar beskriva kunders uppfattningar om ett kundbonussystem och den genomförs på uppdrag av Länsförsäkringar Bergslagens Lantbruksavdelning. Fokus ligger på företagets kundbonussystem ?Guldkund? med avsikten att utreda skillnader i Synen på detta mellan de två kundgrupperna Guldkunder och Silver-/Bronskunder.

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever kulturella skillnader under personliga möten i Kina. Avsikten är att även få en förståelse för hur företagen hanterar kulturella skillnader.Teorier som använts är Hofstedes och Trompenaars kulturdimensioner tillsammans med mer kinaspecifik litteratur.För att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever kulturella skillnader under personliga möten med kineser valde vi att utföra ett antal kvalitativa intervjuer av djuplodande karaktär. Respondenterna är nyckelpersoner i fallföretaget med god erfarenhet av den kinesiska kulturen och därför ansåg vi att djuplodande intervjuer skulle ge en rättvisande bild.Slutsatser: De största upplevda kulturella skillnaderna var vikten av relationer, face, Synen på tid och initiativförmåga. Det visade sig också att det finns effektiva metoder för att hantera dessa skillnader och på så vis dra nytta av dem..

I denna litteraturstudie har Synen på konflikthantering och speciellt elevledd konflikthantering belysts ur ett sociokulturellt perspektiv. I forskningen som undersökts belyses flera metoder som baseras på peer mediation, något vars pedagogiska implikationer lyser med sin frånvaro i den svenska skoldebatten. Denna systematiska litteraturstudie belyser internationell forskning kring elevledd konflikhantering och diskuterar sedan detta i relation till det svenska skolsystemet. Efter närmare granskning av internationell forskning kring peer mediation framkommer både risker och positiva resultat. Speciellt i elevers förhållningssätt och långsiktiga strategier till konflikthantering ser vi något som potentiellt kan gynnas av peer mediation..

Arbetets titel är Pedagogers syn på normer och normbrytande beteende i förskolan. Vi har undersökt hur man ser på normer och normbrytande beteende i förskolan. Frågorna är; Hur ser pedagoger kring normer och normbrytande beteende i förskolan? Vilken variation finns i Synen på normer och normbrytande beteende i förskolan? Vi har valt att göra intervjuer med förskollärare och barnskötare. Syftet med undersökningen är att fördjupa oss i normer och normbrytande beteende.