Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska Synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

Syftet med studien är att undersöka hur en skola för alla framställs i 2011-års skollag jämfört med 1985-års skollag samt i 2011-års läroplan, Lgr11, jämfört med 1994-års läroplan, Lpo94. Empirin har begränsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av särskilt stöd, i de båda skollagarna och läroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrån två av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundläggande demokrativärden.

Vi bär alla med oss föreställningar om barn . Synen på barn påverkas av en mängd faktorer, samhället vi lever i, media, utbildning för att bara nämna några. Min studie är en kvalitativ studie. Syftet med min studie är att undersöka vilken syn de anställda vid en BUP avdelning i Norge har på barn. Mina frågeställningar är:? Vilka föreställningar har de anställda vid BUP avdelningen om barn?? Att jämföra de anställdas syn på barns aktörskap med dagens diskurs om barn som aktörer.Jag har använt mig av fokusgrupp, intervju samt direktobservationer.

Undervisas alla elever inom ramen för den ordinarie undervisningen? Eller är det kanske så att den allmänna uppfattningen gällande Synen på de elever som är i behov av extra stöd är att de är ovilliga att lära? Hur uppfylls skolans samhällsuppdrag? Varför väljs just detta upplägg? Detta är alla starka frågor som kanske inte alltid är lämpliga att uttrycka just på detta vis men likväl otroligt viktiga att lyfta för att som framtida aktiv lärare kunna leva upp till mitt pedagogiska uppdrag utifrån gällande styrdokument. Jag har därför genom denna fallstudie, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, undersökt vilket arbete som utförs av några lärare i grundskolans senare år för att kunna inkludera elever med speciella utbildningsbehov i matematik i den ordinarie undervisningsgruppen.Genom att använda mig utav deltagande observationer med påföljande semistrukturerade lärarintervjuer i en kvalitativ fallstudie kom jag fram till att ett inkluderande arbete måste ses ur flera dimensioner där individens personliga utveckling till aktivt deltagande samhällsmedborgare bör vara främsta prioritet. Resultatet visar att en inkluderande undervisningsmiljö inte nödvändigtvis är beroende av varje individs deltagande i den ordinarie undervisningsgruppen utan att det gemensamma arbetsklimatet på hela skolan i vidare mening är det som avgör om en inkluderande undervisning uppnåtts och att man av denna anledning bör ställa sig frågan om Synen på en inkluderande undervisning behöver omvärderas för att kunna uppnå syftet med densamma..

Syftet med studien var att undersöka lärarens pedagogiska perspektiv på läxans funktion i undervisningen. Vårt resultat visar att lärarna använder läxan som ett pedagogiska verktyg i sin undervisnig. Men även att lärarna använder läxan som ett socialt-, moraliskt- och fostransverktyg. Studien visar att läxan är ett komplext fenomen som inte går att ses ur enbart ett perspektiv..

Uppsatsen heter Förskolebarns lärande ? en diskursanalys av förskolans reviderade läroplan. Studiens syfte är att tolka hur föreställningar om barns lärande formuleras i den omarbetade läroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. Frågeställningarna för studien är: Hur formuleras lärande i förskolans omarbetade läroplan? Hur har Synen på lärande influerats av svenska dokument som föregått revideringen? Hur har Synen på lärande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslångt lärande och internationella Konventionen om barnets rättigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hämtas ifrån Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska Synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

Bakgrund: Utomhuspedagogik syftar till lärande i samverkan mellan upplevelse ochreflektion utifrån konkreta erfarenheter i verkliga situationer. Det är ett handlingsriktatlärande utomhus där teori och praktik kopplas samman i ett erfarenhetsbaserat lärande,vilket leder till djupare kunskaper. Utomhuspedagogik är ett komplement till traditionellundervisning där eleverna lär med hela kroppen och fler sinnen. Pedagoger medutbildning i utomhuspedagogik ser skillnader mellan traditionellt lärande ochutomhuspedagogik. Ämnen som oftast undervisas utomhus är språk och matematik.Närheten till bra utemiljö är nödvändig för att lämna skolgården.

Uppsatsen handlar om hur kvinnor kommer i kontakt med idrotten som tidigare århundraden tillhört mannen som uppfostringsinstrument och till soldatträning. Kvinnorna får inte tillträde till idrott inom mannens idrottsföreningar i Gävle utan de skapar en egen förening som kommer att motverka den negativa Synen som finns på kvinnor och idrott under slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal..

Uppsatsen har till syfte att titta på hur verksamma inom stödorganisationer ser på sina klienter, samt vad de har för attityder till prostitution. Genom en diskursanalys lyfts diskursen om prostitution utifrån det nederländska och svenska samhället fram. Frågeställningar i uppsatsen är: Vilket syfte har organisationerna i arbetet med prostitution? Vilken syn på prostitution har de anställda på stödorganisationerna? Vad har organisationerna att erbjuda och hur arbetar de? Går det att finna skillnader eller likheter mellan Synen på prostitution i de olika länderna? Uppsatsen har en beskrivande och tolkande design med ett kvalitativt diskursanalytiskt förhållningssätt. Frågeställningar rörande de anställdas värdegrund och förhållningssätt till sina klienter utgjorde grunden i uppsatsen.

Den här studien inriktar sig på förskollärares syn angående barns rörelse i förskolan. Syftet är att undersöka vilken syn förskollärare ute på två förskolor i Skåne har angående barns rörelse och vilken betydelse förskolornas inne- respektive utemiljöer har i relation till barnens rörelsemöjligheter. Undersökningen är gjord på en förskola som har tillgång till skog och hav och en förskola som inte har det. Syftet med detta är att jämföra förskolorna för att se om det finns några skillnader eller likheter kring Synen på barns rörelse och om förskolornars olika miljöer har någon betydelse för rörelsemöjligheterna. Metoden som undersökningen bygger på är kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare, två från vardera förskola, och även observationer av förskolornas inne- och utemiljöer.

Arbetet bygger på ett ifrågasättande av Synen på gymnasieskolans olika delar mellan åren 1965 och 1994 som idémässigt enhetliga med ett gemensamt syfte och utveckling. Uppsatsens syfte är att problematisera denna syn utifrån ett utbildningsfilosofiskt perspektiv. Syftet konkretiseras genom två frågeställningar, den första frågeställningen behandlar vilka idéer som uttrycks i skolans kursplaner, till vilken utbildningsfilosofi idéerna kan kopplas och hur de förändras under den undersöka tidsperioden. Den andra frågan behandlar vilka likheter och skillnader i utbildningsfilosofisk grund som finns mellan de olika ämnenas kursplaner under tidsperioden. Källmaterialet bearbetas genom textanalys i form av idéanalys för att på så sätt utvinna de idéer som utrycks.

Syftet med uppsatsen är övergripande att undersöka hur den tekniska mekaniseringen av samhället kommit att påverka Synen på konstens och kulturens värde, vilket rört sig från det ursprungliga rituella värdet till dagens ekonomiska bytesvärde. Den undersöker även hur detta kom att påverka Synen på människan som subjekt, då det inte enbart är det tekniska som innebär en mekanisering utan även samhällssystemet i sig. För att utröna på vilket sätt detta kunde komma till uttryck redan i början av 1900-talet, då mekaniseringen ännu var tämligen ny, utgår analysen från romanen Kameran går (1915) av Luigi Pirandello vari han låter filmvärlden representera hela den framväxande kulturindustrin. Genom att analysera Kameran går mot bakgrund av den därefter framväxande industrialiseringen och de politiska faktorer som rådde, samt mot teorierna kring kulturindustrin och mekaniseringen framställda av Walter Benjamin och Theodor W. Adorno, har en slående likhet gått att skönja som tyder på att dessa idéer om bland annat naturbehärskning, objektifiering, värdeförlust och kulturindustrin är tydliga redan i mekaniseringens början.

Syftet med uppsatsen är övergripande att undersöka hur den tekniska mekaniseringen av samhället kommit att påverka Synen på konstens och kulturens värde, vilket rört sig från det ursprungliga rituella värdet till dagens ekonomiska bytesvärde. Den undersöker även hur detta kom att påverka Synen på människan som subjekt, då det inte enbart är det tekniska som innebär en mekanisering utan även samhällssystemet i sig. För att utröna på vilket sätt detta kunde komma till uttryck redan i början av 1900-talet, då mekaniseringen ännu var tämligen ny, utgår analysen från romanen Kameran går (1915) av Luigi Pirandello vari han låter filmvärlden representera hela den framväxande kulturindustrin. Genom att analysera Kameran går mot bakgrund av den därefter framväxande industrialiseringen och de politiska faktorer som rådde, samt mot teorierna kring kulturindustrin och mekaniseringen framställda av Walter Benjamin och Theodor W. Adorno, har en slående likhet gått att skönja som tyder på att dessa idéer om bland annat naturbehärskning, objektifiering, värdeförlust och kulturindustrin är tydliga redan i mekaniseringens början.

Synen på skolor varierar, och därmed Synen på dess elever. När elever på en lågpresterande skola överförs till en högpresterande skola blir det liv på föräldrar som anser att nivån kommer att sjunka. Istället började de lågpresterande eleverna att prestera bättre. Denna sekvens i svensk utbildningshistoria är en del av debatten angående förväntningar, ett forskningsområde som startades upp av Robert Rosentahl på 60-talet och som domineras av tanken att elever presterar bättre med höga förväntningar. Förväntningsteorier finns idag närvarande som en viktig del i Skolverkets riktlinjer, och som del av dessa teorier är motivation en essentiell del.