Syftet med detta examensarbete var att genom en fallstudie undersöka hur två olika skolor anpassar organisation och undervisning, utifrån andraspråkselevers särskilda behov. Forskningsbakgrunden lyfter fram för undersökningen centrala tankar inom andraspråksteorier, synen på språkundervisning genom tiderna samt organisationen av undervisningen idag. Syftet var att belysa skolors arbetssätt vad gäller under­visning av andraspråkselever och jämföra det med den forskningsbakgrund vi har tagit del av.     För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa metoder. Inledningsvis genomfördes observationer av klassrums­undervisning, vilket följdes av intervjuer av berörda klasslärare samt enkätintervjuer med lärare i svenska som andraspråk.   Det vi kunde konstatera var att en grundläggande lärarutbildning, med fortsatt kompetens­utbildning i svenska som andraspråk, är en förutsättning för att skapa ett undervisningsklimat som gynnar elever med annat modersmål än svenska. Dessutom hade skolans policy för hur under­visningen bör bedrivas samt inställning till dessa elever avgörande betydelse.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra elevers och lärares uppfattningar om hur det är att arbeta med ett socialt medium i undervisningen. För att uppnå syftet ställdes en övergripande fråga: Hur uppfattar lärare och elever Google Sites som verktyg för lärande? Och två underfrågor: Hur och i vilket syfte används Google Sites? Vad tros användningen ge eleverna, enligt lärare och elever? För att få svar på frågorna utfördes kvalitativa intervjuer med två lärare och fyra elever. Intervjuerna spelades in med en diktafon och transkriberades inför analys utifrån frågeställningen. Både lärare och elever i min undersökning är positiva till användningen av Google Sites i undervisningen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur lärare behandlar momentet hälsa och livsstil i ämnet idrott och hälsa.Hur undervisas hälsa och livsstil av lärare i idrott och hälsa?Hur bedömer lärare i idrott och hälsa elevernas kunskaper i hälsa och livsstil?MetodUndersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av halvstrukturerad karaktär. Fyra lärare i idrott och hälsa, verksamma inom grundskolans senare år på fyra olika kommunala skolor i Stockholms innerstad, deltog i studien.ResultatEn samstämmighet råder kring innehållet i undervisningen bland de lärare i studien som behandlar hälsa och livsstil i ämnet, men stor del av det centrala innehållet saknas i undervisningen. Eftersom merparten av det centrala innehållet i hälsa och livsstil inte får utrymme i undervisningen fokuseras bedömningen endast på ett fåtal punkter. Bedömningen som är kopplad till det som undervisas i hälsa och livsstil är relevant, dock bedöms även andra saker som faller utanför betygskriterierna.SlutsatsVi har fått insikt i att momentet hälsa och livsstil bör få större plats i ämnet idrott och hälsa än vad den nu har.

Studien syftar till att synliggöra och förstå hur kvinnliga före detta missbrukare berörs av ett förflutet liv i missbruk. Hur förhåller sig kvinnliga före detta missbrukare i den drogfria tillvaron till det förflutna missbruket och synen på framtiden? För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer vilka analyserades med grundad teori som analysmetod. Studiens teoretiska utgångspunkter är identitet, genus och moderskap som tillsammans med tidigare forskning bidragit till att problematisera och fördjupa analysen. En av studiens slutsatser är att synen på sig själv både påverkas av den sociala omgivningen och samhälleliga föreställningar om rollen som mamma.

Syftet med denna studie är att ta reda på lärarnas uppfattning om sin undervisning, samt om undervisningen bedrivs med hänsyn till elevers inlärningsstilar. I mitt arbete har jag använt kvalitativa intervjuer som ger djupa beskrivningar av den intervjuandes värld. Intervjuerna består av två huvudfrågor, som beroende på svar, skulle leda till eventuella följdfrågor, valda i förskott för att täcka alla områden som jag hade intresse för. Resultatet pekar på alla lärare bedriver undervisningen med hänsyn till elevers inlärningsstilar, men de gör inte detta utifrån inhämtat kunskap om teorier om inlärningsstilar, utan utifrån erfarenhet, känsla och intuition..

Syftet är att undersöka gymnasieelevers motivation till undervisningen i idrott och hälsa med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes i åtta klasser, både på studie- och yrkesförberedande program och på två olika skolor där eleverna läser idrott och hälsa 1. Syftet var att utifrån ett motivationsperspektiv få klarhet i vilka faktorer som påverkar elevernas deltagande och icke deltagande i undervisningen i idrott och hälsa 1 och om det fanns några likheter/ skillnader mellan de studie- och yrkesförberedande programmen samt mellan flickor och pojkar. Vi ville även belysa vad eleverna skulle vilja förändra i undervisningen i idrott och hälsa för att öka motivationen till deltagande. Resultatet visar att både inre och yttre motivationsfaktorer påverkar elevernas motivation till undervisningen i idrott och hälsa.

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur läraren kan bedriva undervisning i klassrummet och samtidigt behålla busungarna i salen. Med ordet busungar menas alla barn, både flickor och pojkar, som allmänt stör inne i klassrummet. Oftast är dessa elever väldigt stökiga och högljudda. Genom litteraturstudier, intervjuer och observationer med de olika parterna som är inblandade i elevernas undervisning har möjligheter att integrera dessa elever i undervisningen undersökts. På den skola där den empiriska delen av undersökningen genomfördes har man ett fungerande system där busungarna tas om hand på ett bra sätt så att de inte stör undervisningen..

I denna uppsats undersöker vi hur pedagoger resonerar kring val av arbetssätt vid läs- och skrivundervisning samt hur pedagoger resonerar om individualisering vid läs- och skrivundervisning. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer för att undersöka syftet. Undersökningen utgår från sex pedagogers resonemang om sin läs- och skrivundervisning. Pedagoger som någon gång har varit verksamma i en årskurs 1 har intervjuats. Det teoretiska perspektiv som vi har använt oss av i denna uppsats är det sociokulturella perspektivet.

Genom en elevenkätsundersökning i årskurs fyra och fem och via intervjuer med utvalda elever och lärare, har vi försökt att ta reda på vilket ämnesinnehåll och vilken arbetsmetod som tas upp och tillämpas i undervisningen om Sveriges landskap samt vilka åsikter de har kring denna. Vi har även undersökt hur eleverna i årskurs fyra och fem önskar att få arbeta med detta ämnesinnehåll samt fått en inblick i vilken kunskap eleverna från årskurs fem har från delar av undervisningen om Sveriges landskap..

Arbetets syfte är att ta reda på om det finns kunskap om lärstilar bland lärare och elever på gymnasiets omvårdnadsprogram. Vidare har arbetet fokuserat på hur undervisningen ser ut i medicinsk grundkurs och hur den kan utvecklas för att anpassas till elevers olika sätt att lära in. Uppsatsen anknyter till tidigare pedagogisk forskning och teori där nyckelorden är lärande, lärstilar och undervisning.Studiens empiri består av en lärstilsanalys som genomförts i två klasser samt intervjuer av vårdlärare och elever, där lärarna har undervisat någon av eleverna i medicinsk grundkurs. Arbetet begränsas till att omfatta Richard Bandlers och John Grinders lärstilar samt de faktorer som enligt Gardner påverkar elevernas inlärning.Studien visar att det finns kunskap om de olika lärstilarna, såväl bland lärare som elever och att undervisningen i medicinsk grundkurs är flexibel. Avslutningsvis hävdar uppsatsen att undervisningen kan utvecklas genom att pedagoger bl.a.

Syftet med följande uppsats är att påvisa hur synen på kvinnan förändrades i och med Vasa-tiden, och den roll reformationen kom att spela, och vilka andra faktorer som påverkade synen på kvinnan från att vara medeltida helgon till att bli reformationens häxor. En poäng är att visa hur attityder till kvinnan är intimt beroende av den officiella religionens föreställningsvärld och värderingar.För att svar på syftet har uppsatsen delats in i två delar.Del I. Ger en kortfattad bild av det svenska medeltida samhället. I denna första del ligger fokus på helgonens betydelse under medeltiden, och en fördjupad studie görs av Heliga Birgitta. Den kvinna som nådde positionsmakt och blev Sveriges enda officiella helgon.Del II.

Denna uppsats har till syfte att studera idrottslärares tankar och åsikter om hur det är att undervisa i ämnet idrott och hälsa på grundskolans tidigare år samt grundskolans senare år. Frågeställningarna i arbetet utgår från tre frågor:1. Hur skiljer sig yrket idrottslärare på grundskolans tidigare år och grundskolans senare år i undervisningen?2. Vad innebär det att som idrottslärare undervisa på grundskolans tidigare år?3.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare tänker kring användandet av skönlitteratur i undervisningen i grundskolans år 3-6. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultatet av studien visar att lärarna anser att de prioriterar läsning av skönlitteratur i undervisningen eftersom de tycker att det medför så många positiva effekter för elevernas språkliga och personliga utveckling. Lärarna önskar dock att de skulle hinna med att använda skönlitteraturen mer. Enligt resultatet finns en viss tendens till minskat intresse för skönlitteratur hos eleverna.

I denna uppsats har vi undersökt gymnasieelevers attityder till eget ansvarstagande i skolan och deras upplevelser av inflytande på undervisningen. Vi har gjort en studie av två klasser på samhällsvetenskapsprogrammet i två gymnasieskolor. Vi menar att det är av vikt att genomföra en undersökning av sådan art, då elevers ansvar för och inflytande över skolarbetet är element som betonas i Lpf 94. Det råder även brist på liknande studier av gymnasieskolor. Vår undersökning bygger på enkäter och intervjuer.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare talar om behov av stöd i arbetet med elever som stör undervisningen. Följande frågeställningar ställdes:Hur beskriver lärare vad som utgör elevers agerande?Hur beskriver lärare sitt agerande i klassrummet?Hur beskriver lärare vilket stöd som behövs i undervisningen?Teorin utgick från en kvalitativ metod och med en sociokulturell ansats vid insamling av empirin.Som metoden användes fokusgruppsintervjuer på två skolor med ett arbetslag på vardera. Sammanlagt intervjuades 11 ämneslärare som undervisade i år 7 till år 9.Resultatet visar att lärares behov av stöd med elever som stör undervisningen handlar om att ge lärare möjlighet att samtala om förhållningssätt och motivation. Lärarna beskriver faktorer som stör i klassrummet som att elever har svaga baskunskaper i ämnena som visar sig i olust, sena ankomster som kan ge svårigheter i arbetslivet och mobiltelefoner som störande inslag.Vidare uttrycker lärarna behov av att ha ett nära och tydligt stöd av skolledning och i pedagogiska frågor av specialpedagog.