Engagemang, kunskap och empati är väsentligt för att sjuksköterskan ska få en bra kommunikation med personer som har fibromyalgi, detta eftersom det finns mycket fördomar emot sjukdomstillståndet. Syftet med studien var att belysa hur personer med fibromyalgi bekräftas och upplever bekräftelse samt hanterar sin situation i det vårdande mötet med sjuksköterskor. Metoden som har använts var litteraturstudie. Resultatet visar, att personer upplevde bekräftelse nar de blev trodda, sedda och fick stöd i sin nära relation med sjuksköterskan. Blev de bekräftade påverkades identiteten och självkänslan i en positiv riktning.

I studien testades 35 psykoterapeutstudenter för att undersöka sambandet mellan empati och förmågan att känna igen mikrouttryck. Empati mättes med självskattningsformuläret Interpersonal Reactivity Index vars subskalor mätte följande aspekter av empati: perspektivtagande, fantasi, empatisk omsorg samt personlig oro. Förmåga att känna igen mikrouttryck testades med Micro Expression Training Tool. Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan empati och förmåga att känna igen mikrouttryck. Signifikant positivt samband fanns även mellan subskalan perspektivtagande och förmåga att känna igen mikrouttryck, medan subskalorna fantasi, empatisk omsorg samt personlig oro inte korrelerade med förmåga att känna igen mikrouttryck.

Individuella skillnader i empati, att kunna sätta sig in i någon annans situation och förstå vad en annan person känner, har studerats i tidigare forskning. En aspekt som visat skillnader angående personlighet men bristande belysts i samband med empati är syskonposition; om man är endabarnet, yngsta, mellan eller äldstabarnet. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida syskonpositionen har betydelse för den empatiska förmågan.  Deltagarna var nittiosex studenter och tjänstemän som läste en historia och därefter fyllde i en empatiskala om vilka känslor de kände för personen i historien. Resultatet visade att endabarn hade signifikant högre värden på empati än äldsta barn.

Empati är förmågan att kunna känna det någon annan känner. Målet med undersökningen är att skapa ett set av principer för animatören. Att öka empatin för animerade karaktärer. I den här undersökningen skapades fyra principer, dessa är personlighet, lära känna karaktären, underhållningsvärde och relatering. Principsystemet är inspirerat av Disneys ?animationernas tolv principer?, där man har ett set av principer som kanske inte fungerar vid varje animationssituation utan som mer skulle kunna fungera som en vägledning..

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att ta reda på om vi genom styrda aktiviteter, såsom sagoberättande och bildskapande, kunde öka medvetenheten kring empati hos barn i förskolan.För att uppnå detta genomförde vi fyra olika aktiviteter i förskolan tillsammans med en liten grupp femåringar. Aktiviteterna hade en gradvis ökande progressionsnivå. För alla aktiviteter finner vi stöd i den litteratur som redovisas i arbetet. Vi använde oss av ljudupptagning under alla aktiviteterna för att få ut så mycket som möjligt av resultatet.Som helhet upplevde vi att vi lyckades med vårt utvecklingsarbete. Vi såg att barnen utvecklades under arbetets gång och att de lättare kunde sätta ord på sina känslor.

Engagemang, kunskap och empati är väsentligt för att sjuksköterskan ska få en bra kommunikation med personer som har fibromyalgi, detta eftersom det finns mycket fördomar emot sjukdomstillståndet. Syftet med studien var att belysa hur personer med fibromyalgi bekräftas och upplever bekräftelse samt hanterar sin situation i det vårdande mötet med sjuksköterskor. Metoden som har använts var litteraturstudie. Resultatet visar, att personer upplevde bekräftelse nar de blev trodda, sedda och fick stöd i sin nära relation med sjuksköterskan. Blev de bekräftade påverkades identiteten och självkänslan i en positiv riktning.

Uppsägningar och varsel hotar många människor vid nedskärningar i organisationer. Många arbetsgivare som tvingas säga upp sin personal vänder sig till outplacementföretag för att den uppsagde anställda ska få hjälp till nytt arbete. Syftet med studien var att undersöka hur omställningscoacher, på outplacementföretag, arbetar med personer i omställning och hur coacherna upplever detta samt att ta reda på innebörden av omställning/outplacement. En kvalitativ induktiv tematisk analys gjordes och resultatet baserades på halvstrukturerade intervjuer med åtta omställningscoacher på fyra olika konsultföretag. Resultatet beskriver hur coacherna upplever viktiga aspekter kring omställningsprocessen och vilka aktiviteter som ingår i ett outplacmentprogram.

Syftet med den här uppsatsen var att beskriva den bild av socialen och dessklienter som framställs i tryckt svensk nyhetsmedia. Vi frågade oss vilka rollersom finns i den svenska nyhetspressens narrativ om socialen och dess klienter ochhur dessa roller framställs. Vi ställde också frågan om vilka tänkbara moraliskateman och bakomliggande värderingar som kan utläsas ur narrativet och hur dessaser ut. Vårt urval har bestått av nio nyhetsartiklar där socialtjänsten beskrivits somfelande. Artiklarna hittade vi i mediearkivets databas genom sökorden: ?socialen?och ?socialtjänsten?.

Denna studie undersöker om det finns någon skillnad i impulsivitet mellan de ungdomar som begår brott och dem som inte gör det. Andra faktorer som undersöks är skillnader i spänningssökare personlighet och empati hos laglydiga och lagöverträdande ungdomar. Detta har undersökts genom en kvantitativ studie med laglydiga och lagöverträdande ungdomar. Ungdomsbrottslingars resultat från självskattningsformulär har jämförts med högpresterande och andra laglydiga ungdomar. Resultaten som kommit fram stöds inte av tidigare forskning då det finns inte någon skillnad i grad av självskattat impulsivitet mellan en grupp ungdomsbrottslingar och högpresterande eller andra laglydiga ungdomar.

Studiens syfte var att undersöka graden av empati, affektmedvetenhet och alexitymi hos en grupp psykoterapeuter under utbildning samt sambanden mellan dessa förmågor. För att kunna bedöma resultaten gjordes en jämförelse mellan den undersökta gruppen och en normalgrupp från en tidigare studie. Tjugotre personer från olika psykoterapeutiska utbildningar intervjuades med ACI-R (affect consciousness interview - revised). De fyllde även i självskattningsformulären Interpersonal Reactivity Index (IRI; mäter självskattad empati) och Toronto Alexithymia Scale (TAS-20). En hypotes var att det skulle finnas ett positivt samband mellan empati och affektmedvetenhet och negativa samband mellan dessa två och TAS-20.

Syftet med denna studie var att undersöka varför människor ingriper i farligasituationer. För att bemöta syftet har 11 respondenter med ingriparerfarenheter frånfarliga situationer intervjuats. Det är respondenternas tankar om varför de ingripit sompresenteras i denna studie. Det inspelade intervjumaterialet har transkriberats ochanalyserats utifrån en induktiv tematisk metod. Ur analysen framträdde sexhuvudteman som påverkat respondenterna att ingripa: Instinkt, Erfarenhet, Moral,Empati, Medvetande och Disinhibering.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolan kan hjälpa elever att utveckla empati. Vi undersökte detta med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio pedagoger. Syftet med intervjuerna var att ta del av deras erfarenheter kring ämnet. Vi var även intresserade av att ta reda på vad pedagogerna ansåg att ordet empati betyder och hur de tyckte att empati uttrycker sig hos barn. Forskningen säger att grunden för barnens empatiutveckling läggs i det tidiga samspelet mellan barnen och föräldrarna men att skolan ändå har stora möjligheter att påverka denna utveckling.

Trots att det finns en lag om att bevara patientens rättigheter, finns ändå bemötandeproblem i vården som har varit en följetong i svensk media. Bemötande i vården bör anpassas till patientens behov, där empati är en grundläggande aspekt inom vården. Syftet med denna studie var att studera hur bemötande sker mellan vårdpersonalen och de äldreboende. Fyra timmars fältobservationer gjordes med tio vårdpersonalen och fyra intervjuer med fyra vårdanställda på ett äldreboende. Rådata analyserades och en triangulering gjordes med grundad teori.

En experimentell vinjettstudie genomfördes för att undersöka hur graden av em-pati för personer med ett självskadebeteende varierar beroende på bakomliggande orsak samt grad av kännedom om ämnet. I studien deltog 121 respondenter som fick besvara en av tre vinjetter: (a) självskadebeteende utan angiven orsak, (b) Självskadebeteende med orsak borderline personlighetsstörning eller (c) Självska-debeteende med orsak övergrepp. Studien visade att ett samband mellan empati och självskadebeteende utan orsak samt mellan empati och självskadebeteende med orsak borderline personlighetsstörning. Inget samband påvisades mellan em-pati och självskadebeteende med orsak övergrepp. Vidare framkom inga signifi-kanta skillnader mellan grupperna i empatigrad, vilket kan ha att göra med att självskadebeteende som enskild variabel var tillräcklig för att generera ett visst mått av empati.

Kommunikationen mellan två personer består av både verbala- och icke-verbala beteenden. Den icke-verbala kommunikationen kan förstärka (kongruent) eller vara motsägelsefull med den verbala kommunikationen. I vissa situationer har den icke-verbala kommunikationen en extra stor betydelse och ibland kan den vara en bättre väg att nå fram till en person, än med verbala uttryck. Syftet med denna litteraturstudie var att synliggöra den icke-verbala kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten samt belysa dess betydelse. Frågeställningarna som användes var följande: vad har den icke-verbala kommunikationen för betydelse i mötet mellan sjuksköterskan och patienten och hur kan sjuksköterskan använda kunskapen om den icke-verbala kommunikationen? Teoretisk referensram för arbetet var Hilde Eide och Tomas Eides syn på omvårdnadsinriktad kommunikation.