Bakgrund: Bristande egenvård får konsekvenser hos patienter med hjärtsvikt då egenvården är en betydelsefull del av behandlingen och som är en del som kräver en betydande delaktighet från patienten sida. Egenvård vid hjärtsvikt omfattar de åtgärder som patienten behöver göra för att bibehålla fysisk stabilitet trots sin kroniska hjärtsvikt. Det vill säga att undvika att hjärtsvikten förvärras genom att tidigt upptäcka och vidta åtgärder vid symtom på försämring. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som främjar eller hindrar förmågan till egenvård hos hjärtsviktspatienter. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie som baserades på åtta vetenskapliga artiklar.

Vid tillverkningsprocesser av nya komponenter omvandlas material till antingen en produkt eller restprodukt, varpå restprodukterna hanteras som antingen biprodukt eller avfall. Oavsett karaktärisering är den genererade beståndsdelen föremål för någon form av fortsatt behandling. Vid frågan om restprodukt kan det handla om en åtgärd för avfallshantering, då substanserna saknar funktionella egenskaper för fortsatt användning. Det kan också vara så att avfallet besitter ett kommersiellt värde och kan återanvändas som en råvara i andra anläggnings- och tillverkningsprocesser eller i form av bränsle. Oavsett tillämpad åtgärd krävs tydlig lagstiftning som främjar en gynnsam utveckling och förhindrar uppkomsten av skadliga föroreningar.

En olycka kan snabbt vara framme. För äldre personer kan ett fall vara tillräckligt för att skada sig rejält och inte ha möjlighet att komma åt ett kommunikationsmedel, till exempel en telefon. Detta är i dagens samhälle ett stort folkhälsoproblem som både orsakar lidande och stora kostnader. Infinner sig känslan av otrygghet kan det underlätta och framförallt hjälpa vid överfall att snabbt kunna tillkalla uppmärksamhet från omgivningen men också familjemedlemmar eller vänner.För att lösa dessa problem har ett säkerhetslarm utvecklats till en Android-telefon. Detta larm har i uppgift att påkalla omgivningens uppmärksamhet genom ljudsignaler men också kontakta anhöriga.

För att på ett bra sätt förbereda elever för en övergång från skola till arbetsliv ska samhällets snabba utveckling och förändring också speglas inom skolans värld. Merparten av de svenska ungdomarna går idag en gymnasieutbildning, innan de kommer i kontakt med arbetsmarknaden utanför skolan. Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur skola och företag kan samarbeta kring APU, den arbetsplatsförlagda utbildningen, som ska förbereda ungdomarnas möte med arbetslivet. Att ur ett arbetsplatsperspektiv förmedla intryck av APU som en fruktbar länk mellan skola och arbetsliv. APU är ett instrument för gymnasieskolan att bygga broar till arbetsmarknaden. Tidigare forskares syn på utbildning och kunskap har gett mig en bild av hur olika komponenter kan påverka den arbetsplatsförlagda utbildningen.

Volvo Aero utvecklar, konstruerar, tillverkar och utför underhåll av motorer och tillhörande komponenter för civila och militära flygplan. Visionen är att leverera världsledande transportlösningar genom ständig förbättring och långsiktig utveckling av verksamheten, vilket för det dagliga arbetet innebär systematisk problemlösning genom metodiken praktisk problemlösning, vars ursprung är Toyota.Syftet med studien var att undersöka huruvida Volvo Aeros tillämpning av praktisk problemlösning var enkel, systematisk och vägledande, vilket ur Toyotas perspektiv ger förutsättning för effektiv problemlösning.Inledningsvis beskrevs Toyotas inställning och beteende till problemlösning utifrån The Toyota Way, som sedan följdes upp med en litteraturstudie gällande praktisk problemlösning. Vidare genomfördes en pilotstudie där Volvo Aeros tillämpning av praktisk problemlösning applicerades på ett organisatoriskt problem. Därefter utvärderades pilotstudien och förbättringsområden identifierades där metodiken var svår, otydlig och otillräckligt vägledande. Slutligen föreslogs följande förbättringar gällande Volvo Aeros tillämpning av praktisk problemlösning, vilka var vetenskapligt förankrade till Toyota.Definiering och analysering av symtomen ger förståelse för problemets orsaker.Kvantifiering av nuvarande tillstånd och det förväntades åskådliggör problemets omfattning.Framgår grundorsaken tydligt är sannolikt motåtgärden uppenbar.En god tillämpning av Plan-Do-Check-Act (PDCA) utgör ett effektivt och kraftfullt maskineri för ständig förbättring.Förbättringarna som föreslogs syftade till att förenkla Volvo Aeros metodik och ge användaren ökad trygghet och vägledning, vilket ger förutsättning för effektiv problemlösning som möjliggör daglig tillämpning och främjar ständig förbättring. .

Antalet arbetslösa ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder upplevs av ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.

Det här examensarbetet har utförts på beräkningsgruppen inom hyttutveckling, Scania CV AB i Södertälje under perioden juni-november 2007. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur utmattningsbedömning av hyttstommen kan förbättras genom användning av så kallade virtuella skakriggar. Främst har skadan på torpedplåten i hyttens front undersökts. Dessutom har möjligheten att använda metoden som utgångspunkt för att förenkla beräkning av krafter omkring hyttupphängningen undersökts. Med den virtuella skakriggen utgår man från uppmätta accelerationer och tar med en iterativ process fram de lastsignaler i hyttens infästningspunkter som ger samma beteende hos hytten som uppmätts i prov.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Antalet arbetslösa ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder upplevs av ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.

Antalet arbetslösa ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder upplevs av ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.

?Att använda intranät som informationskälla? är en studie kring den interna företagskommunikationen som sker via intranätet. Studien har genomförts som en fallstudie på ett företag med en, inom Sverige, geografiskt spridd organisation och kommer att fungera som underlag för ett pågående internt projekt. Visionen för projektet är att skapa ett användarvänligt intranät som säkerställer fallföretagets arbetssätt och leder till långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft. Intranätet är tänkt att underlätta samarbete mellan personer och avdelningar på geografiskt spridda platser och användas som ledningssystemDen kvantitativa enkätundersökningen omfattade 20 frågor som distribuerades till samtliga 213 medarbetare i Sverige inom fallföretaget i form av en länk till en webbenkät.

Arbetet handlar om hur växter och ljus kan förenas till en helhet i permanenta konstnärliga gestaltningar ? hybridskulpturer ? i offentlig miljö. Konceptet med växter och ljus där alla beståndsdelar samverkar och bildar en helhet, en slags levande organism, utvecklas i två gestaltningsuppdrag: Genius Loci vid Kv Caroli i Malmö och Insight Out på Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg. Frågeställningarna tar upp platsens betydelse, ståndort och växtval, vilka andra komponenter som krävs förutom växter och ljus, vilken hänsyn som måste tas till uppdragsgivarna och till användarna, vilka teoretiska och praktiska utmaningar man ställs inför samt hur man med både växter och ljus kan förstärka dynamiken i gestaltningarna. Syftet är att ge en så heltäckande bild som möjligt av designprocessen kring Genius Loci samt delar av det praktiska arbetet med det pågående genomförandet av verket.

Syfte: Att undersöka om riktlinjer för hälsofrämjande trädgårdar och takträdgårdar kan mötas i ett gestaltningsförslag till en atriumgård på ett sjukhustak, riktad till patienter och personal i anslutning till en avdelning för personer med bipolär sjukdom.Bakgrund: Hälsofrämjande trädgårdar anses kunna vara ett komplement till traditionell vård och kan främja den fysiska, psykiska och emotionella hälsan. Många städer har under de senaste årtiondena blivit mer kompakta och gröna ytor har försvunnit. Med takträdgårdar kan man utnyttja platser som redan finns i staden genom att omvandla dem till gröna ytor. Sjukhus är ofta byggda på höjden, inte sällan finns tak och atriumgårdar inritade i arkitekturen, dessa platser har potential att nyttjas av patienter, personal och närstående om de utformas för att bli gröna hälsofrämjande miljöer.Metod: Vetenskapliga artiklar, böcker och annan litteratur inom områdena hälsofrämjande trädgård, bipolär sjukdom och takodling, takträdgård, tillsammans med enkät till avdelningen och inspirationsresor till atriumgård och takodling har använts som stöd för att skapa ett gestaltningsförslag.Resultat: Detta arbete visar på vilka komponenter som bidragit till att det går att förena riktlinjer för hälsofrämjande trädgårdar med riktlinjer för takträdgårdar. Ett gestaltningsförslag har utformats efter dessa riktlinjer, platsens förutsättningar och delvis efter målgrupperna.

Arbetet syftar till att skapa en allmän förståelse för ämnet brandväggar. Rapporten skall ge läsaren en god grund för att kunna föra vidare resonemang om brandväggar.Rapporten inleds med bakgrundsinformation som skall hjälpa läsaren att lättare förstå ämnet. Här beskrivs kort vad en brandvägg är och vilka komponenter som ingår. För att sätta detta i ett vidare sammanhang så beskrivs också vilka olika typer av brandväggar som finns. En beskrivning över Internet och dess struktur hjälper också läsaren att få mer kunskap och detta krävs för att få förståelse över de sammanhang som senare tas upp.Som metoder har jag använt mig av intervjuer och litteraturgenomgång.

Hur återberättar man ett minne från sin tidiga barndom? Vilken gestaltning ger publiken bäst inblick i minnet och får dem själva att tänka tillbaka på deras egen barndom? Detta arbete utgår från dessa frågeställningar och undersöktes genom en testgrupp som fick se det eget skapade material och sedan svarat på en frågeenkät. Svaren ifrån enkäten har sedan analyserats och resultaten redovisas i detalj i detta arbetes sista kapitel.För att kunna göra ett bildmaterial så trovärdigt som möjligt för arbetets undersökningsgrupp att se på så utgick jag från ett eget minne, mer specifikt, ett minne från det år jag och min familj bodde i Albanien. Jag var då 5 år gammal och där gick jag lucia för första gången. Det skapade materialet blev två filmer av samma minne, en utifrån mitt perspektiv, film X, och ett utifrån mina föräldrars, film Y, och undersökningen kretsade kring vilken gestaltning som passar bäst för frågeställningen.Arbetets hypotes är att den gestaltningen, som på ett genomgående sätt visar att minnet är äkta är den som vidare ska användas i liknande arbete.