Sök:

Sökresultat:

193 Uppsatser om Symboliskt värde - Sida 6 av 13

The hero is in the eye of the beholder

Studiens syfte Àr att undersöka huruvida filmrecensioner i dagspress kan anvÀndas som en plattform för maktutövande med exemplet utvalda James Bondfilmer mellan 1979-2012. Mitt syfte med uppsatsen Àr sÄledes att diskutera hur massmedier behandlar ett utvalt populÀrkulturellt fenomen, i detta fall James Bondfilmerna, över en tidsaxel. Genom en genomförd kritisk diskursanalys och analys ur ett symboliskt maktperspektiv utgÄr studien ifrÄn de utvalda recensionerna för att undersöka om det förekommer teman, sprÄkmönster eller liknande som Àmnar skapa en bild Ät publiken hur de bör förhÄlla sig till James Bond. I studien anvÀnds teorier om identitets- och varumÀrkesskapande. I makt- och den kritiska diskursanalysen bestÄr den teoretiska grunden frÀmst av John B. Thompson och Norman Fairclough. Valet av teorier till genre- och varumÀrkesidentitet utgÄr jag frÄn André Janson, Steve Neal samt Ingalill Holmbergs teori om identitetsskapande kring varumÀrken. Studien resulterade i ett konstaterande att recensioner kan anvÀndas, och ibland anvÀnds, som en plattform för maktutövande gentemot lÀsaren..

Medarbetares upplevelse av förebyggande arbete och ÄtgÀrder mot mobbning

I vÄr uppsats efterfrÄgar vi en ökad förstÄelse för hur individer upplever arbetsplatsens förebyggande insatser och ÄtgÀrder mot mobbning. UtifrÄn ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv har vi genom kvalitativ metod intervjuat sex respondenter frÄn en offentlig organisation om förebyggande arbete och ÄtgÀrder mot mobbning. Med en dokumentanalys av arbetsplatsens handlingsplan har vi analyserat de riktlinjer som finns som förebyggande arbete och ÄtgÀrder mot mobbning. Vi vill se om respondenternas subjektiva uppfattningar om vad som bör ske för att förebygga och ÄtgÀrda mobbning stÀmmer överens med organisationens handlingsplan mot krÀnkande sÀrbehandling och trakasserier. UtifrÄn dokumentanalysen fann vi att handlingsplanen till stor del satte upp mÄl utan att mer ingÄende beskriva vÀgen dit samt att bÄde chefer och medarbetare bÀr ansvar för att förebygga och ÄtgÀrda mobbning pÄ arbetsplatsen.

"Man blir nÄn sorts idol." : Missbruksbehandlare med egen missbruksbakgrund talar om yrkesidentitet, normalitet och makt.

Den hÀr studien undersökte hur fyra missbruksbehandlare som haft ett eget missbruk konstruerar sin yrkesidentitet utifrÄn förestÀllningar om kompetens, makt, normalitet och avvikelse. Studien utgick frÄn kvalitativa intervjuer med fyra sÄdana behandlare kring deras yrke i relation till de egna missbruks-erfarenheterna. Intervjuerna analyserades utifrÄn en symboliskt interaktionistisk och socialkonstruktivistisk referensram med hjÀlp av nÄgra vanliga begrepp inom diskursanalys. Resultatet visade att alla fyra upplevt att de behövde gÄ i en sorts karantÀn frÄn behandlings-vÀrlden innan de kunde fullborda sin identitetsresa frÄn klient till behandlare. En viktig aspekt av denna karantÀn var att erövra en professionell legitimitet och Àkthet som behandlare.

NyanlÀndas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser

Antalet asylsökande i Sverige har blivit mer omfattande vilket gör att fler nyanlÀnda försöker att etablera sig pÄ den svenska arbetsmarknaden. Individerna omfattas av en rad olika etableringsinsatser för att integreras i samhÀllet och pÄ arbetsmarknaden. Syftet med vÄr studie Àr att analysera nyanlÀndas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser utifrÄn de nyanlÀndas enskilda upplevelser. Vi har valt att studera utbildningsföretagets betydelse för de nyanlÀnda att etableras pÄ arbetsmarknaden, samt vilka resurser och kapital de nyanlÀnda upplever att de fÄr av utbildningsföretaget. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i vÄr studie och utfört semistrukturerade intervjuer med vÄra respondenter.

?... För vi Àr ju ganska slappa, det kan ju lÄta vÀldigt dramatiskt nÀr vi talar om att spela pÄ sexigheten. Egentligen sÄ skiter vi ju ganska mycket i det... ?? En komparativ studie av gymnasietjejers positionering med klass i fokus

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska gymnasietjejer positionerar sig gentemot andra och inom sitt egna fÀlt utifrÄn deras klasstillhörighet och syn pÄ kvinnlighet. Ansatserna Àr att identifiera den sociala positioneringens betydelse i deras vardag samt diskutera betydelsen av studier som denna i en representationskontext.Intervjuerna Àr utformade utifrÄn en tematisk referensram dÀr frÀmst det fria ordet har haft företrÀde. Analysen av materialet visar pÄ en klassbunden positionering i frÄga om hur kvinnlighet framförs och tolkas. Rörligheten i det sociala rummet begrÀnsas av definitioner av hur en kvinna bör vara och inte vara samt hur mycket symboliskt kapital tjejerna upplever att de handlar med pÄ den lokala marknaden. MotstÄnd mot ideal uppfinns utifrÄn de resurser som Àr tillgÀngliga och risktagande Àr kopplat till symboliska tillgÄngar.

Bröd inte bomber : -om civilolydnad, fredsarbete och socialt arbete

Syftet med undersökningen Àr att genomföra en deskriptiv studie av tvÄ nÀtverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhÄller sig till social rÀttvisa ochsocialt arbete. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna Àrorganiserade i nÀtverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De anvÀnder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frÄgor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna stÄr i sitt arbete för jÀmlikhet, solidaritet och deltagande.

?Jag Àr pappersbruksarbetare och har varit sÄ hela mitt liv? : En kvalitativ studie av betydelsen av arbete och yrkesidentitet för Àldre lÄngtidsarbetslösa i en svensk kontext

Syftet med denna studie Àr att förstÄ Àldre lÄngtidsarbetslösas situation utifrÄn deras upplevelser av arbetslöshet och hur detta pÄverkar hur de konstruerar sin identitet. Studien fokuserar pÄ personer i Äldersgruppen 50-64 Är som har varit arbetslösa i sex mÄnader eller lÀngre och som Àr lÄgutbildade. En kvalitativ metod har anvÀnts och datamaterialet för studien samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med sju individer. Resultatet analyserades med hjÀlp av Pierre Bourdieus teoretiska begrepp fÀlt, habitus och symboliskt kapital. Studien visar bland annat att arbete Àr vÀldigt viktigt för respondenterna och inte frÀmst av ekonomiska aspekter utan av sociala aspekter.

Jag har rÀtt tycker jag ocksÄ att fÄ ett jobb.. faktiskt : en studie om personer med kognitiva funktionshinder och deras syn pÄ arbete

Studiens syfte var att undersöka hur personer med lindriga kognitiva funktionshinder ser pÄ arbete som fenomen. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna intervjuades 6 personer, 2 kvinnor och 4 mÀn, som hade arbetspraktik eller arbetsverksamhet genom ett företag som arbetade utifrÄn ISA-metoden. Personerna hade alla lindriga kognitiva funktionshinder. Teoretisk ram var normaliseringsprincipen, Social role valorization och andra aspekter pÄ normali-sering.

?Utan den feministiska kampen, dÄ finns inte jag? : en socialpsykologisk studie av komma ut processen och ett feministiskt engagemang.

Den hÀr uppsatsens syfte Àr att genom ett symboliskt interaktionistiskt och ett social konstruktionistiskt perspektiv öka förstÄelsen och beskriva komma ut processens samband med feministiskt engagerade lesbiska kvinnor. Den undersöker hur komma ut processen, dvs. den homosexuella identitetsutvecklingen, relaterar till et feministiskt engagemang hos respondenterna. Som teoretisk grund gÀllande identitetskonstruktion och socialisation har jag frÀmst anvÀnt mig av Berger och Luckmann (1991) men Àven tolkningar av Mead (Berg, 1992; 2007) samt Giddens. För att fÄ en djupare insikt kring kön/genus och sexualitet anvÀnder jag mig av Rubin (1984), Rich (1980) och Butler (2007).

Samtida ideella sjÀlvidentifikationer : En förstÄelse av vittnesstöds och stödpersoners upplevelser och identifikationsprocesser under 2000- talets Sverige

Inom Brottsofferjouren finns ideellt verksamma vittnesstöd och stödpersoner sedan nÄgra decennier tillbaka. FörÀndringar inom bÄde samhÀllet och kring ett av uppdragen vÀcker reaktioner hos uppdragstagarna. Funderingar kring deras insats och omgivning vÀcks ocksÄ i samband med dessa förÀndringar. NÄgra av uppdragstagarna kÀnner sig ambivalenta angÄende regeringens pÄbud om att den ideella vittnesstödsverksamheten bör finnas vid alla tings- och hovrÀtter i landet. Det för in frÄgan pÄ om de borde fÄ betalt för sin insats och varför de egentligen arbetar ideellt.

Utvecklingssamtal : En dialog mellan chef och anstÀlld

Syftet Àr att beskriva och analysera hur sÄvÀl medarbetare som coach (chef) upplever utvecklingssamtal. Syftet har avgrÀnsats till tre frÄgeomrÄden: Vilken typ av frÄgor/problem tas upp? Finns det hÀr nÄgon skillnad mellan vad chef och anstÀlld prioriterar? Vilka Àr fördelarna och nackdelarna med utvecklingssamtal? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi intervjuat anstÀllda vid ett företag som under en lÀngre tid anvÀnt sig av Äterkommande utvecklingssamtal. Resultaten har dÀrefter analyserats utifrÄn ett symboliskt interaktionisk perspektiv dÀr vi sökt lyfta fram den betydelse som samtalet tillskrivs i det aktuella företaget samt hur man hÀr sökt hantera de förvÀntningar olika positioner Àr förknippade med. Resultaten visar att sÄvÀl anstÀllda som chefer Àr nöjda med de samtal som hÄlls pÄ företaget trots att vi kan se en skillnad i vad man prioriterar för frÄgor.

CSR och klÀdbranschen : En kvalitativ studie av klÀdföretaget H&M och deras kommunikation kring sitt sociala ansvarstagande ur ett symboliskt perspektiv

Syftet med denna studie Àr att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika hÀndelser kopplade till SOS Alarm. Med vÄr undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framstÀller SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering Àr viktig att studera dÄ mediebilden av SOS Alarm kan pÄverka allmÀnhetens förtroende för denna viktiga samhÀllsaktör. Detta Àr viktigt pÄ grund av att den bild och pÄ det vis som medierna framstÀller olika hÀndelser pÄverkar mÀnniskor, vÄr sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för mÀnniskors Äsikter, vÀrderingar och pÄverkar mÀnniskors beteende.Studien har anvÀnt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig pÄ 43 tidningsartiklar frÄn Aftonbladet och Dagens Nyheter.

"Är Björk en man eller kvinna?" : Androcentrism i studenters uppfattning av forskares kön

Denna uppsats belyser könsstrukturer pÄ universitetsfÀltet, med syfte att undersöka om och varför detsprÄkliga begreppet forskare tillskrivs manligt kön av studenter som lÀser forskningsreferat i kurslitteraturen.Metoden som anvÀnts Àr experimentell och bestÄr av en könsneutral provtext, dÀr en refererad forskare enbartnÀmns vid efternamnet Björk, och ett frÄgeformulÀr dÀr 92 studenter har fÄtt tillskriva denna forskare ett kön.Resultatet visar att 71 procent av de studenter som besvarat frÄgan tror att den refererade forskaren Àr enman. Det finns Àven en tendens till att de Àldre studenterna har en större benÀgenhet att tillskriva forskarenmanligt kön Àn vad de yngre studenterna har.Resultatet har utifrÄn Simone de Beauvoir tolkats som att kvinnan fortfarande betraktas som det Andra iförhÄllande till mannen, som utgör normen inom akademien. Att begreppet forskare tillskrivs ett visst könhar, utifrÄn Pierre Bourdieu, tolkats som att studenterna besvarat frÄgan utifrÄn förestÀllningar som finnsinternaliserade i deras habitus, som i sin tur stÄr under stark pÄverkan frÄn de inre strukturer pÄuniversitetsfÀltet som framhÀver mannen som det dominerande könet..

Jag Àr inte hÀr för att rÀtta barnens böcker - fritidspedagogens syn pÄ sin yrkesroll

Detta arbete syftar till att undersöka hur fritidspedagogens yrkesroll formas utifrÄn ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv, det vill sÀga fritidspedagogens syn pÄ sig sjÀlv och hur han/hon tolkar andras uppfattning om rollen. För att kunna svara pÄ detta har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med fem fritidspedagoger. Intervjuerna Àr utformade för att ge svar pÄ hur verksamheten ser ut, hur fritidspedagogen ser pÄ sig sjÀlv i sin yrkesroll och hur han/hon uppfattar omgivningens krav och förvÀntningar. Resultat visar att intervjupersonerna pÄverkas av samarbetet med lÀrarna pÄ sÄ sÀtt att ett gott samarbete gör att fritidspedagogsrollen att bli mer lik lÀrarens, medan ett mindre vÀl fungerande samarbete leder till att fritidspedagogen arbetar mer sjÀlvstÀndigt. Intervjupersonerna uppfattar inte att de har lÀgre status Àn lÀraren och vi kan dÀrför inte se att det har nÄgon negativ inverkan pÄ yrkesrollen, snarare borde minskade statusskillnader leda till en starkare fritidspedagogsroll.

Socialt Spelande : Etik och moral i onlinespel utifrÄn spelarnas egna upplevelser

I ett samhÀlle dÀr datorspelare anses vistas i en högst amoralisk miljö, vill vi med den hÀr studien granska hur etik och moral ter sig i den virtuella vÀrlden via ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer har elva spelare av onlinespel fÄtt redogöra för sin egen upplevelse av den interaktion de genomgÄr dagligen. Med hjÀlp av utförliga teorier kring etik och moral, symbolisk interaktionism och spelkultur har studien ett brett teoretiskt underlag som appliceras i en hermeneutisk analys. Resultatet visar att etik och moral existerar i onlinespel, samtidigt som amoraliteten. Det verkar röra sig om tvÄ olika kulturer.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->