Inom skogsnäringen sker idag en omfattande strukturomvandling. Från att ha varit en fragmenterad bransch med många små aktörer går nu företagen samman i internationella koncerner. Bland kooperativa företag sker även en utveckling mot alternativa former av kooperativa företag. Dessa bildas för att bättre möta omvärldens krav. Bland annat ägar-strukturen är under förändring genom att externa ägare bjuds in i olika utsträckning.

Syfte: Syftet med studien är att ge rekommendationer till organisationen Riksförbundet Sveriges Unga Katoliker (SUK) om hur de kan bevara kontinuiteten inom förbundet. Rekommendationerna tillkommer genom analys av hur SUK kan ta vara på den tysta kunskapen som finns hos deras anställda och frivilliga medarbetare, samt vilka faktorer som motiverar till ett frivilligt ledarskap.Metod: Fallstudien har en kvalitativ ansats med inslag av kvantitativa antydningar. Två intervjuer har genomförts med anställda på SUK, samt en via e-post med ytterligare en anställd. En mindre enkätundersökning har genomförts bland ideella ledare inom Stockholmregionen i SUK.Teori: Detta kapitel börjar med en överblick över definitioner av tyst kunskap och därefter följer tvåfaktorsteorin som är en motivationsteori. Detta avsnitt redovisar teorier från Polanyi, Nonaka, samt Herzberg.Empiri: I detta avsnitt presenteras den data som samlats in genom SUK:s hemsida, intervjuer, samt den mindre enkätundersökningen.Analys: Under denna del analyserar vi det material som samlats in under empiri avsnittet med hjälp av de teorier som presenterats i teoriavsnittet.

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva hur fo?rha?llandet ser ut mellan ett fo?retag och dess affa?rsrelationer utifra?n fallfo?retagets perspektiv. En kartla?ggning go?rs av fo?retagets affa?rsrelationer, fyra kunder och en kontraktstillverkare, ur ett na?tverksperspektiv. Den empiriska delen av uppsatsen grundar sig i semistrukturerade intervjuer med fem ansta?llda ur fallfo?retaget som har betydande kundkontakt.Det ma?rks tydliga fo?rdelar, utifra?n fallfo?retagets perspektiv, att inga? i affa?rsrelationer.

Hyresbostadsfonder är en ny placeringsform i Sverige som erbjuder privatpersoner, företag och institutioner att äga hyresfastigheter och erhålla avkastning från förvaltningsöverskott och värdeökning. I denna studie jämförs aktie- och obligationsfonder med en simulerad hyresbostadsfond ur ett risk kontra avkastningsperspektiv. Fonden baseras på data över den svenska fastighetsmarknaden från Svenskt Fastighetsindex och Investment Property Database, därför att placeringsformen är ny och det råder brist på historisk data från verkliga aktörer.Målet med studien är att besvara om hyresbostadsfonder är ett konkurrenskraftigt alternativ till aktie- och obligationsfonder. Utöver finansiella jämförelser redogör författarna eventuella dolda risker och nackdelar med placeringsformen.Resultatet från studien visar att hyresbostadsfonden har presterat bättre än både aktie- och obligationsfonderna under perioden 1988-2008. Bidragande faktorer till denna utveckling har identifierats och redovisats.

TitelSportsligt pris ? Ekonomisk kris? En studie om svenska idrottsAB och deras ekonomiska situation.ProblemformuleringIdrott har idag gått från att vara lek och spel till att bli en ekonomisk marknad med stora möjligheter. Svenska idrottsföreningar har överlag visat dåliga ekonomiska resultat de senaste åren. Detta gäller även de idrottsföreningar som valt att bilda ett idrottsAB, varav nästan alla visat dåliga ekonomiska resultat. Studien undersöker vilka åtgärder svenska idrottsAB kan vidta för att försöka vända deras negativa ekonomiska resultat till positiva och skapa en hållbar ekonomi.Teoretisk referensram och metodMed hjälp av olika teorier inom Change management, Strategic management, Sports management och Intressentteorin har idrottsAB i Sverige studerats och analyserats.

Syftet med undersökningen är att belysa förskollärares syn på snedrekrytering och förskolans möjlighet att bidra till att förebygga sådan snedrekrytering. Denna undersökning är en delutvärdering av ett projekt ?att skapa framtidsdrömmar?. Utvärderingen tar upp hur förskollärare tänker om projektet och hur detta har påverkat barnen och dem själva i arbetet men också hur förskollärarna kan arbeta för att på lång sikt bidra till att förebygga snedrekrytering. Det teoretiska perspektivet i samband med social, kulturell och individuell snedrekrytering bygger på Bourdieus grundtankar om kapital, habitus och fält.

När det idag har diskuteras om att kunna säkra jobben har individens anställningsbarhet åsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav på flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. Anställningsbarhet har kopplats både till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrågan på arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för vilka faktorer som inverkar på hur anställda uppfattar sin egen anställningsbarhet. Intervjuer har gjorts med åtta lagledare på ett företag, följt av tematisk analys av materialet.

Syftet med studien var att undersöka hur vuxna individers erfarenhet av att ha en förälder med diabetes typ-2 påverkat deras sätt att tänka och se på sin hälsa och livsstil. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med fem respondenter. De teorier som användes vid analys av resultatet var Pierre Bourdiues teori om habitus och kapital, Berger & Luckmanns teori om primär och sekundär socialisation samt The Health Belief Model. I resultatet framkom bland annat att både hälsosamma och ohälsosamma vanor från uppväxten kunde ha en viss inverkan på respondenterna beteenden även som vuxna. Erfarenheten av att ha en förälder med diabetes typ-2 kunde även det ha viss inverkan på hur de uppfattade risken att själv bli sjuk i framtiden.

Stadsdelen Ringdansen ? belägen söder om Norrköping ? är en av många förorter som byggdes i Sverige åren 1965-1974 i det så kallade Miljonprogrammet. Ringdansen har i likhet med många andra av dessa förorter alltsedan det byggdes tampats med en mängd problem av olika slag, där de sociala varit ett av de allra främsta. Andra problem var ekonomiska, ekologiska och estetiska. Runt år 2000 inleddes Ringdansprojektet som syftade till att öka Ringdansens allmänna trivsel och trygghet samt att höja dess rykte som länge varit dåligt.

Goodwill har under senare år blivit en allt viktigare post i företags balansräkning. Rapporteringen av goodwill har fått större fokus sedan implementeringen av IAS 36 år 2005, då den nya regleringen medfört att viss subjektivitet kan tillämpas vid värdering av goodwill och dess nedskrivningsbehov. Denna studie syftar därför till att undersöka hur aktiepriser påverkas av annonseringar om goodwillnedskrivningar, genom att undersöka svenska aktiemarknadens goodwillnedskrivningar från år 2005 till 2014. Genomförandet av undersökningen sker med hjälp av en eventstudie där 59 företag ingår i materialet. Studien söker finna mönster i hur företag påverkas av annonseringar om goodwillnedskrivningar.

I takt med att fotbollsklubbarna i Europa utvecklats och fått allt större ekonomier ökar även deras behov av kapital. Under den senaste femtonårsperioden har allt fler klubbar sökt sig till den publika aktiemarknaden för att skaffa kapital. Eftersom detta är en relativt ny företeelse finns det många outforskade delar att studera. Därför har vi valt att inrikta vår studie mot frågeställningen: Finns det ett samband mellan ett fotbollslags framgång och dess aktiekurs?Genom vårt syfte har vi begränsat oss till att studera Europacupmatcher, vilket betyder att det är turneringarna Champions League och UEFA cupen som vi kommer undersöka.

Denna uppsats syftar till att belysa psykiskt funktionsnedsatta personersarbetssituation samt att ge möjliga förklaringar till den låga andelenpsykiskt funktionsnedsatta på den reguljära arbetsmarknaden. Metodensom används i uppsatsen är en kvalitativ metod där intervjuer meddeltagare från den dagliga verksamheten samt med representanter frånföretag genomförts. Analysmetoden som användes är hermeneutik, därdet är den enskilda personens tolkningar som är i centrala samt att sätta indem i ett större kontext. Resultaten i undersökningen visade attintervjupersonerna från den dagliga verksamheten hade få antal vänner påfritiden, samt att de vänner som de hade, även hade enfunktionsnedsättning, vilket kan innebära en försvåring att ta sig in på denreguljära arbetsmarknaden. Företagen beskrev hur arbetssituationen påderas arbetsplatser kan vara stressig vilket försvårar en anställning avfunktionsnedsatta personer.

Vår uppsats behandlar nya förmånsrättslagen (2003:535) som beskriver förmånsrättsordningen vid ett företags konkurs. I och med lagändringen som trädde i kraft 1 januari 2004, har förutsättningarna ändrats för näringslivet, vilket vi fann intressant att undersöka. Syftet med uppsatsen är jämföra och beskriva bankens, företagens, Länsstyrelsens, konkursförvaltarens och kronofogdens perspektiv gällande ändringarna i förmånsrättslagen. För att besvara vårt syfte har en fallstudie genomförts genom personliga intervjuer med ovanstående fem aktörer. Analysen har skett genom att finna teorier som passar detta verkliga problem och sedan utifrån teorierna undersöka hur verkligheten ter sig.

The aim of this study has been to investigate the significance of the newly started project Vimmerbymodellen for unaccompanied young refugees. This regarding to how the unaccompanied young refugees are participating in creating networks and meeting points in the local community. Vimmerbymodellen is described as an integration project where the nonprofit sector collaborates with the municipality. The empirical material has been collected through semi-structured qualitative interviews where five unaccompanied young refugees and four involved adults have been interviewed. The empirical material from these interviews has thereafter been analyzed through the concept of social capital, identity and empowerment.The main result of this study shows that participation in the project is expected to contribute to the creation of networks and meeting points which has significance for unaccompanied young refugees.

Detta är en vetenskaplig essä där jag undersöker och reflekterar kring frågor som har med samverkan och yrkesroll för fritidspedagogen. Hur ser arbetet ut för fritidspedagogen i skolan? Jag har använt mig av Pierre Bourdieus begrepp kapital, fält och habitus för att problematisera och reflektera kring fritidspedagogens yrkesroll i skolans värld. Är det en risk att fritidspedagogen blir en slags assistent i klassrummet och att de fritidspedagogiska idéerna försvinner? Eller kan det vara positivt att vi som fritidspedagoger kommer in i klassrummet med vår speciella kompetens? Jag tar upp vikten av att fritidspedagogen får sin legitimitet i skolans fält.