Uppsatsen är en fallstudie om vad 18 ungdomar, som läser det sista året på det samhällsvetenskapliga programmet, har för framtidstro och framtidsdrömmar vad gäller studier och yrken de kommande tio åren. Studien avser att undersöka om det kulturella kapitalet påverkar ungdomarnas syn på framtiden vad gäller studier och yrken samt om det kulturella kapitalet påverkar vilka yrken som innesluts i ungdomarnas kognitiva karta. Eleverna har fått besvara enkätfrågor samt skriva två mindre uppsatsuppgifter. Undersökningen analyserar ungdomarnas skildringar kring deras framtidstro och framtidsdrömmar med hjälp av Pierre Bourdieus kulturella kapitalbegrepp samt Linda S Gottfredsons kognitiva karta över yrken. Resultatet visar en tendens att ungdomar med akademikerföräldrar har en kognitiv karta med mer prestigefyllda yrken inneslutna än vad de andra eleverna har.

Syftet med denna studie var att försöka ta reda på vad ryttare som befinner sig på olika nivåer har för kostvanor och hur väsentligt de anser det vara med kostmedvetenhet i samband med ridning. Forskning kring själva hästen och dess foderbehov finns i mängder medan forskning kring ryttaren är nästintill obefintlig. Frågeställningen som ledde studien framåt var; Vilken är betydelsen av kost och kostvanor hos ryttare som befinner sig på olika nivåer i sin utövning? För att söka svar på frågeställningen användes en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Åtta ryttare från fyra olika kategorier beroende på vilken nivå de befann sig i sin utövning intervjuades.

Jag har arbetat med pålar eftersom det är ett objekt som kan associeras med Rumänien genom Vlad Tepes (Pålspetsaren) och Dracula-myten. Men det finns ytterligare en, mindre känd, koppling mellan pålar, vässade pinnar, och Rumänien. Under det som kom att bli Ceausescus sista tal började folk skrika, men det var inte bu-rop utan bara skrik, rakt ut. Min pappa berättade för mig att några i den stora folkmassan hade börjat stickas med vässade pinnar och att skriken som hördes var skrik av smärta? ingen hade vågat börja annars.

Långtidsarbetslösa och funktionshindrade tillhör de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden. För att förbättra deras situation anordnar Arbetsförmedlingen åtgärdsprogram där de subventionerar programdeltagarnas löner åt arbetsgivaren. Målet är att skapa incitament för arbetsgivarna att anställa samt minska utanförskapet hos de utsatta grupperna. Tidigare forskning visar dock att deltagande i åtgärdsprogram snarare försvårar möjligheterna för de utsatta grupperna på arbetsmarknaden. Syftet är därför att: undersöka hur utbildning samverkar med upplevelser kring inlåsningsmekanismer och utanförskap i arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram. Detta görs genom intervjuer med åtgärdsdeltagare samt med hjälp av teorier kring stigmatisering, identitet, avvikande och kapital.

Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte är att lyfta fram motståndsartikulationer i låttexter skrivna av aktiva all-trans/female-punkband. Frågeställningarna behandlar låttexternas teman, deras referenspunkter, bandens val av mottståndsstrategi och vart detta motstånd riktas.Teori: Huvudsakligen har motståndsforskarna Mona Lilja och Stellan Vinthagens bok Motstånd (2009) använts för att beskriva hur motstånd verkar i förhållande till makt. Judith Butlers Genustrubbel (2007) har använts för att exemplifiera makt- och motståndsverkan kopplat till kön.Metod: Låttexterna har analyserats kvalitativt och tolkats i relation till det omgivande samhällets maktstrukturer. På så sätt har tema och referenspunkter utlästs. Hur motståndet artikuleras i låttexterna har sedan beskrivits med hjälp av uppsatsens teoretiska utgångspunkter.Resultat: Det har funnits ett stort omfång av motståndsartikulationer i alla nio låttexter.

Syfte: Studiens syfte är att analysera och undersöka om det finns något samband mellan den finansiella risken och lönsamheten. Det övergripande syftet är att se om valet av finansiell risk fungerar som finansieringsstrategi i verkligheten.Metod: Studien bygger på den deduktiva ansatsen där teorier kommer att testas och analyseras mot empiriska data tagna från årsredovisningar. Den kvantitativa metoden används då data från 305 stycken årsredovisningar ska användas för att finna om det finns samband och variation mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal, Rt och Re. Årsredovisningarna utgörs av sekundärdata som samlats in från databasen Retriever. De statistiska metoder som används är bland annat medelvärde, standardavvikelse, regressions- och korrelationsanalys, hypotesprövning och t-test.Resultat och slutsats: Såväl korrelation- och regressionsanalys som hypotesprövning och t-test visar att det finns samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som Re.

Uppsatsen har som syfte att öka förståelsen kring initieringen av processer för att stimulera entreprenörskapande i Blekinge. Undersökning har gjorts genom intervjuer med nyckelpersoner på tre initiativ för att stimulera till entreprenörskap i Blekinge. Uppsatsens slutsats är att det som tycks ha störst betydelse för resultatet av en process för att stimulera entreprenörskap är att den operativa gruppen lyckas skapa en lärande organisation..

För att minska risken för de konsumenter som belånade stora delar av sin bostads värde införde Finansinspektionen i oktober 2010 ett bolånetak som begränsar möjligheten att belåna bostaden till 85 % av dess marknadsvärde. Vi har i denna uppsats valt att inrikta oss på de priseffekter detta bolånetak har haft på bostadsrättsmarknaden i Stockholm. För att avgöra vilka effekter denna reglering haft har vi försökt klarlägga vilka potentiella köpare som främst påverkas av regleringen och hur de reagerar som följd av den. Vi har valt att genomföra ett antal intervjuer med sakkunniga på området, fastighetsmäklare, banktjänstemän och andra med stor insikt i bostadsmarknaden . Vi har med stöd av dessa intervjuer fört resonemang kring effekterna bolånetaket haft och slutligen försökt besvara de frågeställningar vi haft.

De flesta företag som startas är i behov att kapital. Räcker inte det egna kapitalet till måste entreprenören söka efter externa finansiärer. Banken är inte alltid villig att låna ut pengar till entreprenören på grund av den höga risken att inte få tillbaka sina utlånade pengar. Även statliga myndigheter erbjuder lån på en mindre summa vilket inte alltid är tillräckligt mycket för att entreprenören ska kunna utveckla sin verksamhet. En tredje finansieringsmöjlighet kan vara att vända sig till en affärsängel.

Avsikten med denna uppsats är att få en förstålelse för varför barn utvecklar för psykisk ohälsa. Fokus kommer att ligga på familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan fråga som kommer att diskuteras är huruvida barns sociala relationer utanför hemmet påverkar den psykiska hälsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstå vad det är som bidrar till att psykisk ohälsa drabbar barn. För att få en tillförlitlig undersökning använder jag mig av kvantitativa metoder, där jag tagit del av en levnadsnivåundersökning Barn 2000, där 692 barn har fått besvara frågeformulär som visar hur deras psykiska hälsa ser ut.

Folkfinansiering via Internet har på senare tid växt fram som en finansieringskanal förnya projekt och företagsidéer som har svårt att bli finansierade genom de traditionellafinansieringskanalerna. Det har emellertid varit okänt hur småföretagare ser på dennafinansieringskanal och vad de upplever som dess för- och nackdelar. Syftet med dennauppsats är att skapa förståelse för småföretagares uppfattning och inställning till deolika finansieringskanalerna banklån, riskkapital, kapital från affärsänglar ochfolkfinansiering. Studien har ett särskilt fokus på hur folkfinansiering står sig ursmåföretagarens perspektiv.För att skapa oss en förståelse för småföretagares finansieringssituation har vi samlatteorier som berör finansiering av just småföretag. Den teoretiska referensramenbehandlar därför traditionella finansieringsalternativ som banklån, riskkapital ochaffärsänglar men innehåller även vad som är känt om finansieringsformenfolkfinansiering.

IntroduktionAvdelningsronden är ett vanligt inslag i sjukhusbaserad slutenvård. Vetenskapliga studier saknas där ronden som social eller organisatorisk konstruktion fokuseras. Ett genusperspektiv antas i denna studie för att ge kännedom om maktstrukturer och orättvisor samt försöker hitta orsaksförklaringar till varför dessa uppstår.SyfteStudiens syfte är att undersöka vad som är mest angeläget för den kirurgiska avdelningssjuksköterskan i samband med avdelningsronden och hur hon/han hanterar detta i relation till rondens övriga aktörer.MetodStudien kommer att genomföras med Grounded Theory enligt Charmaz (2010). Urvalet kommer att ske bland sjuksköterskor på olika kirurgiska vårdavdelningar vid ett universitetssjukhus i Sverige. Datainsamlingen kommer att ske genom observation följt av intervju.

För att förhindra att delägare i fåmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestämmanderätten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte är att neutralisera be-skattningen mellan delägare i fåmansföretag och delägare i andra bolag. Om en delägare eller närstående är aktiv i betydande omfattning i ett fåmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delägaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till gränsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjänst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet är inte närmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslås att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer där hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten.

Mitt första syfte med denna uppsats är att undersöka hur några föräldrar beskriver problem som kan uppstå i mötet med skolan. Ett andra syfte är att nå en djupare förståelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus.Som grund för uppsatsen har jag använt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan föräldrar och skola. Jag har sedan utgått ifrån en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex föräldrar. Dessa har erfarenheter från totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan.Föräldrarnas problembeskrivningar visar att det finns kommunikationsproblem i relationen till skolan och då främst när det gäller viktiga beslut i samband med barnens skolgång. Föräldrarna vill bli lyssnade till och tagna på allvar eftersom de känner sina barn och vet vad de kan prestera.

I Sverige har det under en längre tid varit ett varierat kapitalutbud för småföretag. Dessa företag har olika förutsättningar när de ska välja finansieringsform. Småföretagare vill ofta i största mån behålla kontrollen över sitt företag och därför är det viktigt för dessa företag att välja den typ av finansiering som gör att företaget bibehåller självständigheten. Småföretag i Sverige har ofta en allt för svag kapitalbas för att kunna växa och göra nya investeringar. Företagens egna vinstmedel räcker sällan till investeringar och det kan krävas extern finansiering, dock har småföretag ofta svårt att bli beviljade banklån eftersom att de har för lite att lämna som säkerhet.