Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka marknadsstrukturen inom revisionsbranschen, för stora börsnoterade företag, ur revisorernas perspektiv. Vi har studerat koncentrationsnivån, prissättning samt inträdesbarriärer för mid-tier byråerna, och dessa faktorers påverkan på konkurrensen. Vår uppsats visar på att det är svårt att utvärdera konkurrensen på revisionsmarknaden för stora börsnoterade företag. Vid en första anblick verkar konkurrensen generellt fungera bra. Emellertid visar en djupare analys att diverse aspekter påverkar konkurrensen, i olika riktningar.

Förskolan ska lägga grunden till barns lärande och se till att de tillägnar sig de kunskaper som krävs i ett modernt samhälle. Där modern teknik utgör endel av de redskap som krävs för att tillägna sig kunskap. Syftet med den här kvalitativa intervjustudien har varit att belysa förskolechefers syn på datorn som ett verktyg för lärande. Fokus har även lagts på hur verksamheten speglar förskolechefers syn på hur verksamheten är utformad. Ytterligare har studien lyft fram pedagogers kompetens och hur den påverkar verksamheten ur ett IKT ? perspektiv.

Inspirerad av den metod Åsa Dahlin använder för arkitekturanalys i "On Architecture, Aesthetic Experience and the Embodied Mind, Seven Essays" vill jag i min uppsats försöka mig på en analys av Lunds Stadshall, ritad av Klas Anshelm.Jag vill studera arkitekturen delvis ur det fenomenologiska perspektiv Maurice Merleau-Ponty presenterar i sin bok "Kroppens Fenomenologi" och lägga tyngdpunkten på själva upplevelsen av byggnaden snarare än den rent visuella aspekten av den.Jag söker även finna svar på hur modernismen i stort och Klas Anshelm specifikt förhåller sig till de fenomenologiska tankegångarna..

Vårt syfte med detta examensarbete var att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka i vilken utsträckning eleverna i skolåren 7-9 fick tillägna sig matematik genom dialog. Vi har använt oss av metoderna observation och intervju. Observationerna har vi utfört i två olika skolor hos fem pedagoger inom ämnet matematik. Resultatet av observationerna visade att eleverna fick tillägna sig en mycket liten del av matematik- kunskaperna genom användandet av det matematiska språket. Utifrån detta resultat utformade vi en kompletterande intervju som utfördes på tre av dessa pedagoger.

Sammanfattning Mitt syfte med det här arbetet är att utveckla förståelse för hur barn vill att man i skolan ska arbeta mot mobbning. Jag vill även försöka få en förståelse om hur barnen tror att mobbaren samt mobboffret känner sig och vilka känslor som uppstår hos dem när de antingen mobbar eller blir mobbade. Arbetet är skrivet ur barnens perspektiv. Mina frågeställningar är: ? Hur beskriver barnen nätmobbning? ? Hur tror barnen att det känns för mobbaren och mobboffret vid nätmobbning? ? Hur ska skolan arbeta mot nätmobbning? Jag använde mig av kvantitativ metod i form av enkäter. Dessa utfördes på en skola i fem klasser på mellanstadiet i åk 4-6, jag fick in totalt 45 enkäter. Undersökningen visar att barnen har en klar definition av vad mobbning är samt att barnen är mycket medvetna om mobbarens/mobboffrets känslor.

XML betyder eXtensible Markup Language och är en metod för att lagra information på ett enkelt, men samtidigt högt strukturerat sätt. XML utvecklades bl.a. för att kunna hantera avancerade hemsidor som t.ex. Internetbanker. Inom IT-branschen är XML ett mycket omtalat ämne och i denna utredning har vi valt att ta reda på varför det är så.

I vårt examensarbete har det övergripande syftet varit att öka kunskaperna kring hur man som lärare kan bemöta elever i sorg. Vi vill med examensarbetet få en förståelse för hur några vuxna tänker kring hur barn, i förskola och skola, reagerar i och hanterar sorg samt hur man som lärare kan bemöta dessa elever i klassrummet. Genom att ha studerat litteraturen inom detta område samt intervjuat två BRIS-ombud och hållit ett fokusgruppsamtal med tre lärare har vi samlat in vårt material. I arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt ett psykologiskt perspektiv, anknytningsteori, på reaktioner och hanterande av sorg. I resultatet fick vi fram lärarnas syn på hur de tänker om sin kompetens kring bemötandet av barn i sorg samt BRIS-ombudens tankar kring bemötandet av barn i sorg.

I denna studie får ni ta del av fyra pedagogers perspektiv på hinder och möjligheter för barns delaktighet och inflytande i förskolan. De teorier vi använt oss av är teorier som utgår från begreppet demokrati där inflytande och delaktighet inte går att bortse från. Vi valde att göra kvalitativa forskningsintervjuer för att kunna ta del av pedagogernas beskrivning av vilka hinder och möjligheter de upplever i sitt vardagliga arbete med barnen. Denna intervjuform valdes för att bättre kunna nå våra informanters erfarenheter och perspektiv. Genom våra teorier och tidigare forskning har vi kommit fram till ett resultat som visar att pedagoger upplever att det finns många faktorer i deras arbete med barnen som både hindrar och öppnar upp för möjligheter för barns inflytande.

Syftet med uppsatsen har varit att genom en fallstudie av kriget i Sierra Leone (1991-2002) sökaefter konventionella inslag i aktören Revolutionary United Fronts (RUF) våldsbeteende ochdärigenom undersöka huruvida krigets natur kan beskrivas utifrån ett rationellt eller irrationelltperspektiv. För att uppfylla syftet med uppsatsen har två frågeställningar använts; ?Finns detkonventionella inslag i aktören RUF:s våldsbeteende?? och ?Kan krigets natur i Sierra Leonebeskrivas utifrån ett rationellt eller irrationellt perspektiv??. Teorianknytningen utgörs av Carl vonClausewitz teorier om krigets natur.Resultatet av undersökningen visar att konventionella inslag i form av åtskillnad mellankombattanter och icke-kombattanter, konventionella medel och metoder samt politiskt syfte går attfinna i RUF:s våldsbeteende.Sammantaget visar fallstudien på att RUF:s våldsbeteende inte kännetecknades av ett enda kaos,ett allas krig mot alla på etniska, religiösa eller ideologiska grunder och därför inte kan beskrivassom ett irrationellt fenomen. I stället menar jag att krigets natur som det gestaltade sig under krigeti Sierra Leone går att beskriva utifrån ett rationellt perspektiv, typiskt för konventionella krig, medgrund i Clausewitz teorier om krigets natur..

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Syftet med denna uppsats är se om upplevelsen av dans är en individuellt upplevd erfarenhet inom tre perspektiv ? fysisk, psykisk och social. För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av två metoder. Dels av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från tre olika danskontexter, motionsdans, mogendans och FUB-dans.Samt av deltagande observationer. Att använda sig av två metoder gör att jag får en bredare bild av hur dansen kan påverka den enskilda individen ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv.

Undersökningens huvudsakliga syfte är att studera hur verksamma pedagoger uppfattar och hanterar konflikter som uppstår i den pedagogiska verksamheten. Fokus har även lagts på hur betydelsefull kommunikationen är i samband med konflikthantering och hur ett sociokulturellt perspektiv påverkar hanteringen av konflikter.Konflikter förekommer dagligen i den pedagogiska verksamheten, och hur dessa konflikter uppfattas är betydande för hur de sedan hanteras. Litteraturen tar upp konflikt som begrepp, dess betydelse och olika förhållningssätt. Kommunikation diskuteras samt betydelsen av förståelse och empati i samband med konflikthantering.Resultatet baserar sig på metoden stimulated recall, som består av både videoobservationer och intervjuer, och då sett utifrån fem pedagogers perspektiv. Undersökningen är av kvalitativ karaktär.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Studien behandlar barns lek i förhållande till lärande utifrån pedagogers perspektiv. Syftet är att undersöka pedagogers syn på lek i förhållande till lärande. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning kring lek och lärande, samt den relation som finns emellan de. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med hjälp av metoden fokusgruppsintervju, även kallad fokusgrupp, som innebär att en grupp människor samlas och får under begränsad tid diskutera ett givet ämne med varandra. Ur ett postmodernt perspektiv bearbetades sedan det insamlade materialet.