Syftet med studien är att undersöka vad som är legitimt återbruk och användning av någon annans tidigare designat material, i nya formgivna produkter eller verk. Frågeställningarna som diskuterats i arbetet är; Hur mycket av någon annans tidigare formgivna material får återanvändas i kommersiella återbruksprodukter?Vad är legitimt bruk av ?ready-mades? i konstnärliga verk?Anses det vara ett konstnärligt verk när konstnären inte själv åstadkommit alla delar av verket? Dessa frågeställningar har diskuterats utifrån juridiska och moraliska perspektiv. Som metod användes en litteraturbaserad studie av juridisk litteratur som behandlar immaterialrätt, avgränsat till bestämmelser av lag i Sverige. De juridiska reglerna jämfördes sedan med etiska teorier.

I detta arbete som handlar om läs- och skrivinlärning, börjar vi med att kartlägga ämnesområdet ur ett teoretiskt perspektiv för att få en grundläggande kunskap. Denna kartläggning presenteras som vår bakgrund. Vi redogör där för två grundläggande perspektiv inom läs- och skrivinlärning samt två metoder som varit startskott för en debatt inom läs- och skrivforskning. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares arbetssätt och anledningen till deras val av arbetssätt vad gäller deras undervisning i läs- och skrivinlärning. Eftersom studien syftar till att ta reda på hur lärare handlar och tänker kring läs- och skrivinlärning har vi valt metoden kvalitativ forskningsintervju.

Examensarbetet handlar om hur barn i femårsåldern på en förskola resonerar om lärande. Syftet med studien är att få förståelse för vad lärande kan innebära ur barns perspektiv. För att få syn på detta använde jag dokumentationer på förskolan som underlag. De metoder som använts för att besvara min frågeställning var intervjuer och samtal. Studiens frågeställning: Hur resonerar barn kring lärande? De teoretiska ramarna i arbetet har utgjorts av ett sociokulturellt perspektiv där betydelsen av interaktion och kommunikation betonas.

Denna studie syftar till att belysa pedagogers perspektiv på Språkintroduktionsprogrammen. Pedagogernas perspektiv är i huvudsak med avseende på vad pedagogerna har för roll på programmet, samt hur de arbetar för att eleverna ska integreras i skolan och nå kunskapsmålen. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger på samtliga Språkintroduktionsprogram i en medelstor svensk kommun. Resultatet visar att lärarna är väldigt enade i sin pedagogiska syn om hur arbetet på Språkintroduktionsprogrammen ska se ut. Samt att de anser att det är för lite integration mellan Språkintroduktion-eleverna och resten av skolan.

Genom denna studie ämnade vi besvara hur kapitaltillgångar och habitus påverkar ungdomars resonemang, sett till utbildning och karriär, baserat på bostadsområdestillhörighet. Syftet med studien var att undersöka hur uppväxten i segregerade bostadsområden med olika socioekonomisk status påverkar ungdomars handlingsstrategier vad gäller utbildning och karriär. Vår tes var att ungdomars handlingsstrategier skiljer sig baserat på bostadsområdestillhörighet. Vi trodde att ungdomar från bostadsområden med högre socioekonomisk status är mer resursstarka och därigenom enklare kan navigera sig inom utbildningsfältet. Studien utgår från Lidingö och Botkyrka, två boendesegregerade områden i Stockholms län med olika socioekonomisk status, där Lidingö är mer resursstarkt.

Detta är en studie av åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivproblematik med respektive utan diagnosen dyslexi. Syftet med studien är att undersöka hur åtgärderna i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivproblematik på högstadiet är utformade. Jag vill undersöka huruvida det finns några skillnader i ordinerade åtgärder för elever i läs- och skrivproblematik utan dyslexidiagnos respektive elever med diagnostiserad dyslexi. Detta för att se vilken roll en eventuell diagnos har i sammanhanget för att ändamålsenliga åtgärder ska sättas in för elev i behov av särskilt stöd. Undersökningen syftar till att skönja vilket specialpedagogiskt perspektiv som tycks ligga till grund för åtgärderna och huruvida åtgärderna har någon förankring i tidigare forskning/litteratur och styrdokument rörande arbetet med åtgärdsprogram.

Undersökningens syfte är att diskutera hur barn och förskollärare definierar ett stökigt beteende i förskolan. Syftet är även att se om barnens och förskollärarnas åsikter stämmer överens med varandra. Följande frågeställningar ligger till grund för undersökningen: ? Hur definierar barn respektive förskollärare begreppet stökigt beteende? ? Vilka likheter och/eller skillnader finns det mellan vad barn och förskollärare anser kring varför ett stökigt beteende uppstår? ? Har de olika miljöerna på förskolan en påverkan på stökigheten och vad tror i så fall barn och förskollärare är bidragande orsaker? För att samla in empiriskt material till undersökningen har intervjuer och observationer ägt rum på en förskola, där 16 barn och två förskollärare medverkat. Tidigare forskning syftar till att man bör se till varje barns enskilda behov och dagliga kondition, vilket tillsammans med att se allt ur barns perspektiv är slutsatserna i undersökningen..

Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur offentliga sjukvårdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende på kund- och ekonomiperspektiv.Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsätt. Data har samlats in från ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning.Resultat & slutsats: Balanced Scorecard är begränsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv är lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet är begränsat eftersom sjukvården inte kan påverka budget.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur väl informerade och förberedda svenska gymnasieelever blir när det gäller internationella studier, jobb eller praktik. Resultatet visar att 85 procent av de elever som svarat på enkäten inte anser att de får tillräcklig information när det gäller utlandsstudier, jobb eller praktik. Detta kan sättas i perspektiv till att 79 procent av eleverna själva är intresserade av internationell erfarenhet. Alltså finns det ett behov av information som inte är tillfredsställt..

En jämförelse av hur två skolor i en kommun i Norrbotten organiserar sin specialpedagoiska verksamhet. Vårt syfte är att beskriva och analysera faktorer som är av betydelse när skolan organiserar sin specialpedagogiska verksamhet. Vi utgick från föjande frågor: På vilket sätt organiserar skolan sin specialpedagogiska verkasamhet? Finns det en skillnad i organisationen mellan två skolor i samma kommun? Har skolan ett kategoriskt eller relationellt perspektiv i sin specialpedagogiska verksamhet? Kvalitativa intervjuer har genomförts med två rektorer, två klasslärare, en specialpedagog och en speciallärare för att ta reda på hur de på olika organisationsnivåer ser på den specialpedagogiska verksamheten. Efter avslutat arbete kan vi inte peka på några skillnader i hur de båda skolorna organiserar den specialpedagogiska verksamheten.

Syftet med undersökningen var att ta reda på och belysa hur pedagoger kan hjälpa barn att lära sig läsa och skriva med koppling till sociokulturellt perspektiv. Konkret innebar detta att analysera aktuella styrdokument utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på läs- och skrivinlärning. Jag ville också ta reda på olika pedagogers syn på läs- och skrivinlärning och hur de arbetar med detta. Även lärandemiljöns utformning inom pedagogernas verksamheter var av intresse att beskriva. För att besvara syftet använde jag en kvalitativ metod som innefattade observationer och intervjuer med pedagoger från förskola, förskoleklass och skola med fokus på 5-8åringar.

Syftet med denna uppsats är att studera tre gode mäns och Överförmyndarförvaltningens roller i förhållande till ensamkommmande, asylsökande barns rättigheter och behov. Studien fokuserar även på relationen mellan dessa. Utifrån lagar och riktlinjer beskrivs deras relation till tre barnperspektiv. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med representanter från Överförmyndarförvaltningen och tre av Malmö kommuns sju gode män. Intervjuerna analyseras utifrån dessa perspektiv och tre begrepp.

Syftet med denna studieär att undersöka om eventuell eurocentrism förekommer i historieundervisningen i den svenska skolan. Elevernas upplevelse av den undervisning de erbjuds har också belysts i undersökningen. Lärare arbetar utifrån direktiv där intentionerna är att den svenska skolan ska vara en skola för alla; frågan är om dessa intentioner kommer till uttryck, med andra ord om de fungerar i praktiken. Särskilt fokus har lagts på det perspektiv som finns i skolläroböckerna. Således har undersökningen genomförts genom en kvalitativ analys av utvalda läroböcker på gymnasienivå, läro?och kursplaner, samt genom intervjuer med elever.

Syftet med vårt examensarbete är att studera leken och dess betydelse i förskolan. Vi har tagit del av litteratur som belyser leken på ett relevant sätt och det redovisar vi i vår teoriedel där vi tar upp olika perspektiv på leken som är: Fröbel, utvecklingspsykologiskt perspektiv och kulturpedagogiskt synsätt. Teoridelen avslutas med en jämförelse mellan de olika teoretikerna. Undersökningen som vi har gjort består av sju intervjuer på fyra olika förskolor som vi belyser i vår resultatdel. Resultatet av våra studier visar bland annat att det sociala samspelet har stor betydelse i barns lek.

Detta examensarbete belyser pedagogers deltagande i leken sett ur barns och vuxnas perspektiv. Syftet med examensarbetet är att tydliggöra barns syn på pedagogens deltagande i leken på förskolan. Syftet är också att synliggöra pedagogens tankar kring sitt eget deltagande i leken för att kunna jämföra de olika perspektiven. Dessa två perspektiv jämförs slutligen i en analys. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Hur talar barn om pedagogers deltagande i leken?Hur agerar barn då pedagoger deltar i leken? Hur talar pedagoger om sitt eget deltagande i leken? Hur agerar pedagoger då de deltar i leken? Studien bygger på kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer av förskolebarn och pedagoger.