Att vara nyanställd är inte alltid förenat med glädje, bra självkänsla och trygghet, mycket av detta hänger på att bli bemött på ett trevligt och förtroendeingovande sätt. Efter att ha intervjuat nyanställd vårpersonal i kommunal verksamhet har detta visat sig vara än tydligare. Svårigheter i att ge ett gott bemötande kan förebyggas genom att säkerställa att övrig personal vet vad verksamheten förväntar sig att ge en nyanställd under arbetsintroduktionen och på så vis skapa trygghet för den som skall introduceras med även för den befintliga personalen. Syftet med studien är att undersöka hur den nyanställda vårdpersonalen har upplevt att de blivit bemötta under sin arbetsintroduktion och hur dett bemötande kan ha kommit att påverka deras självkänsla för fortsatt anställning. Utifrån Martin Bubers dialogpedagogik, Erving Goffmans teorier om interkationsritualer och George Herbert Meads teorier om symbolisk interaktionism har resultatet av studien analyserats.

Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående.

Detta arbete syftar till att undersöka hur fritidspedagogens yrkesroll formas utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv, det vill säga fritidspedagogens syn på sig själv och hur han/hon tolkar andras uppfattning om rollen. För att kunna svara på detta har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med fem fritidspedagoger. Intervjuerna är utformade för att ge svar på hur verksamheten ser ut, hur fritidspedagogen ser på sig själv i sin yrkesroll och hur han/hon uppfattar omgivningens krav och förväntningar. Resultat visar att intervjupersonerna påverkas av samarbetet med lärarna på så sätt att ett gott samarbete gör att fritidspedagogsrollen att bli mer lik lärarens, medan ett mindre väl fungerande samarbete leder till att fritidspedagogen arbetar mer självständigt. Intervjupersonerna uppfattar inte att de har lägre status än läraren och vi kan därför inte se att det har någon negativ inverkan på yrkesrollen, snarare borde minskade statusskillnader leda till en starkare fritidspedagogsroll.

Detta examensarbete beskriver vilket utrymme begreppet hälsa ges i stadsplaneringen. Vidare jämförs branschen stadsplanering och ?byggandes tolkning av begreppet hälsa med Socialdepartementets, eftersom detta departement är företrädare för folkhälsofrågor i Sverige. Undersökningen gjordes med hjälp av fem kvalitativa intervjuer och syftet med den var att ta reda på om och hur hälsa främjas genom en god planering av staden, främst med fokus på ökad fysisk aktivitet bland invånarna. Resultatet visar att viljan är god bland de som arbetar med stadsplanering, men att oklara direktiv från regeringen försvårar arbetet för att öka den fysiska aktiviteten..

I studien ställs frågan hur den historiska förordningen ?produktplakatet? från 1700-talet ska tolkas i ett modernt juridiskt perspektiv. Produktplakatet reglerar än idag ett förbud för utländska redare att bedriva sjöfart på svenska vatten. En sådan aktivitet kallas för cabotage, vilket är franska och betyder ?kustfart?.Produktplakatets lydelse och den praktiska tillämpningen av förordningen genom behörig myndighet skiljer sig åt på olika sätt.

Den offentliga måltiden är den huvudsakliga matförsörjningen till Sveriges invånare inom vård, skola och omsorg. En stor del av detta utgörs av mat inom äldreomsorgen. Inom äldreomsorgen finns problem med undernäring och svinn av mat idag. I denna kandidatuppsats studeras matens och måltidens betydelse med utgångspunkt från äldre inom den offentliga måltiden. Studien utgår från de äldres perspektiv och som teoretisk utgångspunkt används symbolisk interaktionism samt begreppen måltidssituation och lokal mat.

Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning.

Internetanvändandet har förändrats och allt yngre personer brukar internet. I dags- och kvällstidningar går det att läsa om barn och ungdomar som utsatts för diverse övergrepp som kan kopplas till internetkontakter. En stor riskgrupp är flickor i de nedre tonåren delvis på grund av intresset för kommunikation och sociala nätverk, samtidigt som internet är en viktig del i skolarbete och annat kunskapsinhämtande. Ofta vet inte föräldrar vad ungdomar gör på internet och det kan vara svårt att ha kontroll då tillgängligheten är stor i och med smarta telefoner och surfplattor. Med utgångspunkt i detta lades studiens fokus på föräldrarnas perspektiv på ålder och mognad, känslan av kontroll samt tankar kring risk kontra nytta med internetanvändningen.

Detta är en studie som syftar till att ta reda på hur två pedagoger arbetarmed datorer och belöning. I bakgrunden presenterar vi bland annatbegreppet motivation samt att vi går igenom några centrala delar i behaviorismen.För att finna svar till vårt syfte använde vi oss av observationeroch semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet inspireradesvi av hermeneutiken och vår tolkning är att pedagogerna blandannat använder sig av datorerna för att motivera eleverna. Vår studieavslutas med en kortare sammanfattning av resultatet där vi lyfter framnågra egna tankar samt att vi ger tips på vidare forskning..

Denna undersökning handlar om ekonomiskt utsatta barnfamiljer i Sverige. Syftet med undersökningen var att nå en ökad förståelse för den situation och de förutsättningar tonåringar som växer upp i ekonomiskt utsatta familjer som uppbär försörjningsstöd har, samt att studera hur barnperspektivet kan ta sig uttryck i handläggningen av ekonomiskt bistånd. För att nå detta syfte använde jag mig av en kvalitativ metod, det vill säga forskningsintervjuer. Jag genomförde fyra intervjuer med fyra socialsekreterare på en socialbidragsenhet. Resultaten från intervjuerna sorterades med metoden meningskategorisering.

The aim with this Essay is to examine the two most read magazines in Sweden covering the areas of exercising, fitness, bodybuilding, diets and ?wellness? ?Fitness and Body. Fitness?s target group is predominantly woman, while Body is almost exclusively read by men. The analysis is first done quantitatively, by systematically categorising the contents of the magazines.

Sexmissbrukets underliggande orsaker skiljer sig åt och detta beror på flera faktorer som exempelvis internet, alkohol och droger. Denna studie behandlar sexmissbrukets utveckling under åren 1990 till 2000. Studiens syfte är att visa på den samexistens som begreppet anses ha med andra missbruk som visas genom de faktorer som kommer att nämnas i studien. Studien som är en litteraturbaserad översikt bygger på sex artiklar och en rapport som analyserats utifrån systemteorin. Studien visar att sexmissbruk kan tolkas på olika sätt beroende på den målgrupp som kommer i kontakt med begreppet.

BAKGRUND: Leken är ett stort begrepp och många forskare har försökt beskriva den. Detsom de flesta kommit fram till är att den är lustfylld, frivillig, spontan, symbolisk och attmedel dominerar över mål (Pramling Samuelsson och Sheridan 1999, s. 84). I bakgrundenpresenterar vi relevant forskning för vår studie om barns lärande och utveckling genom lek.Vi beskriver leken ur ett historiskt perspektiv, pedagogens roll, vad lek är och vad leken harför betydelse för barns utveckling. Vidare tar vi upp lekens förutsättningar samt vad som ståratt läsa om leken i läroplanerna för förskola och skola.SYFTE: Vi vill i vår undersökning studera ett antal pedagogers föreställningar/uppfattningar om lekens betydelse för barns lärande och utveckling.

I ABL 21 kap. finns två typer av låneförbud, det generella låneförbudet eller det så kallade närståendelåneförbudet, och förvärvslåneförbudet eller det så kallade särskilda låneförbudet. Syftet med det generella förbudet är huvudsakligen att förhindra kringgående av skattelagstiftningen och då främst lån som personer i ett aktiebolags närhet tar för privat konsumtion. Till detta förbud är stadgat en rad undantag som till sin natur typiskt sett inte innebär någon risk för skatteflykt. Lagstiftaren har dock inte tänkt på riskerna för borgenärskollektivet i dessa situationer, utan fokus ligger på riskerna för skatteflykt, vilket har kritiserats i doktrinen. Motivet för förvärvslåneförbudet är istället att skydda borgenärskollektivet, det finns inget skatterättsligt behov av skydd i dessa situationer.

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på förskollärarnas syn på behov, användning och relevans av specialpedagogiska kunskaper och specialpedagoger i förskolan samt hur förskol-lärare tar tillvara på specialpedagogisk kunskap i nuet. ? Under vilka former ges det specialpedagogiska stödet?? Hur ser förskollärarna på behovet av specialpedagogisk kunskap i förskolan?? På vilket sätt anser förskollärarna att den specialpedagogiska kunskapen tas tillvara på i förskolan?? Hur hanterar förskollärarna svårigheter som barn uppvisar. Teori: Studiens teori kommer att ses utifrån ett systemteoretiskt helhetsperspektiv. Gruppen, i gällande studien, pedagogerna, specialpedagog och barngrupp, ska ses utifrån ett öppet system.