This essays purpose is to accentuate the meaning of the knowledge of the design elements color, formand texture in the hair design education. Both the Bauhaus school and Pivot Point educationcampaign close knowledge in color, form and texture. In my study of the literature I compared theBauhaus school with Pivot Point International Inc, study material for hair design education. From thesimilarities in this material I develop a project in color, form and texture. This was a teaching test forstudents in the hair design education at the upper secondary.

Title: Studies on the development section in symphonies composed by W.A. Mozart ? An attempt to concretize musical form. This study, which has an earlier work by the author as its starting point, aims to concretize the development section by examining symphonies composed by W.A. Mozart.

När en grafisk profil för en spännande ny internationell webbtidning för ungdomar skall göras är det viktigt att tänka på hur färg och form påverkar våra känslor. Experiment med färg som har gjorts av ledande färgpsykologer och färgvetare som Goethe, Itten, Lüscher och Karl Ryberg bevisar att färg har en stor psykologisk påverkan på människan. Internet är ett väldigt effektiv kommunikationsmedium och för att kommunicera effektivt är det inte bara orden, utan även färgerna och formerna på webbsidorna som skall vara väl genomtänkta. Vilka färger kopplar ungdomar i Sverige och Chile ihop med vissa känslor? Vilka former kopplas ihop med samma känslor? Svaren på de frågorna sammanställdes och analyserades efter svaren på en enkät om färg och form som delades it till två högstadieskolor i Borlänge, Sverige och en i Santiago, Chile..

Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte är att lyfta fram motståndsartikulationer i låttexter skrivna av aktiva all-trans/female-punkband. Frågeställningarna behandlar låttexternas teman, deras referenspunkter, bandens val av mottståndsstrategi och vart detta motstånd riktas.Teori: Huvudsakligen har motståndsforskarna Mona Lilja och Stellan Vinthagens bok Motstånd (2009) använts för att beskriva hur motstånd verkar i förhållande till makt. Judith Butlers Genustrubbel (2007) har använts för att exemplifiera makt- och motståndsverkan kopplat till kön.Metod: Låttexterna har analyserats kvalitativt och tolkats i relation till det omgivande samhällets maktstrukturer. På så sätt har tema och referenspunkter utlästs. Hur motståndet artikuleras i låttexterna har sedan beskrivits med hjälp av uppsatsens teoretiska utgångspunkter.Resultat: Det har funnits ett stort omfång av motståndsartikulationer i alla nio låttexter.

I denna studie är avsikten att studera vilka faktorer leder till att konflikter uppstår mellan två ungdomsgrupper. Grupperna i denna studie består av utrikesfödda ungdomar och inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda föräldrar, på gymnasieskolan Liljevalchs internationella läroverk i Södertälje.För att nå en ökad kunskap om varför konflikter uppstår har vi använt oss av teoretiska utgångspunkter som ett verktyg. Dessa utgångspunkter är teorier om social identifikation, normer och kategorisering samt symbolisk interaktionism.Därmed har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod, för att få en bättre förståelse för varför konflikter uppstår mellan två specifika ungdomsgrupper. I undersökningen utfördes datainsamlingen utifrån ett snöbollsurval. Genom snöbollsurvalet kom vi i kontakt med åtta ungdomar, där hälften av dessa utgjorde informanter från gruppen utrikesfödda ungdomar och de andra fyra från gruppen inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda föräldrar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialarbetare resonerar kring olika grupper av hemlösa och om det finns skillnader i bedömningen av boendelösningar utifrån vilken orsak till hemlöshet en klient har. Uppsatsen baseras på personintervjuer med sex socialarbetare inom samma kommun. De teorier som användes för att analysera data var symbolisk interaktionism och stigmateori. Resultatet visade att socialarbetarna hade olika syn på skälen till hemlöshet då de arbetar på olika positioner inom kommunen och har olika erfarenhet av arbete med hemlösa. Utifrån de boendelösningar som den studerade kommunen erbjuder hade socialarbetarna olika sätt att se på dem.

I denna antologi har vi haft som syfte att undersöka på vilket sätt boendemiljön har betydelse för människans livsvillkor och identitetsskapande. Genom att undersöka sociala relationer och den fysiska miljön i olika miljonprogramsförorter har vi försökt skapa oss en förståelse för hur människor själva upplever sin boendemiljö. Utifrån de fyra olika infallsvinklarna ungdomars livsvillkor, trygghetsskapande, medias roll och ungdomars identitetsskapande har vi studerat miljonprogramsförorter och har därigenom försökt skapa oss en bred kunskap om livet i förorten. Med hjälp av observationer och intervjuer har vi samlat in datamaterial som vi sedan har analyserat genom den induktiva analysmetoden grundad teori. Dataanalysen har vi därefter kopplat till teorier om identitet, stigma och symbolisk interaktionism och även individuellt valda teorier, vilka längre fram genererat i sammanfattande slutsatser.

This essay is included as a sub-study of a survey about child poverty, which the Department of Sociology at Uppsala University, the Ombudsman for Children and Gillbergska Stiftelsen (the Gillberg?s foundation) has been commissioned by Uppsala Town to implement. The intent of this essay is to investigate how three pre-school managers in the municipal preschool in Uppsala describe child poverty, how they see the preschool?s social responsibility and how they manage child poverty in their practical operation. The essay is a qualitative study and informants' responses has been analyzed and related to symbolic interactionism, the thesis theoretical basis.

IT-prototype for programming education in the form of a web-site. IT-prototype for programming education in the form of a web-site..

Den här uppsatsen handlar om hur ungdomar mellan 18 och 24 år upplever att ha deltagit i ett arbetsmarknadsprojekt. Syftet är att få ungdomarna att bli mer konkurrenskraftiga i samhället och göra deltagarna mer attraktiva för arbetsgivare. Projektet är byggt på grupprocessen, att dra nytta av varandra och att bygga nätverk med hjälp av varandra. Mitt syfte med uppsatsen är att se vilka metoder som ungdomsprojekt Kalix använder sig av och hur ungdomarna upplever projektet. För att få svar på frågorna så har jag använt kvantitativa och kvalitativa metoder.

Anorexi nervosa är ett globalt problem men förekommer främst i Västvärlden. Det är en komplex sjukdom som orsakas av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer som många gånger samverkar med varandra. Syftet med denna fenomenologiska studie är att få en större förståelse för hur friskförklarade kvinnor fann mening i sitt insjuknande och om det finns gemensamma nämnare i deras livshistorier. Särskilt fokus har lagts vid familjemönster och kommunikationen inom familjen. Vi har utgått ifrån symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv.

Enhetschefens arbete balanserar mellan önskemål och krav från personal, brukare, anhöriga, tjänstemän och politiker. Informella ledare kan då vara ett hot eller en möjlighet.Uppsatsens syfte är att bidra med förståelse för hur enhetschefer inom äldreomsorgen resonerar kring informella ledare. Det handlar om de möjligheter och svårigheter samt de strategier cheferna resonerar om och använder i sitt arbete.Den teoretiska referensramen utgörs av symbolisk interaktionism och verksamhetsnära- och situationsanpassat ledarskap. Utifrån en kvalitativ ansats har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex enhetschefer i två kommuner i Östergötland.Resultatet visar att cheferna resonerar kring både möjligheter och svårigheter avseende informella ledare i verksamheten. Möjligheterna kan bestå av att informella ledare ofta är insatta och engagerade i verksamheten.

En allt mer ökande företagsform är det kooperativa företagandet, det bygger på öppenhet, och ett aktivt deltagande, alla medlemmar har lika rösträtt. Det sociala företaget är en relativt ny inriktning inom det kooperativa företagandet. Socialt företagande innebär en arbetsmöjlighet för människor som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, att integreras i samhälle och arbetsliv, på detta sätt skapas delaktighet och mening. Kooperativa sociala företag skiljer sig inte avsevärt från övriga företag, de har en affärsidé, säljer produkter och tjänster och är etablerade såväl inom den privata som den offentliga sektorn. De flesta sociala företag har handledare för att stödja dem som arbetar och äger sitt företag, vilket medför att handledaren inte bara är arbetstagare utan även handledare till sin arbetsgivare.

Syftet med denna uppsats var att få förståelse om hur socialsekreterare i sitt arbete på en Försörjningsenhet upplever förutsättningarna att bedriva ett professionellt arbetssätt. Syftet har brutits ned i tre frågeställningar som handlar om hur socialsekreterare beskriver vad ett professionellt arbetssätt är, vilka förut-sättningarna är, samt om dessa har förändrats över tid.Studien utgår från en kvalitativ undersökningsmetod, där fem socialsekreterare från fem olika socialkontor intervjuades. Samtliga socialsekreterare arbetade med försörjningsstöd i olika former. Det empiriska materialet bearbetades, och kopplades till det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism och begreppet professionalitet utifrån tre fasetter; yrkesroll, handlingsutrymme, och kunskap.Resultaten i studien visade att ett professionellt arbetssätt bestod i att identifiera olika aktörers behov, och agera utifrån vilket eller vilka de ansåg vara relevanta. Komplexiteten i yrkesrollen gav socialsekreterarna en frihet att välja vems behovs skall prioriteras.

Denna kvalitativa uppsats behandlar personliga bloggar och de mekanismer som finns bakom bloggande. Det övergripande syftet är att, med fokus på individen i samspel med andra, få en förståelse för vad det är som gör att människor väljer att publicera uppgifter om sig själva på bloggar där vem som helst kan läsa vad som skrivits. Vi har för vår datainsamling genomfört semistrukturerade intervjuer i huvudsak via MSN Messenger. De teorier vi valt att använda oss av är symbolisk interaktionism, rollteori och teori om den narcissistiska kulturen. Analysen behandlar de teman vi tycker oss se i vårt insamlade material.