Arbetet undersöker det straffrättsliga rekvisitet ?tillåtelse? enligt förslaget om en ny, samtyckesbaserad bestämmelse (sexuellt övergrepp) i Brottsbalken 6:3. En förutsättning för att en individ ska kunna ge en tillåtelse som gör gärningen straffri är att denna har förmåga och tillfälle att göra detta, dvs. självbestämmande. Inom straffrätten är självbestämmande ideologiskt preciserat utifrån en idé om människan som en fri individ, vilket får konsekvenser för bedömningen av rekvisitet ?tillåtelse?.

Det här examensarbetet beskriver en specifik optimeringsteknik och undersöker dess förmåga att öka exekveringshastigheten. Optimeringstekniken ersätter villkorliga hopp i form av if-satser med ovillkorligt hopp. Ett program har utvecklats som mäter exekveringstiden för flera små programkoder, som både använder respektive inte använder optimeringstekniken, så att de kan jämföras med varandra. Med hjälp av mätresultaten från programmet har optimeringstekniken utvärderats. Resultaten visar att optimeringstekniken inte kan öka exekveringshastigheten i de flesta av testerna, men i några specifika fall kan optimeringstekniken öka exekveringshastigheten..

Uppsatsen handlar om negationens placering i huvudsats. Min hypotes är att negationens placering ändras under 1500-talet, från fundament till satsadverbialsplats.Undersökningens material består av sju texter, Järteckensboken är den äldsta och Johan Runis: Prosatexter på svenska är den yngsta..

Denna examensuppsats undersöker Olivier Messiaens orgelcykel Les Corps Glorieux (De förhärligade kropparna). Den första huvuduppgiften har varit att relatera musiken till den katolska teologi kring människans kroppslighet som uppstånden, vilken bildar tematisk grund för Messiaens verk. Därefter presenteras orgelverkets enskilda satser ochrelationen mellan teologi och musik diskuteras. Avslutningsvis behandlas gestaltningsmässiga konsekvenser som aktualiseras av musikens idémässiga utgångspunkter..

Vad är det som gör att vi uppfattar en person på ett visst sätt? Vi påverkas inte bara av personen själv och allt som personen själv bidrar med, utan även av vår egen utgångspunkt, våra egna och andras värderingar och andras val av framställning. Genom att plocka isär meningar och satser i åtta partiledarintervjuer, analysera deras lexikogrammatiska beståndsdelar och kategorisera dem har jag undersökt om det var möjligt att hitta språkliga mönster för detta. För det syftet har jag använt den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, eftersom den gör det möjligt att kategorisera satsers lexikogrammatiska beståndsdelar utifrån både funktion och betydelse. De analyserade beståndsdelarna är förstadeltagare, processtyper och modalitet i alla fria satser.Det analyserade materialet är intervjuer med Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt publicerade i fyra svenska dagstidningar inför valet 2010, ett material som därför innehåller både citat från den studerade personen och kommentarer om densamma.

Detta sja?lvsta?ndiga arbete har handlat om att arrangera tre satser ur Johann Sebastian Bachs andra fiolsonat, BWV 1003, fo?r klassisk gitarr. Till min hja?lp hade jag dels Bachs originalkomposition av sonaten men ocksa? ett arrangemang fo?r cembalo fo?rmodligen gjort av Wilhelm Friedemann Bach (Nicholas 2009). Arrangemangen a?r ta?nkta att i framtiden anva?ndas som konsertmaterial..

Detta arbete handlar om luft och artikulation används i trombonspelet. Först skriver jag om luft och artikulation i mera generella drag. Hur tungan rör sig och hur luften ska användas för att få ut så mycket som möjligt i varje andetag. Efter att jag skrivit om luft och artikulation mer generellt så reflekterar jag sen över min egen luftanvändning och min egen artikulation. Vad jag gör som är bra och vad som kan förbättras.

Detta arbete handlar om luft och artikulation används i trombonspelet. Först skriver jag om luft och artikulation i mera generella drag. Hur tungan rör sig och hur luften ska användas för att få ut så mycket som möjligt i varje andetag. Efter att jag skrivit om luft och artikulation mer generellt så reflekterar jag sen över min egen luftanvändning och min egen artikulation. Vad jag gör som är bra och vad som kan förbättras.

Uppsatsens syfte har varit att försöka få en bild av hur bevis och bevisföring fokuseras och har fokuserats i gymnasiematematiken. De frågeställningar arbetet inriktas på är vad elever har för attityd till matematiska bevis, syn på matematiska bevis samt kunskap om matematiska bevis. I uppsatsen har olika läroböcker som använts under de senaste decennierna studerats, och då genom att se hur härledningen av ett par centrala satser har genomförts. Vidare har kursplaner, läroplaner samt litteratur som berör didaktiska aspekter på matematiska bevis granskats. För att få svar på frågeställningarna ovan så har dels en enkätundersökning och dels ett test genomförts bland naturvetarelever på en gymnasieskola i Sydsverige.

I tal modifierar vi ofta det vi säger med små ord som ju, väl och nog. Gemensamt för dessa ord är att de inte tillför nytt informationsinnehåll till själva utsagan, utan snarare anger talarens inställning till den. Det har tidigare forskats en hel del kring dessa små ord, som fått skiftande benämningar, till exempel talaktsadverbial och modala satsadverbial. SAG, Svenska Akademiens grammatik, kallar dem modala satsadverbial.Jag blev intresserad av att undersöka om dessa ord fungerar så som tidigare forskning visat i ett autentiskt talspråksmaterial, både vad gäller deras funktioner och var i satsen de förekommer. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur frekventa ju, väl, la och nog är i ett så kallat GSM-samtal, vilka funktioner de har där och var i satsen de förekommer.

Detta är en studie om elliptiska kurvor. En elliptisk kurva över en kropp k är en icke-singulär tredjegradskurva över k tillsammans med en punkt O. Mängden av alla punkter på tredjegradskurvan som har koordinater i k utgör, tillsammans med punkten O, en abelsk grupp. Punkten O är i de flesta fall en punkt i oändligheten. I denna studie låter vi ofta k vara de rationella talen och presenterar två viktiga satser när k=Q: Mordell´s sats och Mazur´s sats.

Det nord-australiska pama-njunganspråket djambarrpuy?u har studerats med avseende på finita egenskaper. Det går att påstå att det finns en finithetsdistinktion i djambarrpuy?u eftersom det finns satser som kan uttrycka vissa egenskaper (t ex tempus, modus, aspekt och nominativt/ergativt subjekt) samtidigt som det finns satsliknande konstruktioner som inte kan uttrycka detta. Ett möjligt samband mellan finita kriterier i djambarrpuy?u är förmåga att fungera som talhandling och förmåga att overt kunna uttrycka nominativt/ergativt subjekt, men detta behöver studeras närmare.

Syftet med denna uppsats är att studera hur blickar och pekningar förhåller sig till barns verbala yttranden. Jag har använt ett videoinspelat material där 8 hörande barn med typisk utveckling mellan 0;8 och 5;10 år interagerar. Ur detta har jag klippt sekvenser som passar min frågeställning, implementerat dem i annotationsprogrammet ELAN, och sedan annoterat och analyserat materialet. Av 77 deklarativa-informativa pekningar i det slutliga materialet fann jag 68 ha den tidigare kända funktionen för denna pekningstyp, att förekomma i en vanlig påståendesats. De återstående 9 hade ett blickmönster som skilde sig från dessa.

Denna uppsats presenterar olika språkliga företeelser som förekommer i SMS på ryska och diskuterar tänkbara tolkningar och förklaringar.Bland annat presenteras exempel på olika metoder att komprimera språket, t.ex. utelämnade mellanslag, utelämnade skiljetecken, förkortningar av ord och satser. Vidare presenteras och kommenteras olika observerade metoder att transkribera ryska till det latinska alfabetet.Därefter ges exempel på lekfullhet och formexperiment av olika slag. Hit hör bl.a. användning av s.k.

Prosodimodeller som bl.a. kan användas i talsynteser grundar sig ofta på analyser av tal som består av enbart tonande segment. Framför tonlös konsonant saknar vokalsegments grundtonskurvor möjlig fortsättning och blir dessutom kortare. Detta brukar då justeras med hjälp av trunkering av grundtonskurvan. Tidigare studier har i korthet visat att skillnader, förutom trunkering, i vokalers grundtonskurva kan uppstå beroende på om efterföljande segment är tonande eller tonlöst.