Sökresultat:
56110 Uppsatser om Syftet med läxor - Sida 61 av 3741
Att leva med astma: en litteraturstudie
Astma Àr en kronisk sjukdom som pÄ mÄnga sÀtt pÄverkar det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med sjukdo-men. 13 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet, publicerade frÄn 1986 och framÄt, analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att vara begrÀnsad frÄn fysiska aktiviteter och social gemenskap, att acceptera att astman Àr en del av ens liv, att kÀnna trötthet och att vara orkeslös under hela dygnet, kÀnna rÀdsla, andnöd och panik, samt att sjukdomen ger upp-hov till skuld och förnekelse. Studien ger kunskap om de konsekvenser sjukdo-men kan medföra för de drabbade i dagligt liv.
Upplevelser av livskvalitet hos Àldre kvinnor med urininkontinens och hur sjuksköterskan kan vara stödjande : En litteraturstudie
Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr ett globalt vÀxande folkhÀlsoproblem som dessutom Àr en ekonomisk last pÄ samhÀllet. Forskning har uppskattat att majoriteten av dödsfall kommer att bero pÄ hjÀrt- och kÀrlsjukdomar vid Är 2030. NÄgra riskfaktorer för att utveckla hjÀrt- och kÀrlsjukdom Àr ett högt BMI, rökning och lÄg fysisk aktivitet. Forskning har visat att primÀrpreventivt arbete med livsstilsförÀndringar Àr nÄgot som minskar riskfaktorerna och Àr kostnadseffektivt för samhÀllet. Syftet: var att beskriva vilka primÀrpreventiva metoder sjuksköterskan anvÀnder för att uppmuntra till livsstilsförÀndringar hos patienter med risk för  hjÀrt- och kÀrlsjukdom samt att beskriva hur dessa primÀrpreventiva metoder pÄverkar riskfaktorerna.
Knowledge Management : En modell för hur kunskap kan identifieras och överföras
Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbÀttra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnÄs genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill sÀga den kunskapen som finns i de anstÀlldas sinnen.FrÄn Är 2010 och fyra Är framÄt förvÀntas en stor utmarsch av 40-talister frÄn den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att fÄ konsekvenser pÄ arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.Syftet med uppsatsen Àr ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras.
SmÄföretagares attityd till externa finansieringsalternativ
Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur Lean passar i vÄrden genom att studera framgÄngsfaktorer och kartlÀgga eventuella utmaningar samt att ge en ökad förstÄelse för vÄrdens Leanarbete.Metod: För att uppnÄ syftet med studien lÀmpar sig en kvalitativ metodinriktning bÀst. För att öka förstÄelsen för hur Lean passar i vÄrden har en fallstudie genomförts, dÀr tio verksamheter inom Landstinget i VÀrmland har studerats. Ett sÀtt att samla in data för denna studie har varit att genomföra semistrukturerade intervjuer med respondenter inom varje verksamhet och detta ligger till grund för empirin. Referensramen har arbetats fram med hjÀlp av vetenskapliga artiklar och böcker.Slutsats: Studien visar, att Lean som ursprungligen konstruerades för den japanska bilindustrin, mycket vÀl kan anvÀndas i vÄrden, men mÄste anpassas till vÄrdens behov. Gammal ledningsstruktur, invanda roller och oförutsÀgbarhet Àr hinder som mÄste överbryggas för att Leanarbetet ska fungera optimalt.
HerrgĂ„rdspigor pĂ„ vallonbruk Ă„r 1851-1880 : En studie över de pigor som blev stĂ€dslade pĂ„ Lövstabruks och Ăsterbybruks herrgĂ„rdar Ă„r 1851-1880
Avyttringen och ombildningen av kommunala och privata bostadshyresfastigheter till bostadsrÀttsföreningar har blivit ett allt vanligare fenomen under de senaste decennierna. FrÀmst sker avyttringen i Stockholms kommun. Syftet med denna uppsats Àr att mÀta om prissÀttningen vid utförsÀljning av bostadshyresfastigheter inom Stockholms kommun skiljer sig beroende pÄ om sÀljaren varit privat eller ett allmÀnnyttigt kommunalt bolag. För att undersöka detta har olika regressionsmodeller applicerats pÄ data över fastighetsprisregistret under tvÄ mandatperioder. Resultatet visar en tydlig prisskillnad mellan kommunala avyttringar och privata inom samma omrÄdesindelning.
Bedömning och betygsÀttning : Hur sÀtter lÀrare i grundskolan betyg i matematik och no-Àmnen?
Syftet med den hÀr studien Àr att tydliggöra processerna för bedömning och betygsÀttning i grundskolans naturvetenskapliga Àmnen och matematik. Vidare Àr syftet att försöka tolka pÄ vilka grunder detta sker, med utgÄngspunkt i vÀlkÀnda pedagogisk-psykologiska teorier om kunskaps- och mÀnniskosyn. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare.Resultatet Àr inte generaliserbart, men visar att eleverna nÀstan konstant blir bedömda och att olika bedömningsformer anvÀnds kompletterande för att fÄ en bild av elevens kunskaper. Information frÄn bedömning av eleverna anvÀnds bÄde som underlag till betygsÀttningen och för planering av undervisningen. Respons och samtal anvÀnds med formativt syfte för lÀrandet.
"Den innehÄller ju ganska mycket - tiden vid datorn" : en studie om datoranvÀndning i förskolan
Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolan kan anvÀnda datorn för att frÀmja barns lÀrande. För att motsvara syftet har sex förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner intervjuats. Intervjuerna bestod av elva i förvÀg formulerade frÄgor sammanförda i en intervjuguide. Vid intervjuerna stÀlldes ocksÄ ett antal uppföljningsfrÄgor. Det insamlade datamaterialet har analyserats och delats in i teman för att dÀrefter sammanstÀllas och presenteras som resultat.
Systematiskt kvalitetsarbete i matematik : En kvalitativ fallstudie om pedagogers erfarenheter och uppfattningar av matematikplaner ur ett SUM-perspektiv
Svenska elevers lÄga matematikresultat i internationella jÀmförelser vittnar om att det krÀvs förÀndring i skolans matematikundervisning. Vissa skolor/kommuner har utvecklat matematikplaner i syfte att höja mÄluppfyllelsen. Syftet med studien Àr att fÄ insikt i tvÄ av dessa matematikplaner och pedagogers tankar om hur de anvÀnds och gynnar SUM-elever. I den teoretiska bakgrunden belyses Bedömning, God undervisning och Samverkan kopplat till Systematiskt kvalitetsarbete, och i relation till SUM-elever, vilka Àr i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och Àr en fallstudie av tvÄ matematikplaner och hur de anvÀnds. Gruppintervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att anvÀndandet av matematikplanerna och konsekvenserna av dem Àr relativt lika trots olikheterna i deras innehÄll.
UppklÀdd, nerklÀdd, normalklÀdd : Ungdomars syn pÄ klÀder och beteende
Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur ungdomarna tÀnker kring sin och andras klÀdsel och beteende, samt om dessa fenomen pÄverkar hur de blir uppfattade. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ för vem ungdomarna klÀr sig. Som metod genomfördes tre fokusgruppsintervjuer, som sedan analyserades. Intervjuresultaten som framkom har sedan kopplats till begrepp som: bricolage, in- och utgrupp, social identitetsteori och identitet.FrÄn analysen av de genomförda intervjuerna framkom att ungdomarna medvetet klÀr sig för sin egen skull, men undermedvetet för andras. Det framkom Àven att klÀderna Àr det första ungdomarna bedömer i möte med en ny person, men Àven att de bedömer andra negativt om de bryter mot beteendets ?normalnorm?.
Bitcoin : Risk eller möjlighet
Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi III, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, Ekonomistyrning, 2FE71E, VT 2014.Författare: Eric Paulsen, Simon PerchunHandledare och examinator: Thomas Karlsson & Petter BoyeTitel: Bitcoin - Risk eller möjlighet? Bakgrund: Den digitala kryptovalutan har idag blommat upp dÀr Bitcoin stÄr i fokus. NÄgot som blivit uppmÀrksammat i bland annat media och genom politiska uttalanden. Detta har fÄtt företag till att applicera Bitcoin som möjligt betalsÀtt utöver de vanliga betalmöjligheterna som exempelvis kortbetalningar. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att efter insamling av empiri kunna beskriva genom vÄr utvalda teoretiska referensram varför företag vÀljer att acceptera Bitcoin som möjligt betalmedel, samt vilka möjligheter och risker som finns förenade inom företagsbranschen, och sedan förklara vidare hur företagen hanterar dessa möjligheter och risker. Metod: För att kunna uppfylla syftet med studien sÄ har vi utgÄtt frÄn en abduktiv metodsyn. Vi har samlat in empiri i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer frÄn sex olika företag som mottar Bitcoin som möjligt betalsÀtt.
Socialt kapital i Sverige. : - en jÀmförande studie om det sociala kapitalets utformning i Sveriges lÀn.
Syftet med denna studie Àr att se hur det sociala kapitalet ser ut i Sverige utifrÄn lÀnsuppdelningen. Syftet Àr Àven att studera sambandet mellan det sociala kapitalet och ett antal faktorer, pÄ individnivÄ och lÀnsnivÄ. I denna studie har jag anvÀnt mig av material frÄn SOM-institutet och gjort en jÀmförande studie för att dels beskriva hur det ser ut men Àven pröva teorier. Jag har anvÀnt mig av teorin kring det sociala kapitalet som frÀmst Robert D. Putnam och Bo Rothstein har problematiserat och definierat.
Tolkning av testamente
Syftet med denna uppsats var att utreda gÀllande rÀtt vid tolkning av testamente. För att uppnÄ syftet har jag anvÀnt mig av en traditionell juridisk metod, dÀr jag studerat doktrin, lagstiftning, förarbeten och den rÀttspraxis som finns inom omrÄdet. Genom att upprÀtta testamente kan den enskilde förordna hur hans kvarlÄtenskap ska fördelas, om han vill frÄngÄ den legala arvsordningen. Testationsfriheten Àr emellertid inte helt obegrÀnsad, utan arvinges rÀtt till laglott och makes rÀtt till basbeloppet inskrÀnker till viss del denna rÀttighet. Uppkommer oklarheter betrÀffande testamentet vid verkstÀlligheten, blir förordnandet i behov av tolkning.
LÄtminnen i vÄra sinnen. Att lÀra sig lÄtar utantill
Inre motivation Àr per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredstÀllelse för arbetet i sig, utan nÀrvaron av yttre belöningar. DÄ monetÀra belöningar Àr vÀldigt utbrett och kostar företag stora summor Àr det av intresse att Àven studera hur motivation pÄverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie Àr att med ett kvantitativt förhÄllningssÀtt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrÄn tidigare teori valts ut Àr tron pÄ sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkÀt delats ut till 211 anstÀllda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron pÄ sin egen kompetens och personlig utveckling Àr sÀkerstÀllda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..
Att meddela ett uppsÀgningsbesked - en empirisk studie om chefers upplevelser av en uppsÀgningsprocess
Studien Àr en empirisk undersökning dÀr syftet har varit att skapa en förstÄelse över hur det Àr att vara chef i en uppsÀgningsprocess som beror pÄ arbetsbrist. FrÄgestÀllningen som har legat till grund för att uppnÄ syftet har varit: Hur upplever chefer uppsÀgningsprocessen vid arbetsbrist? Med hjÀlp av en kvalitativ metod i form av fyra stycken ostrukturerade intervjuer har empiriskt material blivit insamlat. Informanterna har bestÄtt av mellanchefer med upplevelser frÄn olika uppsÀgningsprocesser under finanskrisen Är 2008. Med hjÀlp av Mintzbergs (1973) teori om en chefs roller samt Molinsky och Margolis (2006) teori om copingtekniker i samband med ett uppsÀgningssamtal har resultatet analyserats.
LetÂŽs dance i grundskolan! : ? en kvalitativ studie om hur dans kan ta plats i grundskolan!
Syftet med denna studie Àr att skapa kunskap om hur dans kan ta plats i estetiska lÀrprocesser igrundskolan. Vidare Àr syftet att undersöka hur danspedagoger/danslÀrare talar om dans som potential i ett sammanhang av elevers utveckling och lÀrande. En empirisk undersökning i kvalitativintervjuform har genomförts med tre danspedagoger, en Àr danslÀrare och en fritidspedagog. Tre av danspedagogerna och en danslÀrare Àr anstÀllda via Kulturskolan och arbetar med dans i grundskolan. Danspedagogerna, DanslÀraren och Fritidspedagogen har alla en högre utbildning inom dans.