Syftet med den här undersökningen var att studera om socionomerverksamma inom ett antal familjecentraler i Jämtlands län ansåg sigkunna bedriva ett förebyggande socialt arbete där. Detta studeradesutifrån ett insats-, resurs-, tids- och rollperspektiv. En kvalitativ ansatslåg till grund för att besvara syftet och frågeställningarna där femyrkesverksamma socionomer intervjuades. De huvudsakliga fynden iundersökningen visade sig vara att de intervjuade socionomerna harför lite resurser och tid för att bedriva ett förebyggande socialt arbetepå de aktuella familjecentralerna. Vidare ansåg socionomerna att derasroll var otydlig mot de familjer som besöker familjecentralerna mentydlig mot de övriga yrkeskategorierna.

Sjuksköterskor idag har inte förutsättningar till att möta patienter i livets slutskede, eftersom de oftast inte har bearbetat rädslan för sin egen död, och accepterat den som en del av livet. Döden väcker starka känslor, därför är det viktigt att lära sig hantera dessa, för att kunna tillfredsställa patienters psykologiska behov. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor förhåller sig och hanterar mötet med patienter i livets slutskede. Litteraturstudien är baserad på 16 vetenskapliga artiklar, där tre huvudteman valdes ut och redovisades i förhållande till syftet; accepterandet av döden, användandet av copingstrategier samt emotionell distans. Resultatet visar att sjuksköterskan bör hantera känslor och accepterandet av sin egen död för att inte skrämmas av döden, copingstrategier är någonting som används och utvecklas med sjuksköterskans erfarenhet samt att sjuksköterskor ofta väljer att distansera sig emotionellt vid mötet med patienter i livets slutskede för att undvika emotionell stress..

När konkurrensen hårdnar och marknaderna globaliseras så ökar kraven på varje företag att utvecklas. I takt med förändringarna i omvärlden blir kunskap och kompetens inaktuella, vilket skapar ett behov av kompetensförnyelse. En avgörande framgångsfaktor är att kroka arm med flera samarbetspartners. Här är vänortssamarbeten en möjlighet för att ge regional och lokal utveckling, detta genom att det sker ett kunskapsutbyte vilket i sin tur leder till kompetensutveckling. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur vänortssamarbete kan ge företag på lokal nivå högre kompetens genom att ingå i ett nätverk orter emellan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare metodiskt arbetar för elever med AD/HD i idrottsundervisningen. Begreppen inkludering och exkludering beskrivs i arbetet. Bakgrunden till syftet är att det är omkring fyra till åtta procent av eleverna som har AD/HD. Metoden baserar sig på kvalitativa intervjuer med idrottslärare. Resultaten visar att idrottslärarna har olika uppfattning i hur undervisningssituationen är med elever med AD/HD.

Integreringen av sexåringarna i skolverksamheten ökar, tillsammans med årskurs ett bildar de en gemensam klass. Rigmor Lindö skriver att upplägget för hur integreringen ser ut skiljer sig mellan skolor runt om i Sverige . Syftet med denna studie är att få en bild av hur man väljer att integrera sexåringarna inom ett rektorsområde och hur de arbetar med barnens läs- och skrivutveckling, samt hur skolsituationen för barnen ser ut. För att få reda på syftet har vi använt oss av kvalitativa metoder, som kvalitativa forskningsintervjuer och deltagande observationer, precis som Steinar Kvale förespråkar . I denna studie har det deltagit fem pedagoger från två olika skolor.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att vara ofrivilligt barnlös är för många förenat med något negativt och sorg. Idag lever ungefär 7-8 procent av Sveriges kvinnor som ofrivilligt barnlösa. Syftet med studien är att öka förståelsen av kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet och på så sätt skapa en större kunskap om de drabbades subjektiva situation. Som en del av syftet är också att särskilt fokusera på den ofrivilliga barnlöshetens betydelse för kvinnors identitet. Studien har analyserat 8 kvinnors berättelser där de har fått konstruera en berättelse om deras upplevelse av att vara ofrivilligt barnlös.

Sammanfattning Titel: Aktievärdering ? En empirisk undersökning med momentumstrategi under åren 2002-2011 på Stockholmsbörsen Large Cap. Författare: Fredrik Appelqvist och Åsa Nilsson Handledare: Anders Wrenne Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng Syfte: Utifrån ett investerarperspektiv är syftet med uppsatsen att undersöka om det varit möjligt att uppnå överavkastning på Stockholmsbörsen, Large Cap under åren 2002-2011. För att uppnå syftet använder vi oss av en momentumstrategi på medel-lång sikt, som menar att aktiemarknaden tenderar att behålla samma avkastningsmönster för perioder av nästkommande 3-12 månader. Syftet är också att undersöka om marknaden är effektiv i svag form. Metod: Studien utgår från en deduktiv forskningsansats där vi utifrån befintliga teorier inom ämnet tagit fram en frågeställning. Utifrån frågeställningen har hypoteser testats och analyserats med empiri.

Syftet med undersökningen är att se hur lärare använder sig av skönlitteratur i undervisningen, vad de anser arbetet ger eleverna samt om det finns några hinder med det skönlitterära arbetet. I vår forskningsbakgrund tar vi upp olika forskares syn på hur skönlitteratur påverkar barns kunskapsutveckling, för- och nackdelar med det skönlitterära arbetet samt vad kursplanerna säger. Det skönlitterära arbetet knyts samman med Vygotskijs och Langers teorier om lärande. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med nio mellanstadielärare på skolor i södra Sverige.Samtliga lärare i vår undersökning använde sig av någon form av skönlitteratur i undervisningen och flertalet tycker att det skönlitterära arbetet är viktigt eftersom det ger eleverna en djupare förståelse. Det mest framträdande arbetssättet var tematiskt arbete samt att lärarna använde sig av skönlitteraturen som en del i arbetet med läs- och ord förståelse.

Studiens syfte är att: med utgångspunkt i två skilda propositionstexter (daterade 1990 och 2009) påvisa hur införandet av Individuella programmet/Introduktionsprogrammet vid två skilda tidpunkter löst differentieringsfrågan, samt att påvisa hur dessa lösningar motiverats och hur de kan förstås. Syftet uppfylldes genom två frågeställningar. Den första riktade sig mot respektive proposition för att identifiera olika differentieringsformer och deras bakomliggande motiv. Den andra jämförde de båda propositionerna för att se om det över tid skett någon förändring i differentieringsfrågans besvarande och dess bakomliggande motiv.Studien befinner sig inom ett läroplansteoretiskt forskningsfält och har tagit avstamp ifrån differentieringsrelaterad teori. Studiens källmaterial behandlades genom en kvalitativ textanalytisk metod och dess resultat påvisade en förändring över tid i besvarandet av differentieringsfrågan.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva närståendes erfarenheter av att leva med en person med traumatisk hjärnskada (THS). Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar: Vilka erfarenheter beskrivs i anknytning till relationen med personen med THS? Vilka erfarenheter beskrivs om information från vårdpersonal? Hur kan vårdpersonal hjälpa närstående att känna välbefinnande? Studien baserades på 22 vetenskapliga artiklar. Närståendes erfarenheter var ett ökat ansvarstagande och rollförändringar i relationen och kände oro, stress, ångest, ilska, och missbelåtenhet. Närståendes erfarenheter av informationen var att den var bristfällig, inadekvat samt svårförståelig.

I princip samtliga företag runt om i världen har ledare, vars största uppgift är att skapa förutsättningar för deras personalstyrkor att uppnå företagens mål och visioner. Tidigare forskning har visat att den transformativa ledaren är den mest effektiva ledarstilen sett till resultat, effektivitet och tillfredställelse. Den transformativa ledaren arbetar med sin personal genom att influera, inspirera, stimulera och ta individuella hänsyn. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ledare vid Luleå kommun arbetar med sitt ledarskap, hur de försöker motivera personalen samt vilka effekter de kan se till följd av sitt ledarskap. För att uppnå syftet har tio kvalitativa intervjuer genomförts med ledare anställda av Luleå kommun.

SammanfattningSyftet med denna undersökning är bland annat att se vilka kunskaper före detta gymnasieelever på Hotell och restaurangprogrammet har tillägnat sig i skolan och vad de, sett ur sitt nuvarande perspektiv, tycker har varit användbar kunskap. För att uppnå syftet har jag valt ett kvalitativt undersökningssätt där jag har intervjuat sju personer ur ovannämnd grupp. Jag har sedan presenterat och analyserat dessa intervjuer. Av resultatet framkom att samtliga elever beskrev att de tillägnat sig användbar kunskap, bland annat i förmåga att ta eget ansvar, samarbeta och planera. Det var däremot endast ett fåtal av dem som uppgav att de lärt sig att tänka kritiskt och granska fakta.

Syftet med den här undersökningen är att göra en undersökning kring grundskollärare som undervisar i samhällsorienterade ämnen från årskurs 2 till 9 och hur de resonerar kring individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen och formativ bedömning samt korrelationen mellan dessa. Syftet är även att se hur dessa resonemang överensstämmer med Skollagen och för att utröna vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom området. Resultaten visar att lärarna upplever en brist på ledning från Skolverkets håll hur dessa dokument ska användas samt hur dessa är utformade. Pedagogerna upplever också att det kan behövas en statlig standardisering i dokumenten för att utöka och tydliggöra elevdokumentationen samt utveckla och förbättra de formativa funktionerna i dessa dokument. Resultaten pekar på att lärarnas attityder och uppfattningar om IUP, skriftliga omdömen och formativ bedömning stämmer väl överens med Skollagen (Utbildningsdepartementet, 2010)..

Syfte: Syftet med studien var att redogöra för vad vårdnadshavare, pedagoger från förskolan och skolan upplever att syftet med överinskolningen är och vem den är till för. Studien ville ge en inblick i de förväntningar som kan finnas kring överinskolningsperioden från pedagoger och vårdnadshavre. Teori och metod: En kvalitativ forskningsmetod användes i studien. Intervjuer hölls med vårdnadshavare och enkäter med pedagoger från förskolan och skolan för att skapa förståelse för hur respondenterna i studien upplevde överinskolningen.Resultat: Studien visade att pedagoger och vårdnadshavare både har gemensamma sätt att se på överinskolningen men också områden där de skiljer sig. Överinskolningens syfte har i studien visat på två tydliga mål. Främst skall den leda till att barnen blir trygga i den nya skolformen men den skall också ge information till skolan för att kunna bemöta varje elev utifrån dess kunskaper och behov..