Sök:

Sökresultat:

56110 Uppsatser om Syftet med läxor - Sida 14 av 3741

Individanpassat lÀrande : ur elev- och lÀrarperspektiv

Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar vÀldigt olika pÄ olika skolor. Vi vill fÄ en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lÀrare, och har dÀrför valt att ha elevers och lÀrares perspektiv pÄ detta som utgÄngspunkt för vÄr undersökning. Syftet med vÄr undersökning Àr att studera elevers och lÀrares upplevelse av individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vÄr undersökning Àr att försöka förstÄ individens (lÀrarnas och elevernas) upplevelse. Vi har dÀrför Àven lÄtit oss inspireras nÄgot av fenomenologin dÀr den intervjuades upplevelser stÄr i fokus.

"Matte Àr sÄ mycket mer Àn bara boken" : En undersökning om matematikundervisning i Äk 1-3

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om eleverna i Ärskurs 3 kan nÄmÄlen i matematik enbart genom att rÀkna i matematikboken.UtgÄngspunkt för analysen har varit de nya mÄlen i matematik som finnssom förslag frÄn Skolverket. För att nÄ syftet har en lÀromedelsanalyssamt en intervjustudie pÄ en skola i södra Sverige med lÀrare i Ärskurs 1-3 genomförts.Resultatet av bÄde lÀromedelsanalysen och intervjustudien visar atteleverna inte kan nÄ samtliga mÄl för det tredje skolÄret enbart genom attrÀkna i matematikboken. En individualisering av matematiken behövsför att ge alla elever möjlighet att nÄ mÄlen. Med de nya mÄlen villregeringen ge alla elever en likvÀrdig utbildning. DÄ krÀvs att lÀrarna tarin annat material, för att konkretisera matematiken och inte binda upp sigvid en lÀrobok..

MÄngfalden i förskolan : En studie om pedagogens förhÄllningssÀtt gentemot barnet i den flersprÄkiga förskolan

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en inblick i hur pedagoger i flersprÄkiga förskolor förhÄller sig till det flersprÄkiga barnet i dess sprÄkutveckling. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr följande: Vilken syn pÄ det flersprÄkiga barnets sprÄkutveckling har pedagogen i förskolan? Hur Àr förskolans verksamhet ordnad för att stimulera och utveckla barnets sprÄkutveckling? Hur genomför pedagogen i förskolan sprÄkutvecklande aktiviteter i den dagliga verksamheten? För att uppfylla syftet och ta reda pÄ frÄgorna har vi intervjuat och observerat fyra pedagoger i förskolan.  De resultat som framkommit visar att pedagogerna Àr mycket medvetna om frÄgor som rör flersprÄkig utveckling och att stort utrymme för barnets modersmÄl ges vid de undersökta förskolorna..

Bellman i Danmark : En analys av tre danska översÀttningar av Fredmans Epistel N:o 36

Syftet Àr att ge en introduktion till viktiga termer och uttryck inom bokstavsformgivningen samt att undersöka pÄ vilket sÀtt den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet och fram till idag.Utöver syftet har tvÄ frÄgestÀllningar stÀllts upp;Vilka termer och uttryck Àr av stor vikt inom bokstavsformgivningen?PÄ vilket sÀtt har den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet och fram till idag?För att söka svar pÄ syftet och frÄgestÀllningarna görs en litteraturbaserad studie. Innan resultatet presenteras behandlas bokstavsformens utveckling, under de senaste 3000 Ären, kortfattat. Efter det följer resultatet som tar upp termer och uttryck inom bokstavsformgivningen som Àr av vikt att kÀnna till för att förstÄ indelningen i de svenska teckensnittsfamiljer som behandlas i uppsatsen. Sist undersöks ocksÄ pÄ vilket sÀtt fem bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet har influerats av den historiska bokstavsformgivningen.

Hur lÀrare och elever ser pÄ bedömning i praktiken

Abstract Bedömning utgör en stor del av det dagliga pedagogiska arbetet i skolan och syftet med detta examensarbete Àr att klarlÀgga och resonera kring lÀrares och elevers tankar om och syn pÄ bedömning samt hur de resonerar kring sjÀlv- och kamratbedömning. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur elever i Ärskurs fem ser pÄ bedömning och om elevers och lÀrares Äsikter skiljer sig Ät. För att nÄ syftet i denna studie har jag startat med att samla in tidigare forskning kring bedömning. Tidigare forskning visar att formativ bedömning Àr en positiv utgÄngspunkt för elevers lÀrande och detta poÀngterar bland annat Anders Jönsson (2008). Studien baseras pÄ intervjuer av fyra lÀrare och Ätta elever.

Modellverksamheten: en sÀkrare behandling av asylprocessen?

Syftet med denna uppsats Àr att se om modellverksamheten resulterar i en mer rÀttssÀker behandling av asylÀrenden. För att fullfölja syftet har jag följande frÄgestÀllningar: Vilka skillnader och likheter finns det mellan den traditionella verksamheten och modellverksamheten? PÄ vilket sÀtt kommer modellverksamheten att innebÀra en förbÀttring eller försÀmring för den som söker asyl? För att ge svar pÄ dessa frÄgor finns det kapitel som handlar om bland annat migrations- och asylpolitik, medborgarskap, mÀnskliga rÀttigheter, Sverige som rÀttsstat och modellverksamheten. Slutsatsen Àr att modellverksamheten kommer att innebÀra förbÀttringar och försÀmringar för den asylsökande. En av förbÀttringarna Àr att asylprocessen kommer att gÄ fortare Àn tidigare och en försÀmring kan vara att de asylsökande kan komma att behandlas pÄ olika sÀtt..

Uppdragstaktik och det svenska officersutbildningssystemet

Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva uppdragstaktikens uppkomst och bakgrund samt nĂ€r börjadeden tillĂ€mpas i Sverige som ledningsfilosofi och pĂ„ vilket sĂ€tt bidrar dagens officersutbildningssystemtill att uppdragstaktik kan anvĂ€nds i den svenska försvarsmakten. Med ledningsfilosofiavses ett förhĂ„llningssĂ€tt, mer Ă€n bara en metod. Inom ramen för syftet Ă€r följande frĂ„gestĂ€llningarintressanta och vĂ€rda att försöka besvara:? NĂ€r uppstod uppdragstaktik och nĂ€r började den tillĂ€mpas i Sverigesom ledningsfilosofi och sĂ„ledes ocksĂ„ som ledningsmetod?? PĂ„ vilket sĂ€tt bör officersutbildningssystemet vara utformat ochstrukturerat för att sĂ€kerstĂ€lla att de utbildade officerarna kan leda ochbli ledda enligt uppdragstaktikens grundtankar?? Är vĂ„rt officersutbildningssystem anpassat och utformat för att fĂ„ fram officerare somanvĂ€nder uppdragstaktik som ledningsfilosofi och ledningsmetod?.

Faktorer som pÄverkar andrasprÄksinlÀrning enligt forskare och verksamma andrasprÄkslÀrare

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ andrasprÄkselevers sprÄkutveckling och vad de anser Àr de viktigaste faktorerna som pÄverkar sprÄkinlÀrning. Syftet Àr att mot bakgrund av forskning om vilka arbetssÀtt som gynnar andrasprÄkselever, se om andrasprÄkslÀrare anvÀnder sig av de metoder forskning föresprÄkar. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma andrasprÄkslÀrare med lÄng erfarenhet av att undervisa andrasprÄkselever. Mina informanter Àr vÀl medvetna om faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrning. Informanterna Àr vÀl överens med vad forskning anser pÄverkar inlÀrning av ett andrasprÄk samt metoder som gynnar andrasprÄksinlÀrning. Sambandet mellan elevens sprÄkliga nivÄ och undervisningens innehÄll och utformning pÄverkar elevens sprÄkutveckling..

FörÀndringen av gymnasielÀroböcker i historieÀmnet

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka större förÀndringar som har skett i svensk historisk lÀrobokstext pÄ gymnasienivÄ under ett halvt sekel. För att lösa syftet har jag anvÀnt mig av fyra olika frÄgestÀllningar, dessa löd enligt följande. PÄ vilket sÀtt har textmassan förÀndrats i samband med politiskt klimat och styrdokument förÀndrats? Hur förhÄller sig texterna i de olika tidsperioderna i en jÀmförelse dem i mellan? Vilket utrymme fÄr de olika texterna? Hur Àr de olika texternas disposition? Som synes Àr uppsatsen en komparativ studie med kÀrnan i utvalda historielÀroböcker, dessa frÄn tre olika tidsperioder, 1950, 1970- och 1990-talet. Resultatet pekar pÄ en pÄtaglig förÀndring i bÄde didaktiskt/pedagogisk synvinkel och inte minst i rent samhÀllspolitisk synvinkel..

Matfoto : TillÀmpning av semiotik, visuell social semiotik och estetiska begrep

NÀr en kock komponerar en matrÀtt som skall fotograferas kommer han behöva göra en medveten estetisk bedömning innan matrÀtten tillagas, för att sedan analysera och förstÄ hur betraktaren uppfattar matfotografi.I denna litteraturstudie Àr syftet att undersöka hur estetiska begrepp och bildanalysmetoder tillÀmpas inom matfotografi.Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie, dÀr fyra vetenskapliga artiklar har tillÀmpats för att besvara syftet.Resultatet i litteraturstudien visar att det Àr svÄrt att finna en metod att applicera pÄ matfotografi, men om det gÄr att skapa ett sprÄk med flera metoder tillsammans finns det stora fördelar ur ett analytiskt perspektiv.TillÀmpningen av estetiska begrepp tillsammans med bildanalyser Àr komplicerat och forskningen som gjorts Àr inte tillrÀcklig.

HyresrÀtten vid bodelning : Bör en bostadshyresrÀtt tilldelas ett vÀrde vid bodelning?

Bör en bostadshyresrÀtt tilldelas ett positivt vÀrde vid bodelning med anledning avÀktenskapsskillnad? Under vilka omstÀndigheter skall i sÄdana fall bostadshyresrÀtten ÄsÀttasett vÀrde?Syftet med uppsatsen Àr att kritiskt undersöka huruvida en bostadshyresrÀtt bör tilldelas ettvÀrde vid en bodelning med anledning av Àktenskapsskillnad. Detta innefattar att utreda omförbudet i 12 kap 65 § JB hindrar att en hyresrÀtt ges ett vÀrde vid bodelningssammanhangsamt att utreda vilka konsekvenser det skulle innebÀra om hyresrÀtten tilldelades ett vÀrde.Undersökningen utgÄr i frÄn de begrÀnsningar lagen uppstÀller vid att ÄsÀtta en hyresrÀtt ettvÀrde. Med anledning av detta Àr syftet dessutom att belysa under vilka omstÀndigheterhyresrÀtten kan komma att tilldelas ett vÀrde och Àven belysa vilka skyddsintressen som finnsatt beakta..

Vem sÀger vad till vem? -lÀrarinitierade samtal i klassrummet-

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀraren i praktiken anvÀnder samtalet i undervisningen och vÄr utgÄngspunkt lÀggs i de klassrumssamtal som initieras av lÀraren. För att uppnÄ syftet har vi valt att stÀlla oss frÄgor dÀr vi belyser hur samtalsstrukturen ser ut, vilken roll lÀraren tar i samtalet samt om det stÀlls autentiska eller icke-autentiska frÄgor och hur elevernas svar anvÀnds för att skapa vidare samtal. För att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av observationer dÀr vi observerat klassrumssamtalet. Resultatet visar pÄ att lÀraren tar en tydlig ledarroll dÀr denne innehar rÀtten att initiera Àmnen och att leda samtalet och dÀrmed ocksÄ fördela ordet mellan eleverna. Vi har Àven funnit att de frÄgor lÀraren stÀller till största del Àr av icke-autentisk karaktÀr..

Tankeverkstad : reflekterande praktikers utveckling av den tidiga matematikundervisningen

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva Tankeverkstad som ett arbetssÀtt i matematik för skolÄr 1-2. Syftet Àr samtidigt att med Tankeverkstad som konkret exempel belysa hur lÀrare kan utveckla och förÀndra sin verksamhet. Ett tredje syfte Àr att med hjÀlp av Tankeverkstad visa ett exempel pÄ hur lÀrare kan anvÀnda forskning för att utveckla sig i sitt arbete. Studien bygger pÄ litteraturgenomgÄng och empiriska studier.Ett resultat av undersökningen Àr att Tankeverkstad Àr ett undervisningssÀtt utan lÀromedel och utan matematiskt symbolsprÄk frÄn början. Eleverna tillverkar eget materiel och Àgnar sig mycket Ät problemlösning.

UpptÀck skönlitteratur! - en studie om hur pedagoger kan anvÀnda skönlitteratur som lÀromedel

Denna uppsats handlar om hur pedagoger kan anvÀnda skönlitteratur i samband med elevers kunskapsutveckling. Vi lyfter fram skönlitteraturens möjligheter i undervisningen. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ ökad kunskap om hur pedagoger kan anvÀnda skönlitteratur i sin undervisning. I forskningsbakgrunden tas relevant litteratur upp i förhÄllande till syftet. Genom kvalitativa intervjuer och egna praktiska undersökningar har vi undersökt hur pedagoger anvÀnder skönlitteratur som ett arbetsmaterial och vilket syfte pedagoger har nÀr de anvÀnder sig av skönlitterÀrt arbete.

Sockerreformen : Konsekvenser av EU:s reformförslag

Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för reformförslagen gÀllande EU: s sockerreglering och analysera vilka konsekvenser detta kan fÄ för marknadens aktörer. För att avgrÀnsa vÀljs tre aktörer som tros pÄverkas i hög grad. Dessa Àr Sverige, Moçambique samt AVS-lÀnderna. För att besvara syftet anvÀnds mikroekonomiska modeller som förklarar EU: s sockerreglering. Med hjÀlp av dessa analyseras konsekvenserna av reformen.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->