Ekonomin i stora delar av världen har under början av 2000-talet utsatts för stora påfrestningar. Europa har drabbats hårt, inte bara av finanskrisen utan också av den senaste skuldkrisen där Grekland är ett uppmärksammat exempel. En hårdare reglering för finansiella företag inom EU har därför setts som nödvändig. Solvens II-direktivet utgör dessa nya regler för försäkringsföretag. Tanken med de nya bestämmelserna är att stärka konsumentskyddet och öppna upp för konkurrens mellan länder inom EU.Syftet med detta arbete är att åskådliggöra några av de effekter som Solvens II-direktivet kan tänkas få för svensk del.

Torkning av kläder har med tiden utvecklats till att bli en stor faktor av energiförbrukning i bostadsområden genom maskiner som bl. a. torktumlare och torkskåp. I USA ökade användningen av torkmaskiner i hushåll från 40% under 1970 till 80% i 1990, vilket motsvarar en användning av ca 76 miljoner torkmaskiner.Marknaden för torkskåp är inte stor i Europa. Det är främst Norden som använder torkskåp för torkning av kläder.

Översvämningar blir allt vanligare och händelserna kan kopplas till den ökade andelen hårdgjorda ytor i kombination med underdimensionerade lednings-system. Dagens urbanisering innebär att större ytor hårdgörs och tillsammans med en förväntad ökning av nederbörd kommer detta kunna bidra till allt fler översvämningar i framtiden. Europeiska Kommissionen har tagit fram riktlinjer för hårdgörning av mark som indikerar att hårdgörningen är ett rådande problem i Europa. Det finns idag flera sätt att jobba med dagvattenhantering och ett utav dem är användningen av genomsläppliga markbeläggningar. Forskning visar att användandet av genomsläppliga markmaterial bidrar till betydligt mindre ytav-rinning.

Många studier visar att elevers konsumtion av frukt och grönsaker är låg, både i Sverige och i övriga delar av världen. Då ett lågt intag av frukt och grönsaker förknippas med en ökad risk för fetma och övervikt är det väsentligt att förebyggande åtgärder genomförs. Idag pågår det flera olika projekt i världen med målet att öka konsumtionen av frukt och grönsaker bland barn. IDEFICS är ett av dessa projekt med ett övergripande mål att minska övervikt och fetma hos skolbarn i Europa. En viktig arena där barns matvanor kan påverkas är skolan och det är här effektiva insatser kan implementeras.

SSAB Tunnplåt AB, ingår i koncernen SSAB Svenskt Stål och är Nordens största tillverkare av tunnplåt och en av de ledande aktörerna i Europa. För att konkurrera räcker det inte med att producera de bästa varorna utan företaget måste även kunna uppnå en inre effektivitet där bland annat onödig lagerhållning elimineras och beställningsmetoder är optimerade. Syftet med examensarbetet är att skapa en förstudie avseende möjligheter till en eventuell eliminering av egen lagerhållning och övergång till e- handel av förnödenheter vid SSAB Tunnplåt AB i Luleå. Syftet har uppnåtts genom att analysera möjligheter till avveckling av egen lagerhållning och övergång till behovsbeställning av förnödenheter inom VVS. Vidare har en analys och beskrivning av alternativa e-handelslösningar genomförts där för- och nackdelar redovisats och renderat i rekommendationer.

Brysselkonventionen, Luganokonventionen och Bryssel-I-förordningen syftar till att skapa ett ömsesidigt erkännande av undertecknande länders domstolar och domar i civila och kommersiella mål, för att därigenom effektivisera domstolsprocesserna, öka rättssäkerheten och förenkla den europeiska processföringen över medlemsstaternas gränser. Således är det idag möjligt för en svensk medborgare att, under vissa omständigheter, starta en process mot en tysk medborgare, i exempelvis Italien.Medlemsländernas domstolsförfarande kan dock skilja sig avsevärt från varandra, inte minst när det kommer till tiden det tar för en process att handläggas. Italien och Belgien har utpekats som två länder där handläggningstiden är avsevärt mycket längre än i andra medlemsländer. Den långa handläggningstiden kan tillsammans med reglerna om litispendens missbrukas för att bromsa upp alternativt förhindra att en sanktion meddelas. Problemet har speciellt uppmärksammats på det patenträttsliga området.Torpedstrategin, som den kallas, syftar till att förhindra alternativt fördröja patenthavarens möjligheter att föra process mot intrångsmakaren.

Författare: Azra Jakupovic och Elina FridellUppsatsens titel: Avskaffandet av revisionsplikten - Möjlig påverkan på revisionsbyråer och små aktiebolagBakgrund och problem: Inom EU pågår ett omfattande arbete med att minska de administrativa bördorna för företagen i Europa, det här för att stärka deras konkurrenskraft och stimulera Europas välfärd. För att lyckas med den här uppgiften gör EU undantag bland annat från lagstadgad revisionsplikt för mindre och medelstora onoterade företag. År 2006 tillkallade den dåvarande svenska regeringen en särskild utredning som två år senare överlämnade ett betänkande som fick namnet Avskaffande av revisionsplikten för små företag. I betänkandet föreslogs att små företag i Sverige ska vara undantagna från revisionsplikt.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur aktiebolagen och revisionsbyråerna kan påverkas av slopandet av revisionsplikten. Även argumentation kommer att ske kring vilka förändringar som kan uppstå för revisionsbyråerna om de föreslagna högre gränsvärdena får genomslag i framtiden.Metod: Uppsatsen är skriven utifrån en kvalitativ ansats.

Inledning och syfteI Göteborg finns ungefär 135 000 hyresrätter. Ungefär hälften ägs och förvaltas av Göteborgs stad och resten ägs av privata fastighetsägare. Forskning visar att bostadsmarknaden i Europa blir allt mer avreglerad och marknadsorienterad. Ett led i detta är en förändrad lag om kommunala bostadsbolag som numera säger att bolagen skall drivas affärsmässigt och med marknadsmässiga avkastningskrav. De privata bolagen har ibland fått kritik för att de underhåller sina fastigheter för lite.

Inom de närmsta åren kommer det att ske en stor generationsväxling på arbetsmarknaden. Många av Sveriges chefer kommer att gå i pension. En kartläggning från Svenskt Näringsliv visar att Sverige har de äldsta cheferna i Europa och enligt fackförbundet Ledarna är det allt färre unga människor som vill bli chefer idag. Syftet med vår studie är att utifrån kommande generationsväxling på chefsposter, undersöka hur ett antal chefer födda på 80-talet tillhörande olika organisationer ser på sin roll. Ur ett individperspektiv behandlar vi deras erfarenheter och tankar kring chefskap.

Aktieåterköpen har haft en stor utveckling globalt sett den senaste tiden och sedan det blev rättsligt tillåtet i Sverige år 2000 använder allt fler företag aktieåterköp som metod för att distribuera pengar till sina aktieägare. Tidigare forskning visar att företagsledningar innehar en stor handlingsfrihet när det gäller publicering av nyheter och de kan till stor del styra hur företagets interna nyhetsflöde utges till marknaden. Tidigare studier åskådliggör att företagsledningar utnyttjar denna handlingsfrihet och strategiskt publicerar information för att gynna sig själva. Manipulation av nyhetsflödet vid aktieåterköp är dock ett mycket outforskat område där de få studier som förekommer har genomförts i USA.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och klargöra om och i vilken omfattning svenska företagsledningar manipulerar nyhetsflödet vid aktieåterköp med avsikten att gynna sig själva. Studien ska förklara om svenska företagsledningar medvetet ändrar innehållet och tidpunkten för deras nyheter i samband med aktieåterköp. Tidigare amerikansk forskning påvisar att företagsledningar publicerar fler negativa nyheter innan ett aktieåterköp med intentionen att få en nedåtdrivande aktiekurs där aktierna återköps till ett lägre pris.

Stora leverflundran (Fasciola hepatica) beskrevs som en infektion hos får första gången år 1379, idag finns den spridd över hela världen och orsakar stora ekonomiska förluster samt är ett betydande hot mot djurvälfärden. Parasiten kan angripa alla idisslare men även infektera andra djurslag såsom häst, gris och människa. För att leverflundrans olika förstadier ska kunna utvecklas krävs det en mellanvärd, i Europa är det främst den amfibiska dammsnäckan Lymnaea truncatula som förekommer. När de omogna flundrorna infekterat värddjuret ägnar de flera veckor åt att borra sig genom levern, när de sedan når gallgångarna har de utvecklats till mogna flundror och börjar producera ägg. Dess framfart i lever och gallgångar orsakar stora skador och blödningar, hur sjukdomsbilden ser ut beror på hur kraftig infektionen är. Enkätundersökningen är gjord i samarbete med Landsbygdsenheten vid Länsstyrelsen i Hallands län. Syftet med undersökningen var att få en bild av hur utbredd stora leverflundran är i Halland, vilka problem som upplevs, vilka åtgärder som gjorts samt hur behovet av rådgivning ser ut. Enkäten skickades ut till samtliga djurhållare som anmält att de har en produktionsplats med 10 får eller fler, antalet var 372 stycken.

I början på förra seklet var spårvagnen en vanlig syn i många av våra svenska städer. Bilens inträde i var mans hem gjorde dock att spårvagnen som kollektivt färdmedel försvann från de flesta städer. På 1980-talet hände dock något. Flera städer i Europa började åter bygga spårväg för kollektiv stadstrafik och nu verkar trenden har kommit även till Sverige. Ett tiotal svenska städer visar intresse för spårvagnen och av dessa har jag valt ut tre för en jämförande studie.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är en av de högsta i Europa och det finns inga tecken på att nivån är på väg att vända nedåt. De arbetsmarknadspolitiska reformer som har genomförts kan kritiseras för bristande bidrag till en sänkt ungdomsarbetslöshet, exempelvis är det endast ett fåtal av nystartsjobben som leder till fortsatt anställning och den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar medför stora dödviktskostnader. Nystartsjobben, den sänkta arbetsgivaravgiften för unga och jobbgarantin för ungdomar bör alla utvärderas vidare och genomgå förändringar. Danmark har en av EU:s lägsta ungdomsarbetslöshetssiffror och landets arbetsmarknadsmodell, den så kallade flexicuritymodellen, har uppmärksammats internationellt. Modellen underlättar för en dynamisk arbetsmarknad och präglas av bland annat ett svagt lagligt anställningsskydd.

På senare år har bolagsstyrningen fått en allt större uppmärksamhet. Orsaken är främst de företagsskandaler som har inträffat i USA med bolag som Enron och WorldCom, och i Europa med bolag som Barings Bank, Royal Dutch och Skandia. Dessa skandaler, där företagsledningar har agerat på ett sätt som ej stämmer överens med aktieägarnas intresse, är dock inte ett nytt fenomen. I Sverige har det traditionellt funnits en fungerande sed för bolagsstyrning i form av aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och bokföringslagen.Införandet av den svenska Koden för bolagsstyrning är ett hjälpmedel för att stärka detta ytterligare.Syftet med denna uppsats är att undersöka om Kodens tre paragrafer, 3.7.1.?3.7.3., har förändrat svenska bolags sätt att arbeta med den interna kontrollen.Författarna använder sig av en kvalitativ metod där respondenter från tre företag intervjuades.Koden har ökat uppmärksamheten för den interna kontrollen inom byggbolagen, men den har inte förändrat själva arbetsprocesserna.

Den pågående skuldkrisen i Europa, och den därav föranledda starka tendensen till värdeminskning av olika placeringar i finansiella instrument, har gett frågan om effektiviteten i konsumentskyddet vid finansiell rådgivning förnyad aktualitet. I svensk media har på senare tid stark kritik riktats mot såväl utformningen av det regelverk som är avsett att skydda konsumenter vid sådan rådgivning, som dess påstått otillräckliga praktiska genomslag. Den låga andelen konsumenter som får gehör för sina klagomål angående finansiell rådgivning i allmänna reklamationsnämnden, samt den omständigheten att lagen om finansiell rådgivning (2003:862) aldrig blivit föremål för prövning i Högsta Domstolen, kan möjligtvis vara symptom på att systemet för konsumentskydd på detta område är behäftat med vissa brister. En närmare studie av det preventiva och reparativa konsumentskydd som lagen om finansiell rådgivning tillhandahåller ger vid handen att det torde finnas en viss sanningshalt i de anmärkningar som framförts i media. Ett flertal svagheter existerar både i de regler som skall minimera risken för förekomst av vårdslös finansiell rådgivning till konsumenter, och i de regler som tar sikte på konsumentens möjligheter att erhålla kompensation för ekonomisk skada som orsakats genom oaktsamt utförande av rådgivningsuppdraget.