Under de senaste åren har teknologiska förändringar medfört att banker ändrat utformningen av sina tjänster. Pengar har digitaliserats och individer har minskat användningen av kontanter. Flera banker har avvecklat den manuella kontanthanteringen över disk och erbjuder kunderna alternativa tjänster som exempelvis internetbank och kontokort. En del upplever nytta och nöje med tjänsterna, medan andra möts av svårigheter som gör att de inte använder dem. När en bank genomgår förändringar är det viktigt den tar hänsyn till kunderna för att behålla dem vilket leder oss in på studiens problemformulering: Hur ska en bank hantera sina kunder när organisationen avvecklar den manuella kontanthanteringen över disk och erbjuder alternativa tjänster? Huvudsyfte är att, genom en studie av Swedbank, skapa förståelse för hur relationen mellan bank och kund påverkas av förändringarna.

Bakgrund: I samband med att företag har blivit allt mer internationella samt att konkurrensen på olika marknader har ökat, så har också krav på ökad effektivitet i företag aktualiserats, vilket är en av orsakerna till att målstyrning blivit allt mer viktigt i organisationer. Banker är tjänsteföretag, vilket medför att de anställdas handlingar är av stor betydelse för verksamhetens framgång. Det är därför viktigt att styrningen utformas på rätt sätt för att så effektivt som möjligt motivera och engagera medarbetare att handla i linje med verksamhetens övergripande mål.Problemformulering: Hur ser målstyrning ut i banker och hur ser sambandet ut mellan målstyrning och motivation hos de anställda?Syfte: Syftet med denna rapport är att studera och redogöra för hur målstyrning ser ut i två av Sveriges storbanker, samt undersöka sambandet mellan målstyrning och motivation hos de anställda. Vidare är syftet att titta på likheter och olikheter mellan bankernas sätt att styra med mål.Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har en fallstudie gjorts på ett kontor på Handelsbanken respektive SEB.

Under de senaste åren har teknologiska förändringar medfört att banker ändrat utformningen av sina tjänster. Pengar har digitaliserats och individer har minskat användningen av kontanter. Flera banker har avvecklat den manuella kontanthanteringen över disk och erbjuder kunderna alternativa tjänster som exempelvis internetbank och kontokort. En del upplever nytta och nöje med tjänsterna, medan andra möts av svårigheter som gör att de inte använder dem. När en bank genomgår förändringar är det viktigt den tar hänsyn till kunderna för att behålla dem vilket leder oss in på studiens problemformulering: Hur ska en bank hantera sina kunder när organisationen avvecklar den manuella kontanthanteringen över disk och erbjuder alternativa tjänster? Huvudsyfte är att, genom en studie av Swedbank, skapa förståelse för hur relationen mellan bank och kund påverkas av förändringarna.

Problem: Hur skiljer sig Swedbanks Private Banking-tjänst ifrån dess Privatrådgivningstjänst i termer av kundkaraktäristika, relationsmässigt mervärde samt finansiell avkastning? Hur skiljer sig bankens fokusering ifrån kundens efterfrågan baserat på dessa variabler? Vad beror dessa eventuella skillnader på?Hur ser en modell som förklarar sambandet mellan avkastning och kontaktintensitet ut och är en exklusivare rådgivningstjänst så som PrivateBanking-tjänsten nödvändig att tillhandahålla för kundens räkning baserat på dessa variabler?Syfte: Definiera det mervärde Swedbanks AB:s PrivateBanking-tjänst medför i form av avkastning och relationsmässiga sådana, och vad som driver kunden att betala för denna tjänst jämfört med ordinär Privatrådgivning. Detta kommer generera en slutsats huruvida Private Banking-tjänsten medförnågon överavkastning, samtidigt som en modell kommer kunna skapas som visar ett eventuellt samband mellan avkastning och kontaktintensitet, vilket visar nödvändigheten med exklusivare sådana. Detta för att finna de eventuella gap som finns mellan kundens uppfattning och bankens tyngdpunkter.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med Private Banking- och Privatrådgivare på Swedbank AB. Därefter har en kvantitativ undersökning genomförts i form av enkäter till kunder som innehar Swedbanks rådgivningstjänster.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för småföretag i Sverige (Justitiedepartementet, 2010). De företag som inte behöver ha revisor är enligt aktiebolagslagen (SFS 2005:551) de företag som under två år inte överstiger mer än ett av följande krav: 1) nettoomsättning om 3 miljoner kronor 2) balansomslutning om 1,5 miljoner kronor 3) tre anställda. Resultatet av avskaffandet var att ca 250 000 företag slapp krav om revisionsplikt (Justitiedepartementet, 2010). För dessa företag är det upp till de själva att ta ett beslut om de vill avskaffa sin revisor. För att ta ett sådant beslut är det viktigt för företagen att veta fördelarna och nackdelarna med revision. I och med den starka förbättringen i den svenska ekonomin har företagens efterfrågan på krediter stigit de två senaste åren (Sveriges Riksbank, 2011, s. 33-34).

I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla små och medelstora aktiebolag, detta för att främja det svenska företagandet. Revisionen innebär sedan länge en kvalitetsstämpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebära ändrade förutsättningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden består till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers inställning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs därför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utländska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och två personliga intervjuer med fristående sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen därmed skulle påverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero på storleken på de företag som utgör bankernas kundkrets.

Since the financial crisis of 2007, the global financial market has been characterized by instability. At the same time the banks? lending rates and its link to the reporänta have been in the spotlight in various debates in the media. The government with Anders Borg leading the charge has criticized the banks for not lowering their lending rates when the reporänta has been lowered. The banks defend themselves by saying that the reporänta does not have a direct link to their lending rates anymore.

Bakgrund och Problem: I Sverige, liksom i många andra länder ingrep regeringar och myndigheterför att sätta in åtgärder och garantier för att lindra effekten av finanskrisen. Innandess hann det dock få förödande och långtgående konsekvenser för många då det i krisensspår blev fallande börser och ökade priser på olja, gas och bostäder och i synnerhet många iUSA fick gå från hus och hem.Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella ekonomiska situationen för de fyrastörsta svenska bankerna ser ut i dag. Undersökningen ämnar undersöka hur de fyra störstasvenska bankerna påverkats av nyckeltal. Studien avser även att studera hur avkastningskravetpå lån ser ut. Undersökningen kommer att belysa effekter och resonera kring den övergripandeforskningsfrågan och de två frågeställningarna som nämnts ovan.Avgränsningar: Uppsatsen handlar om de fyra största svenska bankerna, Handelsbanken,Nordea, SEB och Swedbank.

Bakgrund och problem: Under hösten 2008 drabbades världen av en finanskris. Sveriges banker hade vid denna studies början klarat sig relativt bra jämfört med banker i andra länder. Senast Sverige utsattes för en bankkris var i början av 1990-talet. Den gången hade landets banker stora problem och staten var tvungen att ingripa i flera banker. Med detta som utgångspunkt såg vi ett intresse i att jämföra de båda kriserna utifrån ett antal nyckeltal.

Redovisningens historik sträcker sig ända till antiken grekernas tid där man även då bokförde alla transaktioner. Under den industriella revolutionen föddes revisor yrket. Under 1900-talet började universiteten att undervisa i redovisning som därefter har utvecklats i snabb takt. Detta resulterade i att olika normgivare bildades som exempelvis FASB, IASB etcetera.I Sverige tillämpas IASB med vissa modifikationer som utvecklats av svenska normgivare, som bokföringsnämnden, redovisningsrådet, FAR etcetera. Som en respons på kravet att alla aktiebolag skulle ha revisorer, grundades Handelshögskolan i Stockholm 1909.Uppsatsens syfte är att undersöka hur väl uppfattningar överensstämmer mellan företag och studenter gällande kompetens vid anställning samt vilka kvalifikationer som företagen värdesätter främst vid nyrekrytering.Denna uppsats baseras på den deduktiva metoden där man utgår från en teori för att förklara verkigheten.

Bakgrund och problem: Corporate Social Responsibilty (CSR) består i huvudsak av tre delar: etiskt ansvar, miljöansvar och socialt/samhälleligt ansvar. Företagens ansvar och värderingar har blivit viktiga konkurrensmedel på marknaden då det inte längre räcker att bara ha den bästa produkten eftersom kunderna har fått upp ögonen för både orättvisor och miljöproblem. Många företag väljer därför att redovisa sitt CSR-arbete i en hållbarhetsrapport. Vår frågeställning är följande: Vad redovisas i hållbarhetsrapporten? Hur har CSR-redovisningen utvecklats under 2000-talet? Hur skiljer sig redovisningen av CSR åt mellan olika branscher?Syfte: Att studera förändringen av CSR-redovisning hos ett företag inom finansbranschen och ett inom fordonsindustrin samt redogöra för likheter och skillnader dem emellan.

Under de senaste åren har det i media spekulerats om en eventuell bubbla på den globala bostadsmarknaden. Den internationella finanskrisen blev slutet på en stadig bostadsprisutveckling i många länder. Under 2010 låg bostadspriserna på högre nivåer än innan finanskrisen och det har spekulerats att priserna kan komma att falla i betydande mängd. Frisell och Yazdi har kommit fram till att prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden i stor utsträckning kan förklaras av två verkliga faktorer, högre disponibla inkomster och strukturellt lägre reala bolåneräntor.Vi har i denna uppsats studerat olika aktörers syn på prisutvecklingen av bostadsrättsmarknaden i Göteborgs innerstad i april/maj 2011, utifrån olika övergripande ekonomiska aspekter. Marknaden undersöks ur tre olika perspektiv, långivare, låntagare och en mäklare.

Pensionen består av den allmänna pensionen, tjänstepensionen och i många fall ett privat pensionssparande. Den allmänna pensionen utgör den absolut största delen av den totala pensionen och innehåller premiepensionen och inkomstpensionen. Premiepensionen är den del i den allmänna pensionen, det vill säga den som alla tar del i, som man kan påverka själv med aktiva val. Premiepensionen är det som behandlas och analyseras utifrån de 5 största aktörerna, staten, Nordea, SEB, Svenska Handelsbanken och Swedbank, i denna uppsats.Det pensionsanknutna sparandet utgör en allt större del av det sammanlagda fondsparandet i Sverige. Pensionssparandets del i fondförmögenheten har ökat från cirka 25 % år 2000 till cirka 50 % år 2010.

Förmånsrättslagen ändrades den 1 januari 2004. Denna lag behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag utmäts eller försätts i konkurs. Avsikten med lagförändringen är att företagsrekonstruktioner skall underlättas, konkurserna skall bli färre och likabehandlingen av fordringsägare vid konkurssituationer skall öka. Dessutom skall ändringarna förmå bankerna att genomföra bättre kredituppföljning och att bankerna fokuserar mera på återbetalningsförmågan istället för säkerheter. Den lagändring som ligger till grund för den här uppsatsen, har inneburit stora förändringar för förmånsrätten och då i synnerhet avseende företagsinteckningen som har fått en försämrad ställning som säkerhet. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilken påverkan förändringarna i Förmånsrättslagen har på bankernas agerande vid kreditgivning när företagen har företagsinteckning som säkerhet.

En investering i en kommersiell fastighet kräver finansiering av något slag. I dagsläget är det vanligt förekommande att fastighetsinvesterare tar banklån för att erhålla likvida medel för fastighetsköpet. För en beviljad kredit krävs det även att en värdering av fastigheten har genomförts. Därför är kreditbedömning och värdering av kommersiella fastigheter två betydelsefulla processer i bankens dagliga arbete. Relationen mellan fastighetsinvesterare och banken är också av avgörande betydelse då fastighetsinvesteraren är i behov av likvida medel för sitt fastighetsköp.