Sökresultat:
279 Uppsatser om Swedbank Sjuhärad - Sida 19 av 19
Den nya förmÄnsrÀttslagen ? Vilken inverkan har den haft pÄ bankernas kreditgivning och pÄ deras instÀllning till företagsrekonstruktioner?
I Sverige Ă€r de flesta företag beroende av att fĂ„ krediter för att kunna driva sin verksamhet. Bankernas kreditgivning till företag regleras i svensk lag framför allt genom lagen om bank- och finansieringsrörelse (SFS 2004:297). DĂ€r anges att bankerna Ă€r skyldiga att genomföra en kreditprövning oavsett om företagen har sĂ€kerheter för krediten eller ej. Ăven om bankerna Ă€r noggranna i sina kreditgivningsprocesser hĂ€nder det att företag fĂ„r betalningssvĂ„righeter. NĂ€r sĂ„ sker kan företagsrekonstruktioner vara ett sĂ€tt att komma rĂ€tta med problemet.
Bankernas syn pÄ hÄllbarhetsredovisning : en kartlÀggning av svenska bankers engagemang och det upplevda mervÀrdet
Bakgrund: I dagens samhÀlle ökar medvetenheten om vÄr omgivning mer och mer. Miljö, samhÀlls- och etiska frÄgor blir allt viktigare att ta hÀnsyn till, bÄde för privatpersoner och för företag. Banksektorn har lÀnge legat pÄ efterkÀlken nÀr det kommer till hÄllbarhetsredovisning. Dock blir bankernas intressenter mer och mer medvetna om hÄllbarhetsfrÄgor och för att vara konkurrenskraftiga har bankerna dÀrför börjat engagera sig i detta. Dock kostar engagemanget bÄde tid och pengar för bankerna sÄ dÀrför gÀller det att mervÀrdet av hÄllbarhetsarbetet Àr större Àn de resurser som lÀggs ner.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka varför endast vissa banker vÀljer att hÄllbarhetsredovisa enligt GRI, samt varför de banker som redovisar enligt GRI vÀljer att stanna pÄ en B- eller C-nivÄ.
HÄllbarhet inom den svenska banksektorn : Vilka kompetenser eftersöker bankerna i sitt hÄllbarhetsarbete?
MÀnskligheten stÄr idag vid ett vÀgskÀl. Antingen fortsÀtter vi agera pÄ samma sÀtt som vi gör idag för att möta vÄra behov, men med det vÀgvalet Àr de flesta överens om att en hÄllbar utveckling inte Àr möjlig. VÄrt tidigare agerande Àr en stark bidragande orsak till de ekonomiska, miljömÀssiga och sociala kriser vi idag upplever. Alternativet Àr att Àndra vÄrt agerande genom att hitta lösningar, metoder och skapa nya attityder för att möta vÄra behov pÄ ett sÀtt som möjliggör en hÄllbar utveckling. Det Àr en svÄr uppgift som krÀver ett engagemang pÄ bred front och att alla aktörer i samhÀllet tar ett ansvar.Detta har bidragit till uppkomsten av termen Corporate Social Responsibility (CSR) som berör kombinationer av Ätaganden som Àr viktiga för företagen att integrera i sitt arbete för att styra sin pÄverkan pÄ samhÀllet.
Goodwillredovisning - En studie om de svenska bankernas redovisning av goodwill i Baltikum
Bakgrund/problemomrÄde: Goodwill har under en lÄng tid varit underlag för en rad studier om hur företagen redovisar och ska redovisa goodwill. IFRS baserar vÀrderingen av goodwill pÄ att företagsledningarna ska göra subjektiva bedömningar i form av uppskattningar och antaganden. Detta uppmuntrar vissa företag till att vÀlja tillvÀgagÄngssÀtt som ger ett önskvÀrt resultat hos företagsledningen. Goodwill speglar den framtida intjÀningsförmÄgan hos det förvÀrvade företaget och relaterar dÀrmed till vÀrderingen av verksamheten som en helhet. Det finns indikationer pÄ att den information som bankerna ger ut gÀllande framtida goodwillnedskrivningar Àr avgörande för intressenterna i deras bedömning om bankernas prestationer över tiden.
Varför byter företag namn? : En kvalitativ studie om drivkrafterna och beslutsprocessen kring namnbyte
Företagsnamn har visat sig spela en allt viktigare roll pÄ den vÀxande marknaden. Allt fler företag vÀljer att anta ett annat namn och dÄ detta Àr sÄ aktuellt har vi ansett det intressant att studera namnbyten och processen kring det. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat representanter för fyra företag, Swedbank, Nordea, Telenor samt E.ON. Vi har antagit ett företagsledningsperspektiv dÄ vi anser att det skulle vara det bÀsta sÀttet att finna svar pÄ vÄr problemformulering: Vilka Àr de huvudsakliga drivkrafterna till att företag byter namn och hur ser denna process ut? Syftet med studien Àr sÄledes att skapa förstÄelse för varför företag byter namn samt beskriva hur beslutsprocessen ser ut.
Företagsfinansiering - Varför lÄnar kvinnor mindre pengar Àn mÀn dÄ de startar företag?
I en undersökning, gjord av Svenskt NÀringsliv under 2007, framkom att tre gÄnger sÄmÄnga företag drivs av mÀn som av kvinnor men att det finns stora skillnader mellan deolika lÀnen och kommunerna i Sverige. En arbetskraftsundersökning, som gjorts avSCB under 2005, visar att fÀrre antal kvinnor Àn mÀn Àr företagare. Bland kvinnorna Àrandelen företagare 5 procent och bland mÀnnen 14 procent. I samhÀllet finns idagrÄdande vÀrderingar om att klassiskt manliga yrken Àr renhÄllningsarbetare, brandmanoch polis medan klassiskt kvinnliga yrken Àr frisör, sjuksköterska och sekreterare. PÄstora företag Àr det vanligt förekommande att kvinnor Àr överrepresenterade pÄinformations- eller personalavdelningen och mÀn pÄ finansiella avdelningar eller pÄVD-stolen.
SmÄbolagens relation till storbanker ? en studie om avgörande faktorer vid kreditgivning
Tidigare forskning visar pÄ att smÄbolagens existens har en stor betydelse. SmÄbolag bidrar inte bara till att generera fler jobb, de bidrar ocksÄ till den ekonomiska tillvÀxten. Dock krÀver deras existens och fortsatta tillvÀxt mer kapital, de behöver dÀrmed ha tillgÄng till krediter. Tidigare forskning visar pÄ att smÄbolag har svÄrigheter att erhÄlla bankkrediter jÀmfört med större bolag. PÄ grund av Basel-regleringarna och de införda kapitalkraven har bankerna blivit mer försiktiga och Àr inte villiga att ta allt för stora risker.
Redovisningens roll i kreditgivningsprocessen
I OECD-lĂ€nderna Ă€r 97 % av alla företag smĂ„ eller medelstora företag. Den vanligaste kĂ€llan till finansiering för denna typ av företag Ă€r banklĂ„n. Redovisningsinformationen Ă€r den huvudsakliga kĂ€llan i bankers kreditgivningsprocess, det Ă€r ocksĂ„ den informationen som Ă€r tillgĂ€nglig till företagets externa intressenter. Ăven mjukdata i form av Ă€garens kompetens och erfarenhet Ă€r av vikt vid kreditgivningsprocess för smĂ„företag.Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka och analysera relationen mellan redovisning, risk och bankernas kreditgivning till smĂ„företag i Sverige samt att belysa kreditgivningsprocessen i olika banker och betona dess skillnader. För att kunna undersöka sambandet har en kvalitativ metod anvĂ€nts i form av intervjuer med företagsrĂ„dgivare som arbetar vid de fem största bankerna i Sverige.
Extern rÄdgivares pÄverkan i kreditprocessen för smÄföretag
SammanfattningVi har undersökt hur kreditprocessen pĂ„verkas ur kredithandlĂ€ggarens perspektiv, av att det kreditsökande smĂ„företaget anvĂ€nder sig av en extern rĂ„dgivare eftersom tidigare forskning tyder pĂ„ att det blivit svĂ„rare för dessa företag ett erhĂ„lla finansiering frĂ„n banker. Ăndringen i förmĂ„nsrĂ€ttslagen 2004 Ă€r en bidragande faktor till smĂ„företagens prekĂ€ra situation eftersom det försĂ€mrade bankens utdelning vid en eventuell företagskonkurs. NĂ€r en smĂ„företagares kunskaper inte rĂ€cker till, kan en extern rĂ„dgivare konsulteras för vĂ€gledning i kreditprocessen. VĂ„rt syfte med uppsatsen var att beskriva kredithandlĂ€ggarnas uppfattning om den externa rĂ„dgivarens olika funktioner i kreditprocessen samt att analysera hur kreditprocessen pĂ„verkas av att en extern rĂ„dgivare agerar i smĂ„företagets intresse. Vi har genom en kvalitativ undersökning och studerat fyra kredithandlĂ€ggare i fyra olika banker med erfarenhet av vĂ„rt stĂ€llda problem och fĂ„ngat deras respektive betraktelser.