Sökresultat:
279 Uppsatser om Swedbank Sjuhärad - Sida 15 av 19
Aktierekommendationers vÀrde för privata investerare
Antalet aktiva investerare har under senare tid ökat pÄ de finansiella marknaderna. I takt med detta har ett vÀxande intresse för börsen gett rum för nya informationskanaler. Den kostnadsfria information och de rekommendationer som en investerare har möjlighet att ta del av har kritiserats. Kvaliteten och objektiviteten har betvivlats som ett resultat av ett vÀxande antal rekommendationer i media och uppmÀrksamhet bland investerare.MÄnga som investerar har nÄgon gÄng oroat sig över att investera rÀtt. DÀrför kan man frÄga sig sjÀlv om de rekommendationer som vi intar frÄn affÀrstidningar och Internet har nÄgot vÀrde för investerare.
Guldklockan KlÀmtar ? En studie om kompetensbevaring i samband med generationsskifte
Generationsskiftet pÄ arbetsmarknaden har under ett antal Är fÄtt stor plats i media. De sÄkallade 40-talisternas dramatiska uttrÀde frÄn arbetsmarknaden förutspÄs föra med sigoroande konsekvenser. Media har belyst nÄgra av de konsekvenser som vÀntas komma,bland annat arbetarbrist och försörjningsbörda, men vi har valt att ta fasta pÄ denkompetensdrÀnering som skiftet skulle kunna innebÀra. Bank- och finansvÀrlden Àr enkompetensstark bransch dÀr individuell reell kompetens utgör en nyckelfaktor vilket kangöra att de kan drabbas hÄrt. Ytterligare en faktor att ta med i ekvationen Àr att mÄnga iden hÀr branschen tillhör den Àldre generationen.
Intellektuellt kapital : En fallstudie om problematiken i kreditbedömningsprocessen
Bakgrund och problem: Det föreligger en problematik i kreditbedömningsprocessen som berör svÄrigheten att bedöma ett bolags vÀrde samt dess ÄterbetalningsförmÄga. Vanligtvis vÀrderas organisationer utefter sina finansiella rapporter men eftersom de inte alltid inkluderar immateriella tillgÄngar i form av intellektuellt kapital skapas en informationsasymmetri. Informationsasymmetrin kan vara en orsak till eventuella felbedömningar av ett företags riskutsatthet och framtida utveckling och sÄledes till ett nekande av sökt kredit. Forskare lÀgger skulden pÄ redovisningssystemet men vi vill lyfta frÄgan om problemet Àven kan ligga i kreditbedömningsprocessen.Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur banker, i rollen som finansiÀrer, behandlar intellektuellt kapital hos kunskapsintensiva företag vid en kreditbedömning. Avsikten Àr att beskriva, tolka samt reflektera kring kreditprocessen för att pÄvisa vilken betydelse det intellektuella kapitalet har för kreditbeslutet.Metod/Empiri: Studien har utförts som en kvalitativ undersökning baserad pÄ intervjuer och praktikfall.
Internrevision : Hur internrevisionen har utvecklats inom olika företag i Sverige
Som ett resultat av ekonomiska skandaler, sÄsom Enron och Worldcom, dÀr man har konstaterat att bristen pÄ den interna kontrollen har varit orsaken, stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act som gÀller för amerikanska börsnoterade företag. Denna lag Àr till följd av att Àgarna stÀller högre krav pÄ Corporate Governance (bolagsstyrning) i de nordamerikanska börsnoterade företagen. Detta leder till ett ökat skydd för finansiÀrerna eftersom i dagens komplexa bolag Àr Àgandet och styrningen till stor del Ätskilda. Lagen har lett till att internrevisionen har fÄtt en allt starkare roll i att stödja ledningens arbete med att dokumentera och följa upp den interna kontrollen. En liknande lag, svensk kod för bolagsstyrning, har stiftats i Sverige och gÀller för svenska börsnoterade företag.Författarna har undersökt hur den interna revisionen har utvecklats inom olika företag i Sverige.
Revisionens betydelse vid bankens kreditbedömning av smÄ aktiebolag : Med hÀnsyn till avskaffandet av revisionsplikten
Titel: Revisionens betydelse vid bankens kreditbedömning av smÄ aktiebolag- med hÀnsyn till avskaffandet av revisionsplikten.Författare: Elmedina Bajramovic, Naida Bajramovic och Helena ErgulBakgrund: Regeringen beslöt Är 2010 om att avskaffa revisionsplikten för smÄ bolag. Bland dessa företag Àr aktiebolag den mest betydande dÄ dessa Àr mer framtrÀdande i Sverige. Bakgrunden till denna lagÀndring var att det Europeiska rÄdet ville reducera de administrativa kostnaderna för smÄ bolag. Redovisnings- och revisionskostnader Àr framförallt besvÀrliga för smÄ bolag och dÀrför skulle denna typ av företag gynnas av lagÀndringen. Avskaffandet av revisionsplikten kommer inte endast att pÄverka det lilla aktiebolaget utan Àven dennes intressenter.
Slopandet av revisionsplikten, ur ett bankperspektiv
Sverige Àr ett av de fÄ EU-lÀnder som inte avskaffat revisionsplikten hos mindre aktiebolag. Svenska regeringen har tillsatt en utredning som föreslagit ett slopande av revisionsplikten som ska gÀlla frÄn 1 juli, 2010 i Sverige. GÄr förslaget igenom innebÀr det en stor förÀndring pÄ kort tid. Utredningens förslag Àr att revision skall omfatta aktiebolag med en nettoomsÀttning pÄ 83 miljoner SEK, en balansomslutning pÄ 41,5 miljoner SEK, 50 anstÀllda och som uppfyller minst tvÄ av dessa krav. GrÀnsen Àr betydligt högre satt Àn den som förekommit i tidigare debatter.Den problemformulering vi utgÄr ifrÄn Àr, vilken instÀllning bankerna har till revision och hur bankerna tror slopandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag kommer pÄverka kreditgivningen?Syftet Àr att undersöka de eventuella problem och förÀndringar vilka kan uppstÄ vid kreditgivningsprocessen.
Greklandskrisens pÄverkan pÄ bankernas interna risker : En studie om svenska storbankers kreditrisk
Background: 2009 it has occurred a crisis in some of the member states of the European Union: Spain, Portugal, Italy, Ireland and Greece. Despite, some major banks in the world had begun to recover from the financial crisis that occurred from 2007 until 2009, there were still banks who found it difficult to survive. Greece is one of the countries that suffered from the financial crisis. The high budget deficit and the unsustainable debt are underlying the crisis.Banks as financial intermediaries have important function in a nation?s economy.
Reglering av bonus i banker : Trygga det finansiella systemet eller politisk populism?
Bakgrund: Rörliga ersÀttningssystem anses ha frÀmjat ett överdrivet risktagande i finansiella bolag, vilket kan ha varit en bidragande orsak till finanskrisen. Finansinspektionen har dÀrför frÄn regeringen fÄtt i uppdrag att utarbeta nya riktlinjer för hur ersÀttningssystem i svenska finansiella företag ska vara utformade. Regleringarna trÀdde i kraft den 1 januari 2010.Syfte: Att beskriva synen pÄ de rörliga ersÀttningssystemens betydelse för finanskrisen och ett överdrivet risktagande men Àven att pÄvisa vilka huvudsakliga felaktigheter som har funnits i tidigare ersÀttningssystemen. Uppsatsen Àmnar ocksÄ klargöra vilka syften och motiv som legat till grund för införandet av regleringarna samt det faktiska behovet av att reglera rörliga ersÀttningssystem. Författarna tÀnker ocksÄ utvÀrdera vilka konsekvenser regleringarna kan tÀnkas fÄ för de berörda företagen samt utveckla förbÀttringsförslag för regleringarna.Genomförande: Som primÀrdata har författarna valt att anvÀnda personliga intervjuer.
Har du blivit lurad? En studie i hur reporÀntan pÄverkat bankernas utlÄningsrÀntor under finanskrisen 2008
Hösten 2008 domineras nyhetsflödet av rapporter om den finansiella kris som under Ärets senare hÀlft drabbat vÀrlden. Samtidigt finns en utbredd oro om en lÄngvarig recession. I sÄdana lÀgen, dÄ landet befinner sig i en lÄgkonjunktur, försöker Riksbanken stÀvja den genom att sÀnka rÀntorna och öka den ekonomiska aktiviteten i samhÀllet. ReporÀntesÀnkningarna under oktober fick dock en begrÀnsad effekt pÄ bankernas utlÄningsrÀntor vilket ledde till en medial storm mot bankerna. Samtidigt gick finansministern Anders Borg ut med ett pressmeddelande om att alla privatpersoner borde ringa sin bank och krÀva sÀnkta bolÄnerÀntor.
Ung Generations Sparande
I denna studie skrivs det om den unga generationens (15-30 Är) sparande och vad dessahar för instÀllning till kapital. Det har Àven studerats om bankerna mÀrkt av nÄgonskillnad mellan de olika generationerna.Författaren till denna studie har suttit med i styrelsen i finansföreningen BUFS (BorÄsUniversity Finance Society) pÄ Högskolan i BorÄs under det senaste Äret, Är 2009, ochdÀrigenom stött pÄ flera banktjÀnstemÀn som bjudits in som talare pÄ Högskolan i BorÄs.Dessa har pratat om de olika sparmöjligheter som finns för oss privatpersoner samt dealternativ som de anser vÀrda att satsa pÄ om man Àr i början av sitt sparande. Detta harinneburit att funderingar över hur yngre mÀnniskor (15-30 Är) stÀller sig till att spara harvÀckts.Intresset för detta omrÄde vÀxte ytterligare nÀr en intervju frÄn 2008 lÀstes (SvensktNÀringsliv, 2008-05-08) dÀr Linda Hedström, Svenskt NÀringslivs expert pÄ ungdomarskonsumtionsvanor, berÀttade att det Àr mÄnga nya aspekter att ta hÀnsyn till nÀr studierutförs om ungdomars konsumtionsvanor. Förvaltningen av kapital sker inte pÄ sammasÀtt som förr, för 60 Är sedan dÄ vÄra far- och morförÀldrar vÀxte upp, och hon sÀger Àvenatt dagens ungdomar beskrivs som "den stÀndigt uppkopplade digitala generationen somsÀger ja till konsumtion men nej till reklam". Detta ledde till att författaren blev nyfikenoch intresserad av att fÄ veta mer om dagens ungdomar och deras instÀllning till kapital,eftersom dagens ungdomar, enligt Linda Hedström (2008-05-08), vÀldigt gÀrnakonsumerar bort sitt kapital.För att undersöka detta har statistik tagits fram frÄn SCB, Statistiska centralbyrÄn, ochsedan har en kvalitativ undersökning anvÀnts, vilket inneburit att fokus varit pÄ att fÄdjupare information ur ett mindre antal fall.
Kort- och kontantbetalning i Sverige en jÀmförande livscyckelanalys
Detta examensarbete, pÄ uppdrag av Swedbank och med handledning frÄn enheten för Industriell ekologi pÄ KTH, jÀmför kort- och kontantbetalningssystemet i Sverige ur ett miljöperspektiv. Studien görs som en jÀmförande livscykelanalys mellan de bÀgge systemen. Resultaten frÄn studien Àr endast relativa och inte absoluta. Det gÄr dÀrför inte att sÀga nÄgot om kort- eller kontantbetalningssystemets absoluta miljöpÄverkan utan endast skillnader i miljöpÄverkan systemen emellan.Livscykelanalysen har genomförts i enighet med rÄdande ISO-standard (14040:2006, 14044:2006) och har granskats av Lars-Gunnar Lindfors, forskningsdirektör pÄ IVL Svenska Miljöinstitutet.För att rÀttvist kunna jÀmföra de bÀgge betalsystemen har den funktionella enhet en transaktion valts. En transaktion med kontanter som betalningsmedel jÀmförs alltsÄ med en transaktion med bankkort.
Generationsskifte i bank- och finansbranschen : En studie av Ättiotalisternas intÄg i SEB, Swedbank, Nordea och Handelsbanken
Problemformulering: Vid ett generationsskifte ökar betydelsen av att kunna förstÄ skillnaderna mellan generationer, detta för att organisationens produktivitet inte ska bli allt för pÄverkad.MÀrker bankerna av ett generationsskifte? Hur upplevs Ättiotalisten- och fyrtiotalisten som arbetstagare?Syfte: Att se om ett generationsskifte Àr mÀrkbart för bankerna och i sÄ fall hur de pÄverkas av det. Syftet Àr Àven att undersöka och beskriva vad bankerna har för uppfattning om Ättiotalisten- och fyrtiotalisten som arbetstagare.Metod: Undersökningen har baserats pÄ en kvalitativ ansats i form av telefonintervjuer. Artiklar och litteratur ligger till grund för vÄr teori.Teori: EfterfrÄgan pÄ banktjÀnstemÀn genomgÄr en lÄngsiktig förÀndring, pÄ grund av Àndrade kompetenskrav samt effektivisering av yrket. De kommande tio Ären kommer efterfrÄgan pÄ banktjÀnstemÀn att öka pÄ grund av mycket stora pensionsavgÄngar av fyrtiotalister (Arbetsförmedlingen 2011).Aryafar & Ezzedeen (2011) hÀvdar att ett av tidernas största och mest betydelsefulla generationsskifte nu pÄgÄr.
I vilket segment uppstÄr kreditförluster? : en studie av bankers Ärsredovisningar
Bakgrund och problem: Bankerna har en viktig roll i samhÀllet genom att vara ett system för hantering av sparande, finansiering, betalningsförmedling och riskhantering. Under 2008 startade en global finanskris. EU ? kommissionen har som en reaktion pÄ den pÄgÄende finanskrisen lagt fram ett förslag som innebÀr en förÀndring av bankernas kapitalkrav. Enligt förslaget skall kapitalkravet pÄ den andel av bostadens vÀrde som överstiger 40 procent höjas kraftigt.
Bankers förÀndring av kreditbedömningen : Konsekvenser vid revisionspliktens avskaffande
Bakgrund: Sedan 1988 har svenska aktiebolag haft en lagstadgad skyldighet att fÄ sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor, nÄgot som snart kommer att förÀndras. I en pÄgÄende utredning presenterades den 3 april 2008 ett förslag om att avskaffa revisionsplikten för 96 procent av de svenska aktiebolagen frÄn och med 1 juli 2010. Bakgrunden till detta Àr att fördelar för smÄ bolag inte anses uppvÀga nackdelar av revisionen.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva förÀndringen hos banker i kreditbedömningsprocessen vid ett avskaffande av revisionsplikten och hur dessa förÀndringar kommer pÄverka relationen mellan bank och bolag.Referensram och teori: För att analysera det empiriska materialet har intressentteorin, principal-agent teorin och teorin om asymmetrisk information anvÀnts varav samtliga Àr vÀletablerade och beprövade teorier. Teorin om tillit Àr en relativt ny teori som Àven denhar anvÀnts i syfte att förklara betydelsen av tillit i nÀringslivet. I referensramen ges information om revision och dess grundlÀggande principer samt en beskrivning av banker som kreditgivare och deras kreditgivningsprocess.Metod: För att uppnÄ syftet har en fallstudie utförts bestÄende av bÄde en kvalitativ samt en kvantitativ insamlingsmetod.
Bankers presentation av risk pÄ fonder : Vilka faktorer som ligger till grund för bankers riskklassificering av fonder
Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som ligger till grund för bankers riskklassificering av fonder. För att fÄ svar pÄ frÄgan sökte vi kontakt med de fyra storbankerna, varav tre kunde stÀlla upp pÄ intervju (Handelsbanken, Nordea och Swedbank). Dessa banker intervjuades via telefon dÄ detta var den bÀsta metoden enligt vÄr synvinkel. För att fÄ mer klarhet i Àmnet har svaren frÄn intervjupersonerna kompletterats med publicerat material pÄ respektive banks hemsida.Det som framkom efter insamlingen av allt material frÄn bankerna var att samtliga banker anvÀnder sig av skalor för att presentera risk pÄ fonder. Skalformatet samt fÀrgsÀttning varierar dock mellan bankerna.