Sedan Sveriges första reglerade börs grundades 1863 har de lagar och föreskrifter som gäller börsintroduktion och handel med värdepapper till stor del anpassats efter de nya tidernas förutsättningar och behov, inte minst efter gemensamma EU-regler till följd av ökad globalisering och internationalisering. Handeln med värdepapper är också ett utav Sveriges mest reglerade områden, med stort offentligt inflytande och många kontrollverksamheter. Trots denna genomgripande reglering, både nationellt och globalt, finns en viktig del i företagsvärldens utveckling som närmast tycks ha förbisetts: IT-revolutionen.Denna uppsats syftar till att bistå små till medelstora företag med ett antal verktyg, för att de själva ska kunna föra diskussioner kring vilka åtgärder som kan bli nödvändiga för att säkerställa lämplig hantering av IT och datasystem, då en börsnotering stundar. Fokus kommer att ligga på små till medelstora svenska företag inom dagligvarusektorn, vilka avser att noteras på stockholmsbörsens Small Cap  lista.Det finns idag endast ett fåtal lagar eller regler som rör IT och data i samband med börsnoteringar. Bland dem kan nämnas att viss information krävs på företagets hemsida samt att en loggbok skall föras över vem som delges information och när.

Tidigare forskning har visat att skillnaderna i arbetslösheten mellan olika regioner inom ett land kan vara stora och bestående över tid. Även mellan svenska kommuner är skillnaderna i arbetslöshetsnivå stora. I denna uppsats undersöks om skillnaderna i arbetslöshet mellan svenska kommuner ökat eller minskat mellan 2008 och 2014 samt om det går att urskilja några andra mönster i utvecklingen av arbetslöshetsnivåerna i Sveriges kommuner under perioden.Med hjälp av data över arbetslöshet och andra variabler i kommunerna görs regressionsanalyser över perioderna 2008-2010 samt 2010-2014. Resultaten visar att det inte går att belägga några ökade skillnader i arbetslöshet mellan kommunerna under perioden. Däremot kan man konstatera att arbetslösheten 2008-2010 ökade mer i kommuner som hade en högre arbetslöshet 2008 men också att minskningen av arbetslöshet under perioden 2010-2014 var större i kommuner som hade högre arbetslöshet 2010.

Revisorernas arbete har under de senaste åren blivit alltmer ifrågasatt där deras oberoende varit ett hett diskussionsämne. De senaste årens företagsskandaler runt om i världen, där revisionsbyråerna varit grundorsaken till skandalerna, har bidragit till ifrågasättandet av revisorernas förtroende. För att bemöta detta problem med oberoende har nya regleringar införts för att stärka revisorernas förtroende. Den 1 januari 2002 tillämpades i Sverige en ny revisorslag med syfte att garanterna revisorernas opartiskhet och självständighet. Den nya lagen omfattar en så kallad analysmodell, en självgranskande modell där revisorerna inför varje uppdrag ska pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för deras opartiskhet och självständighet.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Målet med uppsatsen är att beskriva vilka fysiska och sociala planeringsaspekter som kan verka trygghetsskapande på urbana platser. Målet har även varit att undersöka eskilstunabornas trygghetsuppfattning på Fristadstorget. De frågeställningar som ställts är vilka aspekter som kan leda till trygghet på en urban plats? Är Fristadstorget en trygg plats och finns det kopplingar mellan trygghetsupplevelsen och dess planering utifrån ett trygghetsperspektiv? Syftet med arbetet är att få en djupare kunskap och förståelse för hur vi som landskapsarkitekter kan skapa tryggare platser i staden. Två olika litteraturstudier har gjorts.

I denna uppsats undersöker jag frågor som ställs i redigeringsarbetet av en realityserie.Denna undersökning ägde rum på redaktionen av Husdrömmar som produceras avSveriges Television (SVT) i Malmö. Uppsatsen tar upp tidigare forskning kringbegreppet reality och dess historia. Detta följs av ett stycke där olika teorier angåendetrovärdighet läggs fram.Baserat på den egna produktionen, som består i att redigera ihop olika sekvenser avett redan inspelat avsnitt, presenteras iakttagelser jag gjort i rollen som redigerare.Flera av frågorna som jag ställts inför handlar om det etiska perspektivet iframställningen av medverkande vilket diskuteras även med medarbetarna påredaktionen..

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva hur redovisningstillsynen fungerar i Sverige gällande tillämpningen av de internationella redovisningsstandarderna IFRS. Vi har även redogjort för hur ett antal nyckelaktörer inom branschen ser på dagens lösning samt identifierat vilka lösningar dem ser i framtiden. För att kunna beskriva hur redovisningstillsynen fungerar i Sverige har vi även värderat och förklarat betydelsen av legitimitet för tillsynsorganet samt redogjort för hur det kan uppnås enligt våra nyckelaktörer. Vi har även belyst hur nyckelaktörerna ser på den internationella harmoniseringen som sker generellt samt gällande implementeringsprocessen av IFRS.I studien har vi avgränsat oss till att endast fokusera på redovisningstillsynen av IFRS i Sverige. Vi har även avgränsat antalet respondenter till att de som har en aktiv del i arbetet med denna tillsyn och som har direkt anknytning genom revisorsyrket eller akademien.Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie med ett abduktivt angreppssätt.  Vi valde detta tillvägagångssätt då vår ambition var att undersöka vårt problem på djupet snarare än bredden.

Mellan år 1984-2000 ökade andelen aktieägare bland Sveriges befolkning markant, från 29 till 80 %, för att mellan år 2000 och 2008 ligga stabilt runt 80 %. Då allt fler får sin inkomst från kapital och inte endast från arbete borde detta leda till nya normativa föreställningar kring välfärdsstatens utformning och finansiering. Studien jämför kvantitativa studier kring utbredningen av aktieägandet och attityder till välfärdsstatens institutioner och premisser mellan åren 1984-2008. Med aktieägande avses en inkluderande definition av både direkt ägande av enskilda aktieposter samt innehav av fondandelar, såsom pensionsfonder. Studiens primära hypotes är att ökat aktieägande leder till mer negativa attityder till välfärdsstaten.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att undersöka vilken kunskapssyn som framträder i Sveriges respektive Finlands läroplan för grundskolan samt i kursplanen för idrott och hälsa. Detta med hjälp av två frågeställningar:Vilka likheter och skillnader finns i läroplanens övergripande del länderna emellan?Vilka likheter och skillnader finns i kursplanerna för ämnet idrott och hälsa?Med "läroplanens övergripande del" menar jag de delar som berör skolan som helhet, det vill säga allt det som finns skrivet fram till att skolans ämnen presenteras var för sig i så kallade kursplaner.MetodDenna studie kan ses som en kvalitativ textanalys på delar ur den svenska och den finska läroplanen. Texterna har tolkats och analyserats med hjälp av en modell som går ut på att reducera, presentera och verifiera textens innehåll.ResultatBåde likheter och skillnader i de båda ländernas läroplaner förekommer, både i den övergripande delen samt i kursplanen för idrott och hälsa. I frågan om vilken kunskapssyn som framträder finns en genomgående trend som visar att den bakomliggande tanken i den svenska läroplanen hela tiden är att eleverna ska bli "praktiskt kloka", medan den finska skolan i större utsträckning vill förmedla kunskap av typen "teoretisk och praktisk kunskap".SlutsatsDet visar sig i läroplanerna att det skiljer sig i synen på kunskap mellan den svenska skolan och den finska.

På några år har användningen av IP-telefoni inom svenska företag tredubblats och vi börjar nu se ett attitydskifte gentemot en teknik som länge dragits med dåligt rykte på grund av kvalitetsbrister.IP-telefoni är ett resultat av att data- och telefonikommunikation vävs samman och att kapaciteten i nätverken ökar. Detta medför att man genom att införa IP-telefoni kan genomföra kostnadsbesparingar och effektivisering. Men tekniken erbjuder även ökad funktionalitet och därmed även mervärde för organisationer som använder IP-telefoni. Inser organisationer detta och utnyttjar man fördelarna med tekniken för att skapa acceptans inom organisationen?Syftet är att undersöka vilka faktorer som motiverar en övergång från kretskopplad telefoni till IP-telefoni, och hur man inom en organisation skapar acceptans för den nya tekniken.Syftet har uppfyllts genom en kvalitativ studie som byggt på semi-standardiserade intervjuer.

Bakgrund och problem: Dagens samhälle går mot ett mer kortsiktigt tänkande där snabba pengar blir viktigare, vilket även får effekter på fastighetsbranschen. Att kortsiktiga ägare inte känner långsiktigt engagemang och ansvar för sina fastigheter kan ge uttryck i dåligt skötta fastigheter, missnöjda hyresgäster och dåligt rykte. Där den kortsiktige fastighetsägaren bara styrs av snabba pengar genom ett transaktionsbeteende.Syfte: Syftet är att belysa vilka bakomliggande faktorer och drivkrafter som ger ett långsiktigt ägarengagemang i fastighetsbranschen och vad som är avgörande för att man behåller sina fastigheter på långsikt.Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas från att inte värdera ägarnas strategival eller styrpaket av fastighetsbolag då detta inte är uppsatsens avsikt att belysa. Uppsatsen är tänkt att belysa avgörande faktorer för att bolagen ska behålla och utveckla sitt fastighetsbestånd.Metod: Kvalitativa intervjuer är genomförda med fyra respondenter i ledande befattningar inom privata och kommunala fastighetsbolag i Storgöteborg. Det empiriska materialet är tolkat och sammanställt av författarna samt återbekräftat av respondenterna.

Inom synrehabiliteringen finns idag endast ett evidensbaserat rehabiliteringsprogram, hälsoutbildningsprogrammet Att finna nya vägar, vilket är rekommenderat som ett förstahandsval för patienter med åldersrelaterad maculadegeneration (AMD). Syftet med studien var att kartlägga i vilken omfattning och i vilken form hälsoutbildningsprogrammet Att finna nya vägar används på Sveriges syncentraler samt undersöka om programmet i reducerad form gav en förbättring av upplevd säkerhet i vardaglig aktivitet för patienter med AMD. För att få svar på syfte och frågeställningar användes både en enkät samt en fallstudie. Enkäten skickades ut till alla Sveriges 33 avdelningschefer på respektive syncentral. Svarsfrekvensen var 28.

Bakgrund Sveriges ökande befolkning i kombination med minskande resurser till sjukvården leder till allt fler överbeläggningar. Detta inverkar negativt på arbetsmiljö och patientsäkerhet vid vårdinrättningarna. Samtidigt är effektivitets- och kvalitetsarbete lagstadgat för Sveriges vårdinrättningar sedan 2005.Problemdiskussion På Sahlgrenska sjukhuset jobbar man med förbättringsarbete enligt den egenutvecklade FOKUS-modellen. För att kunna veta om imple-menterade förbättringsåtgärder har gett önskat resultat behöver man genomföra utvärderingar och ta fram nyckeltal som mäter effekterna av åtgärderna. Dessa nyckeltal ska samtidigt kunna relateras till Sahl-grenskas balanserade styrkort.

I dagsläget när intresset för miljövänlig energi ökar, ses den småskaliga vattenkraften som ett sätt att minska Sveriges import av energi. I Sverige finns det tusentals nedlagda kvarnar och små vattenkraftstationer som med små medel skulle kunna börja leverera energi. I Björkefall i Olofströms kommun finns en privatägd och övergiven kvarn. Detta arbete undersöker möjligheterna till en småskalig vattenkraftstation i denna åt Olofströms Kraft AB.Småskalig, vattenkraft, elkraft, generator, turbin .

Uppsatsens syfte har varit att undersöka de nya reglerna från 2010 för anläggning av kärnteknisk verksamhet och specifikt om tillståndsprövning att ersätta aktiva kärnreaktorer. Ämnet har efterforskats enligt en juridisk metod som främst bestått av förarbeten och doktrin och utöver detta har uppsatsen även använt sig av en rättshistorisk metod. Kärnkraftens ställning har kraftigt förändrats genom åren och i dag har vi återigen beslutat att tillåta att nya kärnreaktorer uppförs, dock får dessa endast uppföras som ett byte av nuvarande aktiva kärnreaktorer. Även om kärnkraften har inneburit vissa risker finns det fortfarande inga engergikällor som kan motsvara den mängd energi som fås ur ett kärnkraftverk..