Genom en elevenkätsundersökning i årskurs fyra och fem och via intervjuer med utvalda elever och lärare, har vi försökt att ta reda på vilket ämnesinnehåll och vilken arbetsmetod som tas upp och tillämpas i undervisningen om Sveriges landskap samt vilka åsikter de har kring denna. Vi har även undersökt hur eleverna i årskurs fyra och fem önskar att få arbeta med detta ämnesinnehåll samt fått en inblick i vilken kunskap eleverna från årskurs fem har från delar av undervisningen om Sveriges landskap..

Syftet med denna studie är att undersöka hur Företag X hanterar negativ ryktesspridning på deras Facebooksida. Vi vill med resultatet från vår studie föra en diskussion om hur företag inom finansbranschen kan använda Facebook för att motverka negativ ryktesspridning. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat tre anställda på Företag X. I vår analysmodell utgick vi från tre faktorer vi funnit påverkar hantering av negativ ryktesspridning på företagets Facebooksida; övervakning, tid och svar.Vår studie visar att Företag X har en god övervakning om vad som skrivs om dem i såväl traditionella som sociala medier. Dock finns brister i hanteringen av Facebooksidan då svaren inte är anpassade till den tidsaspekt som råder på sociala medier.

Denna uppsats beskriver en instrumentell fallstudie av det organiserade nätverket Mötesplats Relation med syftet att studera initiering av affärsrelationer i detta nätverk. Initiering av en affärsrelation är det som sker innan en affärsrelation uppstått. Med tanke på hur viktigt det är för organisationer att skapa nya affärsrelationer har förvånansvärt lite forskning om initiering av affärsrelationer utförts. För att öka kunskapen kring initiering av affärsrelationer genom medverkan i ett organiserat nätverk sammankopplar vi ett antal affärsrelationsfaktorer med en modell för initiering. Initiering sker genom att medlemmar börjar se varandra som potentiella affärsrelationspartners för att sedan inleda diskussioner kring ett potentiellt utbyte innan affärsrelationen skapas.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på:· Hur skolan i allmänhet marknadsför sig· Om de marknadsför sig enligt teorin· Om det finns några alternativ till marknadsföringen· Hur skolan ska uppmärksammas i omvärlden.

Denna fallstudie syftar till att undersöka hur Sveriges Radio i egenskap av public serviceföretag kommunicerar externt. Vi finner det intressant att undersöka hur en offentlig medieorganisation, utanför den kommersiella marknaden, arbetar med sin externa kommunikation. Genom en kombination av kvalitativa metoder och teori rörande strategisk kommunikation, varumärke, publika relationer samt sociala medier, berörs studiens fyra frågeställningar: Vad har Sveriges Radio för kommunikationsmål? Vilka strategier går att urskilja i Sveriges Radios kommunikativa arbete? Hur använder Sveriges Radio sociala medier i sin kommunikation? På vilket sätt påverkar public service-ideologin Sveriges Radios externa kommunikation? Mer specifikt undersöks hur Sveriges Radio bygger och upprätthåller relationer till publiken samt kommunicerar sitt varumärke, bland annat genom sociala medier.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med representanter från Sveriges Radio, samt en retorisk analys av material från SR:s officiella sociala medier. Resultatet visar att Sveriges Radio har implicita kommunikationsmål som är en del av verksamhetsmålen.

Syfte: Vi upplever att människor i vår omgivning har en negativ bild av fastighetsmäklare. Undersökningar som Expressen har gjort bekräftar även detta. Vårt syfte med den här studien är därför att:? Ge vår bild av fastighetsmäklare.? Skriva en debattartikel och få denna publicerad.Genom att uppfylla ovanstående syfte vill vi besvara frågorna:? Varför har fastighetsmäklare ett dåligt rykte?? Vad kan göras för att förbättra ryktet?Metod: Vi har utifrån ett hermeneutiskt synsätt skapat denna uppsats och därför låtit vår förförståelse och subjektivitet spegla innehållet. Data har samlats in genom att söka i litteratur, intervjuer och en mindre egen undersökning.

Miljöfrågorna och miljöarbetet har förändrats under de senaste åren och det har blivit uppenbart att något måste göras för att begränsa människans miljöpåverkan. I Rio, 1992 hölls FN:s konferens för hållbar utveckling och grunden för det internationella tänkandet om det ?uthålliga samhället? lades och gav genomslagskraft även i Sverige. Sveriges Ekokommuner är en ideell förening som jobbar för att utbyta kunskap, kompetens och erfarenheter inom ramarna för en hållbar utveckling och det uthålliga samhället..

Syfte: Arbetet syftar till att undersöka Försäkringskassans imagearbete och hur de arbetar med att skapa en image som rättvist avspeglar den nya identiteten ?Den Nya Försäkringskassan?.Metod: Vi utgår ifrån ett hermeneutiskt tolkande perspektiv för att skapa djupare förståelse i det som undersöks. Detta kombineras med en abduktiv ansats vid alstringen av kunskap där vi väger teori och empiri lika tungt, samt skapar dessa med hänsyn till varandra. Datainsamlingen består av både kvantitativa och kvalitativa insamlingsmetoder så som primärdata i form av semistruktureradeintervjuer och en enkätundersökning. Sekundärdata genom årsredovisning och budgetunderlag.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.

Syfte: Arbetet syftar till att undersöka Försäkringskassans imagearbete och hur de arbetar med att skapa en image som rättvist avspeglar den nya identiteten ?Den Nya Försäkringskassan?.Metod: Vi utgår ifrån ett hermeneutiskt tolkande perspektiv för att skapa djupare förståelse i det som undersöks. Detta kombineras med en abduktiv ansats vid alstringen av kunskap där vi väger teori och empiri lika tungt, samt skapar dessa med hänsyn till varandra. Datainsamlingen består av både kvantitativa och kvalitativa insamlingsmetoder så som primärdata i form av semistruktureradeintervjuer och en enkätundersökning. Sekundärdata genom årsredovisning och budgetunderlag.

Denna uppsats beskriver hur företag i primäraluminiumbranschens internationella konkurrenskraft påverkas av valet av styrmedel mellan länder. Valda teorier och modeller faller inom ramen för miljöekonomi. Studien behandlar Sverige, Norge, Polen och England och berör utsläppen av koldioxid och svaveldioxid. Sverige har i jämförelse med de andra länderna betydligt högre skatter förutom Polen som har en svaveldioxidskatt som är högre. Detta borde medföra att Sveriges konkurrenskraft jämfört med de andra länderna försämras.

 Syfte:Uppsatsens syfte är att ge en bild av fastighetsmäklares syn på förtroendets betydelse under förmedlingsprocessen.Metod:Studien är uppbyggd kring en kvalitativ metod med intervjuer. Teorin grundas på tidigare forskning och litteraturstudier.Resultat & slutsats:Förtroende är ett abstrakt uttryck, som är unikt för varje individ. Kundens förväntningar på den utförda tjänsten är fastighetsmäklarens viktigaste styrredskap i strävan efter nöjda och återkommande kunder. Fastighetsmäklarna i studien är alla väl medvetna om betydelsen av ett förtroendeingivande arbetssätt.Förslag till fortsatt forskning:En idé till fortsatt forskning är att undersöka fastighetsmäklarnas passivitet när det gäller återkoppling efter avslutad affär. Vilka konsekvenser får det?Uppsatsens bidrag:Arbetet ger en bild av förtroendets betydelse i förmedlingsprocessen.

Syfte Beskriva vad som menas med marknadsföring inom skolan och hur denna tillämpas. Vidare kommer vi att studera om det finns marknadsföringsmässiga skillnader mellan den kommunala skolan och friskolan.MetodVi använder oss av kvalitativ metod för att skapa förståelse för de studerande frågeställningarna. Vi har använt oss av intervjuer med rektorer på en kommunal skola, friskola och en skolområdeschef . SlutsatsDen kommunala och den fristående skolan skiljer sig inte nämnvärt, skolorna använder sig av traditionell marknadsföring, som foldrar, information via Internet, utskick till potentiella kunder. Skillnaden är att friskolorna använder sig av en mer frekvent marknadsföring än vad den kommunala skolan gör.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.